Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
13 februari 2015

Fri kvot föryngrar inte nämndemannakåren

Förslaget om införande av en fri kvot där allmänheten kan ansöka om uppdrag som nämndeman skulle öppna upp för en bredare rekrytering. Däremot skulle det inte förändra nämndemannakårens ålderssammansättning i någon större utsträckning, visar Statskontorets rapport.

Äldre personer är starkt överrepresenterade bland dagens nämndemän. Många äldre nämndemän har också innehaft sitt uppdrag under lång tid. Var tredje nämndeman har haft sitt uppdrag i åtta år eller mer. Av dessa personer är 80 procent 60 år eller äldre. Statskontorets rapport visar att förslaget om en fri kvot troligen inte skulle leda till en föryngring av nämndemannakåren.

Om man vill föryngra nämndemannakåren krävs andra åtgärder än en fri kvot, exempelvis förbättrade tjänstgöringsvillkor, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

En föryngring kan åstadkommas genom en höjning av nämndemännens arvoden och genom en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder.

Förslaget innebär att kommuner och landsting ska ansvara för lämplighetsbedömningar av sökande och nominerade. Enligt Statskontoret finns det en rad frågetecken kring kommunernas förutsättningar att hantera uppgiften. Kommunerna kan komma att hantera uppgiften mycket olika, vilket kan påverka enhetligheten i bedömningarna. Den personkännedom som den nuvarande rekryteringen bygger på är också svår att ersätta och kan leda till att fler olämpliga personer utses eller att fler nämndemän hoppar av sitt uppdrag i förtid.


Nämndemannautredningens förslag om fri kvot:

Nämndemannautredningen lämnade 2013 förslag om att införa en fri kvot genom vilken alla svenska medborgare över 18 år ska kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman. Utredningens ambition var att minst häften av nämndemännen ska väljas genom den fria kvoten. Statskontoret har analyserat konsekvenserna av utredningens förslag.