Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
15 november 2018

Små men positiva effekter av tidsomställningen

Den tidsomställning som görs två gånger om året har små kända effekter på det svenska samhället. De få effekter som finns är övervägande positiva. Det visar en sammanställning av kunskapsläget som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen.

Statskontoret har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.

Kartläggningen visar att omställningen till sommartid sannolikt är positiv för folkhälsan eftersom ljusare och varmare kvällar uppmuntrar till mer fysisk aktivitet. Sommartiden innebär också en viss energibesparing för de svenska hushållen.

Inom andra områden är effekterna så små att de i stort sett saknar betydelse. Mekanisering har till exempel bidragit till att de problem som tidsomställningen tidigare medförde för jordbruket numera är försumbara. Inte heller transportsektorn påverkas nämnvärt av tidsomställningen.

Tidsomställningen har en ganska liten påverkan på samhället som helhet, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

De kända effekterna är till största delen positiva, till exempel att ljusare kvällar sannolikt får svenskarna att vara ute och röra på sig mer. Tidigare innebar omställningen problem för till exempel jordbruket, men de problemen har minskat i betydelse.

EU-länderna diskuterar tidsomställningens framtid

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till direktiv som innebär att tidsomställningen ska avskaffas och att varje land själv ska bestämma om de vill ha permanent sommar- eller vintertid. Det har dock inte ingått i Statskontorets uppdrag att ta ställning till om tidsomställningen bör avskaffas, eller vilken permanent tid Sverige borde ha. Rapporten ger därför inte svar på dessa frågor, men Statskontoret konstaterar att såväl permanent sommartid som permanent vintertid skulle medföra vissa nackdelar för folkhälsan. Kommissionens förslag aktualiserar också frågan om vilka konsekvenser som kan följa om EU-länderna väljer olika tid. Om en situation uppstår där Danmark och Sverige kan få olika normaltid, bedömer Statskontoret att effekterna för Öresundsregionen skulle behöva analyseras noggrannare.