Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Sammanfattning av Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2019

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt statens styrning av kommuner och regioner under 2019. Kartläggningen omfattar styrningen från riksdagen och regeringen, från statliga myndigheter och från EU. Syftet med kartläggningen är att ge regeringen ett samlat underlag av hur omfattande den statliga styrningen är och hur den har utvecklats. Vi redogör för detta utifrån ett antal styrmedel som påverkar kommunernas och regionernas verksamheter.

Fler upphörda än nya statsbidrag under 2019

Riksdagens och regeringens styrning med regler och statsbidrag har en stark styreffekt. Under 2019 har regeringen infört 13 nya statsbidrag, men samtidigt har 28 bidrag upphört att gälla. Nästan samtliga av dessa bidrag är så kallade riktade statsbidrag, det vill säga pengar som måste användas för ett visst ändamål. Vi konstaterar att det totalt sett fanns 165 riktade statsbidrag 2019. Många av dessa syftar till att stärka en viss kommunal verksamhet eller utveckla arbetssätten i en verksamhet. Mellan 2015 och 2018 har staten mer än fördubblat sina utgifter för riktade statsbidrag.

Vår kartläggning visar också att statsmakterna under 2019 har infört 33 nya eller förändrade lagar och förordningar som på ett väsentligt sätt påverkar kommunerna eller regionerna. Av dessa medför omkring var tredje utökade krav eller skyldigheter för kommunerna eller regionerna. Vi bedömer att regelförändringarna är av ungefär samma omfattning och karaktär som 2018.

Statens styrning sker ofta genom statliga myndigheter

Regeringen styr också kommunsektorn indirekt genom regeringsuppdrag till myndigheter. Under 2019 har regeringen beslutat om drygt 110 uppdrag som gäller styrning av kommuner och regioner. De flesta handlar om att kartlägga eller analysera någon del av en kommunal verksamhet.
Regeringen bestämmer ramarna för myndigheternas styrning, men de är ofta relativt fria att själva bestämma hur de ska styra inom de givna ramarna. Drygt 50 statliga myndigheter styr i någon form verksamheter i kommuner eller regioner. Ungefär hälften av dessa anger att de under 2019 har förändrat hur de styr kommunerna och regionerna. De flesta förändringarna handlar om att myndigheterna har tagit fram nytt stödmaterial eller vägledningar.

Färre nya statliga styråtgärder 2019 än under 2018

Vår kartläggning visar att staten under 2019 införde färre nya styråtgärder och även förändrade färre styråtgärder än under 2018. Det gäller flera styrmedel som ingår i vår undersökning. Framför allt handlar det om färre nya riktade statsbidrag och nationella inriktningsdokument. Men det går inte att dra några slutsatser om utvecklingen på sikt genom att jämföra två år med varandra. Till exempel var övergångsregeringens möjligheter att fatta beslut om nya styråtgärder begränsade under perioden 25 september 2018 – 21 januari 2019.

Staten styr på alla nivåer, men framför allt inom vården och omsorgen och utbildningsområdet

Vår kartläggning visar att staten styr kommuner och regioner inom i princip alla politik- och utgiftsområden. Men vi ser också att den statliga styrningen under 2019 var tydligt koncentrerad till utbildningsområdet och vård- och omsorgsområdet. Styrningen riktar sig till olika nivåer, allt från förvaltningsnivån till personalen, exempelvis fritidspedagoger och sjuksköterskor.