Till huvudinnehåll

Sjukfrånvaron i staten år 2019 – myndigheter och sektorer

Sammanfattning

Enligt regleringsbrevet ska Statskontoret senast den 15 maj 2020 sammanställa och redovisa uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro. Statskontoret ska redovisa dessa uppgifter enligt 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I genomsnitt var sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna 3,8 procent av den ordinarie arbetstiden under 2019. Det innebär att den har minskat jämfört med 2018, då den var 3,9 procent. Minskningen är relativt liten, men det är ändå tredje året i rad som sjukfrånvaron minskar.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 51,3 procent under 2019. Den har minskat i förhållande till 2018, då den var 52,3 procent.

Sjukfrånvaron i procent av gruppens ordinarie arbetstid var 5,0 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor (0,2 procentenheter) men inte för män i förhållande till 2018.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 2,9 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,6 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,4 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter för samtliga tre åldersgrupper.

För 200 myndigheter kan vi jämföra sjukfrånvaron med tidigare år. Av dem hade 126 (63 procent) en lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2019 än 2018. Det var 74 myndigheter (37 procent) som hade högre sjukfrånvaro 2019 än 2018.

Uppdraget

Sedan den 1 juli 2003 finns det ett krav på att redovisa de anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen. Kravet gäller sedan 2011 även för kommuner, landsting och statliga myndigheter och framgår i de regelverk som styr årsredovisningens innehåll för dessa verksamheter. Kravet för de statliga myndigheterna finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Syftet är att tydligt beskriva sjukfrånvaron och därmed öka medvetenheten om ohälsan, frånvarons orsaker och hur den påverkar myndigheters verksamhet. Ökade kunskaper inom området kan påverka arbetsgivare att genomföra åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

Följande uppgifter ska lämnas i årsredovisningen:

  • den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid[1]
  • den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer[2]
  • sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbetstid
  • sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år, 30–49 år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.

Kravet gäller inte för arbetsgivare med högst tio anställda. Arbetsgivare ska inte heller redovisa uppgifter om sjukfrånvaro för en undergrupp om antalet anställda i gruppen är högst tio. Arbetsgivare behöver inte heller redovisa uppgifter om sjukfrånvaro om uppgifterna kan hänföras till enskilda individer.

Denna sammanställning har tidigare redovisats av Arbetsgruppen för Hälsa i Staten (2003), Finansdepartementet (2004), Verket för förvaltningsutveckling (2005–2007) och av Statskontoret (2008–2019).

Skriftens innehåll

Statskontoret redovisar i denna skrift uppgifter om sjukfrånvaron vid de 201 myndigheter som har lämnat årsredovisning för 2019 och som har rapporterat in uppgifterna i systemet Hermes.[3] Vi anger också ett antal jämförelsetal för åren 2015 till 2019. De historiska värdena bygger på statistik från de myndigheter som var aktiva under 2019.

Inga myndigheter har upphört sedan 2018. När myndigheter upphör kan detta föra med sig att aggregerade värden för tidigare år kan skilja sig något från tidigare rapporter. Det beror på att dessa rapporters värden baserades på de då rapporterade siffrorna för de myndigheter som var aktiva under det aktuella året. De medeltal som vi redovisar bygger på myndigheternas uppgifter och är viktade i förhållande till myndigheternas storlek (antalet årsarbetskrafter eller medelantal anställda).[4]

Statskontoret har valt att använda den indelning som Arbetsgivarverket övergick till 2009 och som baseras på den internationella Cofog-indelningen.[5] Uppgifterna om sjukfrånvaron redovisas totalt för samtliga myndigheter samt fördelat på följande verksamhetsområden:

  • Allmän offentlig förvaltning
  • Försvar
  • Samhällsskydd och rättsskipning
  • Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling
  • Fritidsverksamhet, kultur och religion
  • Utbildning
  • Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård.

I några fall går det inte att belägga varför myndigheten inte redovisar någon sjukfrånvaro. Vi har utelämnat myndigheter med högst tio anställda, med maximalt tio i någon av undergrupperna, och/eller med mindre än tre frånvarande i någon av undergrupperna. Dessa myndigheter redovisar vi i stället i våra tabeller med två stjärnor (**).[6] Om vi inte redovisar något jämförelsetal för tidigare år (-) kan det bero på att myndigheten är ny eller att den tidigare hade maximalt tio anställda.

