Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen – Slutrapport

Försäkringskassan startade i början av 2021 ett förändringsarbete för att förbättra sin förvaltning av sjukförsäkringen. Ett övergripande syfte är att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Förändringsarbetet pågår och kommer att fortsätta under flera år. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. Vi delredovisade uppdraget i mars 2022 och slutredovisar det i denna rapport.

Tar sikte på viktiga utmaningar i handläggningen

Förändringsarbetet tar sikte på handläggningens stora problem. Försäkringskassan är mer öppen än tidigare med att rättstillämpningen har varierat över tid och att de saknar kunskap om i vilken utsträckning deras arbete bidrar till att personer får rehabiliterande insatser som är effektiva. Detta ger bättre förutsättningar för att på allvar ta itu med problemen.

Förändringsarbetet samspelar även med myndighetens övergripande styrning och det finns tydliga länkar till linjeorganisationen. Detta ger förutsättningar för att förändringsarbetet ska kunna få genomslag.

Analyserna har inte varit fullständiga

Försäkringskassan fattade redan i början av förändringsarbetet några viktiga beslut om åtgärder innan de hade tillgång till ett fullständigt beslutsunderlag. Vi kan inte se att myndigheten gjorde någon tydlig sammanvägd bedömning av vilka åtgärder som de skulle prioritera. Myndigheten borde till exempel grundligare ha analyserat om de i stället hade kunnat ge mer resurser till handläggningen.

Behöver vara uthålliga om stabilitet ska nås

Vi bedömer att det kan bli en utmaning för myndigheten att få till en stabil rättstillämpning med tanke på de stora svängningar som har varit under lång tid. Det är därför avgörande att myndigheten är uthållig.

En målbild och verksamhetsidé ska utgöra grunden för en mer stabil rättstillämpning framöver. Vi bedömer att åtminstone tre delar behöver finnas på plats för att Försäkringskassan ska kunna öka stabiliteten:

• För det första bör det vara tydligt vad som ska styra respektive inte styra tillämpningen.
• För det andra behöver verksamheten präglas av en god förvaltningskultur.
• För det tredje behöver Försäkringskassan ha ett uppföljningssystem som gör att myndigheten snabbt upptäcker och kan reagera på oönskade förändringar i rättstillämpningen.

Flera av åtgärderna kan förbättra handläggningen

Förändringsarbetet har inte hunnit påverka handläggningen i någon högre grad. Men vi bedömer att flera av åtgärderna kan leda till att handläggarna får bättre förutsättningar att handlägga ärenden rättssäkert och effektivt.

Försäkringskassan har förstärkt det rättsliga arbetet, bland annat genom att införa ett rättsligt stöd på alla försäkringsavdelningar. Chefer och specialister inom handläggningen bedömer att denna rättsliga förstärkning kan leda till en mer stabil rättstillämpning.

Avdelningen för sjukförsäkring omorganiserar så att deras verksamhet ska delas in efter karaktären på ärendena. Vi bedömer att det ger bättre förutsättningar att följa och styra kvaliteten i handläggningen. Det kommer också öka möjligheterna att freda resurser för arbetet med att samordna rehabiliteringsinsatser för enskilda personer. Det kan även bidra till att göra besluten om hur samordningen ska prioriteras mer strategiska eftersom besluten nu ska lyftas till en högre nivå inom myndigheten.

Försäkringskassan bedriver även andra arbeten för att komma till rätta med sedan länge kända problem inom sitt uppdrag med att samordna olika aktörers rehabiliteringsinsatser.

Försäkringskassan behöver hantera flera risker

Vi anser att Försäkringskassan behöver komma till rätta med den höga personalomsättning som finns inom Avdelningen för sjukförsäkring. Annars blir det svårt att få tillräckligt genomslag för åtgärderna.

I rapporten redovisar vi även risker som Försäkringskassan behöver vara uppmärksam på framöver. Till exempel anser långt ifrån alla chefer att de har tillräckliga kunskaper om den rättsliga förstärkningen för att kunna svara på frågor om den från medarbetare. Samarbetet mellan olika delar inom myndigheten kommer också behöva fungera väl om förstärkningen i slutändan ska bli ett bra stöd för handläggningen. Det kommer troligen krävas en hel del arbete för att få till ett sådant samarbete.

Det kan vidare bli fel, uppstå förseningar eller leda till dubbelarbete när ärenden inom Avdelningen för sjukförsäkring överlämnas mellan handläggare som arbetar med olika delar av handläggningen.

God bild av problem i uppföljning och styrning

Myndigheten har en god bild av problemen med uppföljningen och styrningen av handläggningen. Det vore till exempel bra att skilja bedömningen av rättslig kvalitet från internt lärande. Det är en tanke som redan finns inom Försäkringskassan. Effekterna av samordningsuppdraget kan precis som myndigheten är inne på inte enbart beskrivas med indikatorer. Det kommer att krävas utvärderingar med vetenskapliga metoder för att verkligen kunna säga något om effekterna.

Försäkringskassan saknar överblick över alla insatser som pågår inom myndigheten för att utveckla uppföljningen. Vi bedömer att myndigheten bör ta ställning till hur mycket resurser som ska läggas på uppföljning, vilka insatser som ska inrymmas och hur de ska komplettera varandra. Den tillsynsfunktion som har inrättats inom myndigheten bör ingå i det ställningstagandet.