Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
28 februari 2018

Antalet rättsintyg har minskat under senare år

Majoriteten av alla rättsintyg har under den senaste tioårsperioden utfärdats av Rättsmedicinalverket. Men antalet har minskat. Det visar Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006. Statskontoret lämnar i en rapport till regeringen ett antal förslag på åtgärder för att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet.

Syftet med rättsintygsreformen var att höja kvaliteten på rättsintygen och stärka rättssäkerheten i rättsprocessen, genom att fler rättsintyg ska utfärdas av Rättsmedicinalverket.

Statskontorets analys visar att den övervägande majoriteten av rättsintygen under perioden 2007–2016 har utfärdats av Rättsmedicinalverket, antingen av rättsläkare eller av andra läkare som myndigheten har haft avtal med.

Men sedan 2008 har antalet rättsintyg från myndigheten minskat med cirka en tredjedel. Även antalet rättsintyg från offentliga och enskilda vårdmottagningar har minskat under senare år. Det innebär att det totala antalet rättsintyg som utfärdas i Sverige har minskat över tid.

Förändringar i rättsintygsverksamheten är en förklaring

En förklaring till att rättsintygen blivit färre är att Rättsmedicinalverket har minskat sin användning av kontrakterade externa läkare som har utfärdat rättsintyg i myndighetens namn. Syftet har varit att förbättra kvaliteten på rättsintygen. Det har inneburit en försämrad geografisk närhet till Rättsmedicinalverkets tjänster för rättsintyg. Det har bidragit till att polis och åklagare begär färre rättsintyg från Rättsmedicinalverket.     

För att förbättra rättsintygens kvalitet utfärdas sedan 2017 samtliga rättsintyg vid Rättsmedicinalverket av myndighetens rättsläkare. Rättsmedicinalverket har också utbildat ett antal externa läkare som genomför kroppsundersökningar, men inte utfärdar rättsintyg, i myndighetens regi. Men Statskontorets undersökning visar att kännedomen om dessa så kallade forensiska dokumentationsläkare fortfarande är låg bland polis och åklagare. De utnyttjas därför ännu inte i tillräcklig utsträckning.

Omständigheter i brottsutredningen avgör om rättsintyg begärs

Vår analys visar att omständigheterna i den enskilda brottsutredningen också påverkar om och varifrån polis och åklagare begär ett rättsintyg. Till exempel kan det handla om hur hög sannolikheten för åtal är. Vår bedömning är att det har blivit vanligare att förundersökningsledare inom Polisen enbart begär ut patientjournaler över personskador, istället för rättsintyg.

Viktigt att öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens

För att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet lämnar Statskontoret ett antal förslag. Förslagen handlar bland annat om att förbättra samarbetet mellan Rättsmedicinalverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens, se över hur prissättningen på rättsintygen kan förbättras och säkerställa kvaliteten på intygen.

Det är viktigt att det finns god tillgänglighet till Rättsmedicinalverkets tjänster för rättsintyg och att polis och åklagare känner till att de forensiska dokumentationsläkarna finns. Det är en fråga om rättssäkerhet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.


Faktaruta

  • Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006.
  • Rättsintyg är medicinska utlåtanden på personskador som läkare utfärdar och som polis och åklagare hämtar in för att använda i en brottsutredning eller som bevis i en brottsmålsrättegång.
  • Rättsintyg kan utfärdas antingen av rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, men också av andra legitimerade läkare.