Avgränsning, metod och källkritik

Statistiken visar nivån på sjukfrånvaron totalt och inom de olika undergrupperna efter kön och ålder. Denna statistik ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma orsaker till nivån på eller till förändringar av frånvaron. Statskontorets uppdrag är att sammanställa statistiken, inte att analysera sjukfrånvarons bakomliggande orsaker.

Resultaten i rapporten bygger på de uppgifter som myndigheterna lämnar till informationssystemet Hermes. Statistiken kan innehålla fel, bland annat på grund av att myndigheterna levererar uppgifter som är beräknade på olika sätt. Statskontoret har korrigerat uppenbara fel. Vi har även kvalitetssäkrat materialet genom att kontakta de berörda myndigheterna eller genom att kontrollera myndigheternas årsredovisningar.

Urvalet inkluderar flertalet myndigheter under regeringen eller riksdagen som rapporterar in statistik till Hermes-systemet. I statistiken ingår vissa myndigheter utan anställda eller med maximalt tio anställda, men dessa rapporterar noll frånvaro i alla kategorier och därför har vi inte tagit med dem i vår rapport.[7] Vi har också exkluderat de myndigheter som inte rapporterar sitt ekonomiska utfall själva, utan där någon annan myndighet gör det. Vi har inte heller tagit med myndigheter med tidsbegränsade uppdrag, eller nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall för 2019.

I rapporten antar vi att mäns och kvinnors andelar av årsarbetskrafterna är desamma som deras andelar av medelantalet anställda. Detta antagande är inte självklart, eftersom kvinnor oftare jobbar deltid och följaktligen också ofta svarar för en mindre del av årsarbetskrafterna än sin del av antalet anställda. Men vi har inte tillgång till något underlag för att göra mer rättvisande antaganden i denna rapport.

Genomförande

Arbetet har genomförts av Eero Carroll (projektledare). Michael Borchers har varit referensperson och bistått med kvalitetssäkring av arbetet.

Sjukfrånvaron i staten 2019

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var 3,8 procent av den tillgängliga arbetstiden under 2019 (figur 1). Det innebär att sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet årsarbetskrafter 2019 var strax över 227 000, att jämföra med strax under 226 000 årsarbetskrafter 2018. Antalet årsarbetskrafter har således ökat med 0,5 procent mellan de två åren.

Kvinnors sjukfrånvaro är dubbelt så hög som männens, 5,0 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. Frånvaron har minskat sedan 2018 för kvinnor, med 0,2 procentenheter. Men det gäller inte för män, vars frånvaro inte har ändrats.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 2,9 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,6 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,4 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter för samtliga tre åldersgrupper.

I denna rapport är det viktigt att notera att den redovisade frånvaron för olika grupper inte nödvändigtvis summerar till den totala frånvaron. Det beror på att grupperna är olika stora, och att större gruppers frånvaro påverkar den totala frånvaron mer än små gruppers frånvaro. Om till exempel mäns frånvaro ökar behöver inte den totala sjukfrånvaron öka i samma utsträckning. Det beror på att männen är färre än kvinnorna i staten och alltså svarar för en mindre del av den totala arbetstiden. Detta blir särskilt tydligt i statistiken för varje verksamhetsområde.

Figur 1. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2015–2019.

Stapeldiagram över sjukfrånvaron uppdelat på åren 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019 i kategorierna totalt, kvinnor, män, under 29 år, 30-49 år och över 50 år.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron har minskat något i förhållande till 2015. Från strax under 53 procent 2015 har långtidsfrånvarons andel först ökat mellan 2016 och 2017, men sedan minskat till drygt 51 procent 2019 (figur 2).

Figur 2. Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron i procent 2015–2019.

Stapeldiagram som visar långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron i procent 2015-2019.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Skillnader mellan stora, medelstora och små myndigheter

Figur 3 visar att 91 myndigheter (46 procent av totalen) hade minskad sjukfrånvaro och 35 myndigheter (18 procent) hade oförändrad sjukfrånvaro under 2019.[8] Däremot hade 74 myndigheter (37 procent) högre sjukfrånvaro jämfört med det föregående året. Bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 17 av 35 (49 procent av gruppen) oförändrad eller minskad frånvaro, medan 18 myndigheter inom gruppen (51 procent) hade ökad frånvaro. Sjukfrånvaron minskade eller var oförändrad i 76 av 128 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 årsarbetskrafter (59 procent av gruppen). Inom samma grupp hade mer än två femtedelar av myndigheterna ökad sjukfrånvaro (52 av 128, eller 41 procent av gruppen).

