Sammanfattning av Analys av Statens medicinsk-etiska råd
Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en analys av Statens medicinsk-etiska råd (Smer).
Regeringen beslutade 1985 att inrätta Statens medicinsk-etiska råd för att sprida kunskap om, ge råd i och stimulera debatten kring medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Regeringen uttryckte då att det varken var lämpligt eller nödvändigt att precisera Smers uppgifter. Regeringen betonade också att Smer ska vara fristående från det löpande regeringsarbetet och vara fria att behandla de frågor som de bedömer är viktiga. Smers uppdrag och organisationsform har inte förändrats sedan verksamheten startade för drygt 30 år sedan.
Smer är en liten organisation med bred verksamhet
Smer är en liten organisation som har en bred verksamhet. I Smer ingår en ordförande, åtta politiskt tillsatta ledamöter och elva sakkunniga. Smer har ett litet sekretariat som stöd och en budget på 4 miljoner kronor för 2018. Smers organisation skiljer sig från andra statliga organisationer genom att den varken är en statlig myndighet, en kommitté eller en arbetsgrupp i Regeringskansliet.
Smer producerar rapporter och andra skrifter samt svarar på remisser. Smer bedriver även omvärldsbevakning, arrangerar konferenser och seminarier. Rådet skriver debattartiklar och medverkar i media samt deltar i internationella samarbeten.
Statskontorets analys visar att Smers främsta målgrupper är regeringen, riksdagen, landstingen och regionerna samt vissa statliga myndigheter som till exempel Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Smer fullgör sitt uppdrag trots små resurser
Statskontoret bedömer att Smer på det stora hela fullgör sitt uppdrag genom att utföra alla de uppgifter som regeringen har angett. Verksamheten bedrivs också med små resurser, vilket indikerar att den är kostnadseffektiv.
Målgrupperna har stort förtroende för Smer
Vår analys visar att samtliga målgrupper uppfattar Smer som en seriös aktör. De anser att Smer har hög kompetens när det gäller att analysera och bedöma nya medicinsk-etiska frågor, att publikationerna håller god kvalitet och att Smers yttranden väger tungt. Målgrupperna betonar att det är en styrka att rådet är sammansatt av representanter från olika organisationer och myndigheter samt politiker. Det är även viktigt för Smers legitimitet att rådet uppfattas som fristående.
Smer ger mervärde i förhållande till andra organisationer
Det finns flera andra organisationer som hanterar frågor som kräver ett etiskt perspektiv. Eftersom Smer tangerar andra organisationers verksamhet finns det en risk för att rådets arbete överlappar andra organisationers verksamhet. Vår analys visar att Smer undviker detta genom omvärldsbevakning, dialog och samverkan.
Även om det i enstaka fall blir överlappningar i ämnesval bedömer vi att produktionen medför ett mervärde eftersom Smer har en unik ställning inom området. Det beror på att politikerna och de sakkunniga i rådet representerar olika perspektiv som medför att Smer kan belysa de medicinsk-etiska frågorna med ett helhetsperspektiv som andra aktörer inte kan bidra med.
Verksamheten kan bli mer effektiv
Även om Smer fullgör sitt uppdrag bedömer Statskontoret att verksamheten skulle kunna fungera ännu mer effektivt. Då behöver Smers uppdrag och organisation bli tydligare och antalet målgrupper färre.
Det stora antalet uppgifter som Smer arbetar med innebär att varje insats blir begränsad utifrån de resurser som Smer har. Oklarheterna om vad Smer är för typ av organisation medför även att regeringen och Socialdepartementet är osäkra på hur de kan styra och följa upp Smers verksamhet. Vår analys visar också att användbarheten för enskilda målgrupper ofta är låg, trots att Smers publikationer anses hålla god kvalitet.
Statskontoret föreslår att Smer blir en varaktig kommitté
Flera av de faktorer som hindrar en effektiv verksamhet kan åtgärdas om Smers organisationsform och uppdrag blir tydligare. Statskontoret bedömer att kommittéformen är den mest lämpliga för Smers framtida organisation. Kommittéformen skulle förtydliga Smers organisatoriska status utan att påverka verksamheten i någon större utsträckning. Omställningskostnaderna blir därmed lägre jämfört med andra alternativ, samtidigt som kommittéformen kan bevara de delar av Smers verksamhet som fungerar väl.
Statskontorets rekommendation innebär att Smers verksamhet framöver skulle styras av ett kommittédirektiv. Direktivet bör enligt Statskontoret innehålla:
- renodling av Smers roll
- avgränsning av Smers målgrupper och uppgifter
- klargörande av vilket stöd Smer bör ge myndigheter och landstingen
- fortsatt möjlighet för Smer att kunna välja frågor
- klargörande av vilka kompetenser som ska ingå i Smer nya regler för utnämning.
Regeringen bör utöver direktivet också överväga att låta Smer ingå i strukturen för kunskapsstyrning, som syftar till att ge vård och omsorg utifrån bästa tillgängliga kunskaper.