Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

En översyn av modellen för att fördela länsstyrelsernas förvaltningsanslag

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat den modell som regeringen använder för att fördela förvaltningsanslaget mellan de 21 länsstyrelserna. Merparten av förvaltningsanslaget fördelas genom sju parametrar med olika vikter. Dessa parametrar har inte förändrats under de senaste tio åren. Regeringen vill därför utvärdera om nuvarande parametrar inom fördelningsmodellen fortfarande är relevanta och om de behöver revideras.

Parametrarna ska enligt vårt uppdrag uppfylla ett antal krav – de ska spegla länsstyrelsernas verksamhet samt vara mätbara, transparenta, enkla att förstå och stabila över tid. Dessutom ska länsstyrelserna inte påtagligt kunna påverka värdet på parametrarna och därmed hur mycket de får i förvaltningsanslag. 

Vi bedömer att parametrarna folkmängd och antal kommuner uppfyller samtliga krav 

Vi bedömer att parametrarna folkmängd och antal kommuner uppfyller samtliga krav som regeringen har uttryckt i uppdraget till Statskontoret. Folkmängd samvarierar starkt med vissa typer av ärenden inom några av länsstyrelsernas verksamhetsområden. Länsstyrelsernas breda verksamhet riktar sig i stor utsträckning mot kommuner och statens styrning av kommunerna sker till betydande del via länsstyrelserna. Antalet kommuner speglar därför i viss mån länsstyrelsernas arbetsbörda. 

Vi bedömer att de övriga fem parametrarna inte uppfyller alla krav 

Vi bedömer att de övriga fem parametrarna inte uppfyller alla de krav som regeringen har uttryckt i uppdraget. Parametrarna jordbrukar-/landsbygdsstöd, djurskyddskontroller och miljöskyddsavgifter anser vi speglar stora verksamhetsområden för länsstyrelserna. Särskilt inom jordbrukar-/landsbygdsstöd och djurskyddskontroller har länsstyrelserna relativt höga kostnader och många ärenden att hantera. Men det är inte tydligt för oss exakt vilka uppgifter som de två jordbruksparameterna bygger på och Regeringskansliet har inte uppdaterat uppgifterna på flera år. 

Parametern miljöskyddsavgifter som gäller prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet är inte heller helt transparent eller enkel att förstå. Detta eftersom avgiftsnivåerna bland annat beror på om länsstyrelsen är tillsynsmyndighet eller om den har överlåtit uppgiften till en kommun. 

Parametern länsanslag baseras på regeringens fördelning av medel för regionala tillväxtåtgärder mellan länen, det vill säga ett annat anslag än länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Men eftersom den fördelningen i sin tur baseras på ett flertal olika faktorer är det inte tydligt vad denna parameter egentligen ska spegla. 

Vi anser att en större areal innebär större ytor för länsstyrelserna att förvalta, ha kunskap om och utöva tillsyn över. Men vi bedömer att parametern areal inte är helt transparent eller enkel att förstå eftersom den delvis baseras på en schablon. 

Vi föreslår att de två jordbruksparameterna ersätts med antal jordbruksföretag 

Vi föreslår att regeringen ersätter de två jordbruksparametarna med antal jordbruksföretag enligt Jordbruksverkets statistik. Skälet till det är att de två befintliga jordbruksparameterna samvarierar starkt med varandra och även med antalet jordbruksföretag. Genom att slå ihop dem blir modellen enklare. Vi bedömer att antalet jordbruksföretag tillsammans med miljöskyddsavgifterna beskriver hur näringslivsstrukturen skiljer sig åt mellan länen. Vi har undersökt men inte funnit någon lämplig parameter att ersätta miljöskyddsavgifter med. 

Vi föreslår att länsanslaget ska tas bort och ersättas med högre vikt för landsbygdskommuner i antalet kommuner 

Vi föreslår också att regeringen tar bort parametern länsanslag eftersom den inte uppfyller flera av kraven på parametrarna. Vi föreslår i stället att regeringen förändrar parametern antal kommuner genom att vikta upp kommuner som klassas som landsbygdskommuner enligt de kommuntyper som Tillväxtanalys har tagit fram. I modellen räknar regeringen då landsbygdskommuner som två kommuner i stället för en. På så sätt speglar modellen små och glesa kommuner som kan behöva extra stöd från länsstyrelserna. Landsbygdskommunerna finns främst i län med relativt högt värde på den nuvarande parametern länsanslaget. Större och växande kommuner kan också behöva mycket stöd, men vi anser att parametern folkmängd speglar det. Folkmängden har dessutom en hög vikt i modellen. 

Vi föreslår att regeringen tar bort schablonen för strandzoner från parametern areal. Strandzoner beräknas i dag som 20 meter gånger längden på länets havskuster och stränder på havsöar. Schablonen medför endast marginella förändringar i fördelningen mellan länsstyrelserna och komplicerar parametern i onödan. 

Parametrarnas vikter förändras i och med att vi föreslår att länsanslaget ska tas bort 

Vi bedömer att det är lämpligt att fördela de 4,5 procentenheterna från den borttagna parametern länsanslaget jämnt mellan parametrarna areal, antal kommuner och antal jordbruksföretag. Dessa parametrar får således 1,5 procentenhet högre vikt vardera. Vi föreslår att vikterna för parametrarna folkmängd och miljöskyddsavgifter lämnas oförändrade eftersom de redan har relativt höga vikter. Vi har inte heller funnit några starka skäl till att öka dem. Parametrarnas vikter ser enligt vårt förslag ut på följande sätt: 

Visa diagraminformation

Vi föreslår att grundbeloppet höjs med tio procent 

I fördelningsmodellen ingår också ett grundbelopp som är lika stort för samtliga länsstyrelser. Vi föreslår att regeringen höjer grundbeloppet med tio procent till 42,5 miljoner kronor i 2020 års nivå. Förslaget innebär inte att förvaltningsanslaget ökar eftersom de övriga medel som fördelas via fördelningsmodellen då minskar med samma belopp. Det främsta skälet till att höja grundbeloppet är att fördelningsnyckeln inte fångar alla skillnader i strukturella förutsättningar mellan länsstyrelserna och deras alla uppdrag. De mindre länsstyrelserna får dessutom relativt lite medel från fördelningsnyckeln. 

Vi föreslår att några riktade medel slås ihop eller tas bort 

Inom ramen för fördelningsmodellen fördelas även medel mellan länsstyrelserna för särskilda ändamål. Vi föreslår att regeringen tar bort de riktade medlen som gäller djurskydd och livsmedelsstrategi eftersom den nya parametern antal jordbruksföretag får en något högre vikt jämfört med vad de nuvarande jordbruksparametarna har. Dessutom bedömer vi att de två riktade medlen som gäller tillsyn över gränsöverskridande transporter av avfall kan slås samman eftersom de överlappar varandra. 

Länsstyrelsernas förvaltningsanslag förändras som mest med tre till fyra procent till följd av våra förslag 

Våra förslag innebär relativt små förändringar för de flesta länsstyrelser. De länsstyrelser som påverkas mest av våra förslag får höjda eller sänkta förvaltningsanslag med mellan tre och fyra procent. Men det kan ändå gälla ganska mycket pengar. För att minska de kortsiktiga konsekvenserna av våra förslag föreslår vi att regeringen genomför förändringarna stegvis under tre år, med en tredjedel per år.