Av myndigheterna med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 33 stycken minskad eller oförändrad frånvaro (89 procent av gruppen). Sjukfrånvaron ökade i stället för de resterande 4 myndigheterna (11 procent av gruppen).[9]

Figur 3. Antal myndigheter (efter antalet årsarbetskrafter) som har minskad, ökad eller oförändrad sjukfrånvaro 2019 jämfört med 2018.

Stapeldiagram som visar antal myndigheter (efter antalet årsarbetskrafter) som har minskad, ökad eller oförändrad sjukfrånvaro 2019 jämfört med 2018.Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Sjukfrånvaron inom olika verksamhetsområden

Sjukfrånvaron 2019 varierade inom de olika verksamhetsområdena, från 2,2 till 5,9 procent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 1a). Långtidssjukfrånvaron varierade från 43 procent av den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet Fritidsverksamhet, kultur och religion till drygt 55 procent inom Utbildning.

Myndigheter inom verksamhetsområde Försvar hade den lägsta totala sjukfrånvaron och de inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård hade den högsta. Detta återspeglar könsfördelningen inom verksamhetsområdena, eftersom sjukfrånvaron för kvinnor var betydligt högre än för män (tabell 1b) inom båda områdena. På försvarsmyndigheterna var andelen män strax över 77 procent och inom det sociala området var andelen kvinnor drygt 66 procent.

Tabell 1a. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2019.

Verksamhetsområde

Totalt

Långtid 1)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Allmän offentlig förvaltning

4,0

53,2

5,0

2,6

3,3

3,8

4,5

Försvar

2,2

45,5

3,8

1,7

1,6

1,9

3,0

Samhällsskydd och rättsskipning

4,5

50,9

5,8

3,2

3,6

4,0

5,5

Näringsliv., miljö., bostad. och samhällsutveckling

3,4

47,0

4,4

2,5

2,5

3,4

3,6

Fritidsverksamhet, kultur och religion

3,7

43,0

4,2

2,7

2,3

3,7

3,6

Utbildning

2,6

55,4

3,7

1,6

1,8

2,7

3,1

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

5,9

51,5

6,8

4,3

4,8

5,6

6,6

Totalt

3,8

51,3

5,0

2,5

2,9

3,6

4,4

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 1b. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid samt andelen kvinnor per verksamhetsområde i staten 2019.

Verksamhetsområde

Totalt

Kvinnor

Män

Andel kvinnor i verksamhetsområdet

Allmän offentlig förvaltning

4,0

5,0

2,6

62,2

Försvar

2,2

3,8

1,7

22,7

Samhällsskydd och rättsskipning

4,5

5,8

3,2

50,5

Näringsliv., miljö., bostad. och samhällsutveckling

3,4

4,4

2,5

47,9

Fritidsverksamhet, kultur och religion

3,7

4,2

2,7

59,7

Utbildning

2,6

3,7

1,6

54,7

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

5,9

6,8

4,3

66,2

Totalt

3,8

5,0

2,5

52,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Förändringar över tiden

Sjukfrånvaron var stabil mellan 2018 och 2019 inom de tre verksamhetsområdena Allmän offentlig förvaltning, Försvar samt Fritidsverksamhet, kultur och religion. Frånvaron ökade för ett verksamhetsområde, Samhällsskydd och rättskipning, med 0,1 procentenheter (tabell 2). Mellan 2018 och 2019 minskade sjukfrånvaron i de resterande verksamhetsområdena, med mellan 0,2 och 0,3 procentenheter. Minskningen var störst inom områdena Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling samt Utbildning.

Sjukfrånvaron minskar totalt sett bland kvinnor, men detta syns inte tydligt på sektornivå under det senaste året. Sjukfrånvaron ökar i just det verksamhetsområdet som har jämnast könsfördelning, Samhällsskydd och rättsskipning. Den är stabil i det mest mansdominerade området, Försvar, men minskar i det näst mest mansdominerade området, Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling.

Tabell 2. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2015–2019.

