Sammanfattning av Den ifrågasatta avgiften. Om arrangörers skyldighet att ersätta polisens bevakningskostnader
Sedan den 1 januari 2014 ska arrangörer inte längre ersätta polisens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster som anordnas i vinstsyfte. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att analysera effekterna av att avskaffa ersättningsskyldigheten.
Ersättningsskyldigheten ifrågasattes och avskaffades
Lagstiftningens innehåll har varierat genom åren, men någon form av ersättningsskyldighet har funnits sedan 1868. Ersättningsskyldigheten gällde enbart vid evenemang som anordnades i vinstsyfte och ideella föreningar har varit undantagna. Det har länge funnits en acceptans för att arrangörer av evenemang som grundar sig på kommersiella intressen, som till exempel konserter, ska ersätta staten för polisens bevakningskostnader. Det var först när polisen började tillämpa ersättningsskyldigheten på idrottsaktiebolag som lagstiftningen började ifrågasättas och därefter togs bort. Vissa idrottsklubbar är nämligen organiserade som aktiebolag och andra som ideella föreningar, och ersättningsskyldigheten för enbart idrottsaktiebolagen uppfattades som orättvis.
Polisens kostnader oförändrade
Polisens kostnader för ordningshållning har inte förändrats på grund av att ersättningsskyldigheten togs bort. Arrangörernas insatser för ordning och säkerhet har inte heller minskat. Det innebär att arrangörerna inte har vältrat över kostnaderna för ordningshållning till polisen, som en effekt av avskaffandet.
Polisen har fortfarande mycket höga kostnader i samband med vissa specifika arrangemang, särskilt fotbollsderbyn i Stockholm. I de fallen har det inte gjort någon skillnad att ta bort ersättningsskyldigheten.
Ersättningarna gav relativt blygsamma intäkter till statskassan, och i samband med vissa evenemang motsvarade de inte polisens faktiska kostnader. Vidare skapade ersättningsskyldigheten en oproportionerligt stor administrativ belastning för polisen. Detta arbete tog resurser från rättsfunktionen, tillståndsfunktionen och den operativa verksamheten.
Bättre samverkansklimat ännu utan synlig effekt på ordningen
Under den korta tid som ersättningsskyldigheten tillämpades på idrottsaktiebolagen var samarbetsklimatet kyligt mellan polisen och de aktuella klubbarna. Enligt båda parter fungerar samverkan påtagligt bättre efter att ersättningsskyldigheten har avskaffats. Statskontoret har dock inte sett några tecken på att det förbättrade samarbetsklimatet haft någon effekt på ordningen; i detta avseende kvarstår fortfarande stora problem, främst i Stockholm. Vi kan heller inte bedöma om några effekter av det förbättrade ordningsläget kan tänkas komma längre fram.
Villkorsgivningen en mer framkomlig väg
Sammantaget var ersättningsskyldigheten inget effektivt verktyg för polisen vid idrottsevenemang. Vid konserter och festivaler har det fungerat bättre, men där förekommer sällan ordningsstörningar i samma omfattning som vid framför allt fotbollsderbyn.
I dag återstår villkoren i samband med tillståndsgivningen som polisens verktyg. Genom tillstånden har polisen stora möjligheter att sätta villkor inför ett evenemang, till exempel ett fotbollsderby. Exempel på villkor som kan ställas upp om ordningen och säkerheten vid tidigare evenemang inte kunnat upprätthållas är att begränsa antalet åskådare på ståplats, sektionera ståplatsläktare eller ställa in evenemanget.
Polisen för en dialog med arrangörerna när man anger villkoren för ett evenemang. Både polisen och fotbollsklubbarna uppger också, som ovan nämnts, att samarbetsklimatet har förbättrats avsevärt sedan ersättningsskyldigheten togs bort. Det bör nu därför finnas goda möjligheter att fördjupa dialogen och formulera skärpta villkor inför högriskevenemang såsom fotbollsderbyn.
En annan fördel är att polisen slipper göra kostnadsvärderingar inför varje evenemang och i stället kan bredda perspektivet och relatera villkorsgivningen till samhällets förväntade totala kostnader för ett evenemang. Allmänna medel ska användas på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Därför är det rimligt att minska de samhälleliga kostnaderna för främst vissa fotbollsmatcher.