Verksamhetsområde

2019

2018

2017

2016

2015

Allmän offentlig förvaltning

4,0

4,0

4,0

4,1

3,9

Försvar

2,2

2,2

2,3

2,4

2,3

Samhällsskydd och rättsskipning

4,5

4,4

4,6

5,0

4,6

Näringsliv., miljö., bostad. och samhällsutveckling

3,4

3,7

3,8

3,8

3,7

Fritidsverksamhet, kultur och religion

3,7

3,7

3,8

4,2

4,3

Utbildning

2,6

2,9

2,9

2,9

2,7

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

5,9

6,1

6,1

6,4

6,3

Totalt

3,8

3,9

4,0

4,1

3,9

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Allmän offentlig förvaltning

De största myndigheterna inom verksamhetsområdet Allmän offentlig förvaltning var Regeringskansliet, länsstyrelserna (räknade som grupp) och Skatteverket. Sjukfrånvaron i hela verksamhetsområdet låg 2019 på 4,0 procent, vilket är något över det totala genomsnittet (tabell 3a). Totalt omfattade verksamhetsområdet strax under 27 400 årsarbetskrafter, varav 62 procent kvinnor. Skillnaden i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män i denna sektor motsvarade i stort sett genomsnittet för samtliga sektorer (tabell 3b).

Tabell 3a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Arbetsgivarverket

5,2

4,4

2,5

3,0

2,7

Ekonomistyrningsverket

1,7

1,3

2,8

2,6

3,1

Etikprövningsmyndigheten

3,6

-

-

-

-

Justitiekanslern

2,7

2,2

3,1

2,2

2,6

Kammarkollegiet

4,2

3,7

4,2

3,2

3,1

Konjunkturinstitutet

3,4

1,9

2,7

2,0

1,9

Kungl. biblioteket

4,8

4,2

4,4

4,6

4,4

Kungl. hov- och slottsstaten

2,6

3,7

3,0

3,0

3,3

Länsstyrelsen i Blekinge län

4,7

4,8

5,0

5,4

4,7

Länsstyrelsen i Dalarnas län

5,0

3,6

5,7

5,7

4,3

Länsstyrelsen i Gotlands län

2,5

3,4

3,2

2,9

3,8

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

4,9

4,5

4,8

4,4

4,2

Länsstyrelsen i Hallands län

4,4

4,3

3,6

3,5

3,6

Länsstyrelsen i Jämtlands län

3,7

4,5

4,8

3,8

4,3

Länsstyrelsen i Jönköpings län

3,9

4,2

3,5

4,0

3,5

Länsstyrelsen i Kalmar län

5,7

5,2

5,5

3,6

3,5

Länsstyrelsen i Kronobergs län

5,5

3,9

4,7

5,4

4,6

Länsstyrelsen i Norrbottens län

3,7

3,7

4,1

3,2

3,8

Länsstyrelsen i Skåne län

3,9

3,2

3,9

4,7

3,5

Länsstyrelsen i Stockholms län

5,0

5,9

5,5

6,5

5,6

Länsstyrelsen i Södermanlands län

4,6

3,4

3,3

4,5

3,9

Länsstyrelsen i Uppsala län

4,4

5,3

5,4

5,2

4,6

Länsstyrelsen i Värmlands län

6,3

6,7

6,0

4,8

5,2

Länsstyrelsen i Västerbottens län

3,9

3,2

3,2

3,9

3,7

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

3,6

3,6

3,6

4,0

3,4

Länsstyrelsen i Västmanlands län

5,0

3,9

2,8

2,6

2,7

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4,7

4,3

5,1

4,6

4,7

Länsstyrelsen i Örebro län

4,0

4,4

3,6

3,5

4,4

Länsstyrelsen i Östergötlands län

4,1

3,9

3,6

3,6

3,2

Myndigheten för digital förvaltning

2,9

0,7

-

-

-

Nordiska Afrikainstitutet

1,7

2,2

4,5

3,5

1,7

Regeringskansliet

2,7

2,6

2,6

2,6

2,5

Riksarkivet

3,9

4,6

4,6

5,4

4,4

Riksdagsförvaltningen

3,7

4,1

4,2

3,4

2,9

Riksgäldskontoret

3,4

3,9

3,6

3,5

3,1

Riksrevisionen

2,7

3,0

2,8

2,8

2,9

Skatteverket

4,7

4,8

4,7

4,7

4,5

Statens fastighetsverk

3,9

4,2

3,4

3,5

3,3

Statens servicecenter

4,7

3,8

4,4

3,8

4,1

Statens tjänstepensionsverk

2,9

2,6

4,4

5,4

5,1

Statistiska centralbyrån

4,4

5,0

4,9

5,4

4,8

Statskontoret

2,8

1,7

1,1

2,2

1,6

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)

2,3

2,5

2,7

3,0

2,4

Svenska institutet

2,7

3,3

4,1

4,1

4,9

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps)

1,0

3,5

0,9

1,3

3,6

Trafikanalys

3,5

3,9

4,4

1,3

1,5

Tullverket

3,7

3,5

3,8

3,9

4,0

Vetenskapsrådet

2,4

2,1

2,4

3,0

3,9

Summa

4,0

4,0

4,0

4,1

3,9

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 3b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 1)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Arbetsgivarverket

5,2

60,5

7,1

1,4

0,0

2,5

7,5

Ekonomistyrningsverket

1,7

35,5

2,5

0,6

0,0

1,9

1,4

Etikprövningsmyndigheten

3,6

55,5

4,0

**

**

1,2

**

Justitiekanslern

2,7

56,2

3,2

1,6

**

2,9

2,5

Kammarkollegiet

4,2

59,9

5,6

1,7

2,2

2,9

5,8

Konjunkturinstitutet

3,4

27,0

6,2

1,2

2,3

4,1

2,2

Kungl. biblioteket

4,8

44,1

5,5

4,1

10,0

4,7

4,8

Kungl. hov- och slottsstaten

2,6

14,4

3,8

1,3

0,4

2,1

3,1

Länsstyrelsen i Blekinge län

4,7

59,0

5,5

3,3

4,3

4,1

5,7

Länsstyrelsen i Dalarnas län

5,0

65,8

6,2

3,4

2,6

5,3

5,1

Länsstyrelsen i Gotlands län

2,5

33,1

3,9

1,2

0,9

2,6

2,5

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

4,9

63,5

6,6

2,3

8,3

3,2

6,7

Länsstyrelsen i Hallands län

4,4

56,9

5,1

2,6

1,8

4,4

4,8

Länsstyrelsen i Jämtlands län

3,7

67,5

3,8

3,6

0,0

3,8

3,6

Länsstyrelsen i Jönköpings län

3,9

62,9

4,5

3,0

3,2

3,5

4,8

Länsstyrelsen i Kalmar län

5,7

70,2

7,2

3,3

8,5

5,4

5,8

Länsstyrelsen i Kronobergs län

5,5

70,3

6,4

3,4

4,6

5,6

5,6

Länsstyrelsen i Norrbottens län

3,7

58,4

4,0

3,2

3,8

3,3

4,4

Länsstyrelsen i Skåne län

3,9

62,1

4,5

2,9

2,8

4,1

3,7

Länsstyrelsen i Stockholms län

5,0

65,6

6,1

3,7

2,4

5,3

4,9

Länsstyrelsen i Södermanlands län

4,6

55,2

5,4

3,2

8,8

4,2

4,3

Länsstyrelsen i Uppsala län

4,4

66,9

5,4

2,1

3,0

5,3

3,1

Länsstyrelsen i Värmlands län

6,3

74,7

8,5

2,8

4,5

8,0

3,8

Länsstyrelsen i Västerbottens län

3,9

72,6

4,8

2,8

1,7

3,1

5,8

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

3,6

71,7

4,5

2,1

4,1

3,9

3,1

Länsstyrelsen i Västmanlands län

5,0

68,6

6,3

2,5

0,0

4,9

5,4

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4,7

63,4

5,7

3,3

6,6

4,2

5,2

Länsstyrelsen i Örebro län

4,0

58,7

4,8

2,4

2,9

4,2

3,8

Länsstyrelsen i Östergötlands län

4,1

64,1

5,1

1,4

4,3

5,1

1,9

Myndigheten för digital förvaltning

2,9

75,5

4,1

1,1

**

**

**

Nordiska Afrikainstitutet

1,7

0,0

2,1

1,3

0,0

2,0

1,2

Regeringskansliet

2,7

53,7

3,3

1,8

1,9

2,3

3,4

Riksarkivet

3,9

34,6

4,6

3,2

4,1

3,2

4,2

Riksdagsförvaltningen

3,7

49,4

3,7

3,6

4,9

4,0

3,4

Riksgäldskontoret

3,4

46,7

4,3

2,4

1,4

3,1

3,9

Riksrevisionen

2,7

51,6

3,9

1,0

0,9

2,3

4,0

Skatteverket

4,7

52,0

5,7

3,0

3,9

4,5

5,2

Statens fastighetsverk

3,9

53,0

4,9

3,1

1,8

3,2

4,6

Statens servicecenter

4,7

42,8

5,2

1,2

5,5

4,7

4,5

Statens tjänstepensionsverk

2,9

37,2

3,0

2,6

0,0

2,0

3,7

Statistiska centralbyrån

4,4

46,5

5,5

2,9

2,5

3,9

5,7

Statskontoret

2,8

46,7

3,3

1,9

1,6

2,4

4,0

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)

2,3

54,2

2,8

1,3

3,4

1,8

3,0

Svenska institutet

2,7

45,5

3,3

0,8

0,0

2,8

2,5

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps)

1,0

0,0

1,4

**

**

1,2

**

Trafikanalys

3,5

51,5

5,0

2,3

0,0

4,1

2,6

Tullverket

3,7

53,4

4,7

2,6

1,8

3,0

4,7

Vetenskapsrådet

2,4

53,0

3,5

0,8

0,0

2,2

2,5

Summa

4,0

53,2

5,0

2,6

3,3

3,8

4,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Försvar

Försvarsmakten är den klart största myndigheten inom verksamhetsområdet Försvar. År 2019 hade myndigheten strax över 21 300 årsarbetskrafter. Verksamhetsområdet hade drygt 27 100 årsarbetskrafter, varav 77 procent var män. Den stora andelen män återspeglas i sjukfrånvaron, som var den lägsta av alla områden med 2,2 procent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 4a). Sjukfrånvaron har varit stabil i denna sektor sedan 2018.

Även sjukfrånvaron för kvinnor var lägre än det totala genomsnittet för kvinnor. Men skillnaderna mellan könen har närmat sig nivån för könsskillnaderna för staten som helhet. Tidigare var dessa skillnader klart lägre för området Försvar än för totalen. Kvinnornas sjukfrånvaro var 3,8 procent av den tillgängliga arbetstiden 2019, medan motsvarande andel för män var 1,7 procent. Området Försvar hade en nivå på sjukfrånvaron som i alla åldersundergrupper låg klart under genomsnittet (tabell 4b).

Tabell 4a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Folke Bernadotteakademin

3,5

2,5

3,5

2,1

1,7

Fortifikationsverket

3,4

3,8

3,6

3,3

3,3

Försvarets materielverk

2,6

2,9

3,3

3,7

3,4

Försvarshögskolan

2,3

1,7

2,6

2,5

2,5

Försvarsmakten

2,1

2,0

1,9

2,0

2,0

Inspektionen för strategiska produkter

3,3

2,2

2,0

3,5

3,2

Kustbevakningen

2,4

2,8

2,7

2,7

2,8

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3,0

2,8

3,7

3,4

2,4

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

2,9

2,9

3,0

2,7

2,9

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1)

2,7

3,0

3,2

3,8

4,9

Summa

2,2

2,2

2,3

2,4

2,3

1) Tidigare Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten bytte namn och arbetsuppgifter 2011, året efter att riksdagen beslutade att Försvarsmaktens personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte på plikt. Under 2017 återaktiverades värnplikten. Myndigheten har anor från medeltiden, men bildades i sin näst senaste skepnad och under just namnet Pliktverket 1995. Då tog myndigheten över arbetsuppgifterna från Värnpliktsverket och från Vapenfristyrelsen.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 4b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 1)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Folke Bernadotteakademin

3,5

59,8

4,4

1,2

0,0

4,2

1,1

Fortifikationsverket

3,4

60,6

5,1

3,0

1,7

1,7

4,7

Försvarets materielverk

2,6

42,0

4,5

1,9

1,6

2,3

2,9

Försvarshögskolan

2,3

53,2

3,7

1,4

0,5

2,0

2,7

Försvarsmakten

2,1

45,5

3,6

1,7

1,4

1,8

3,0

Inspektionen för strategiska produkter

3,3

**

3,2

3,4

**

4,8

**

Kustbevakningen

2,4

47,1

3,9

1,8

2,2

1,9

3,5

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3,0

51,1

4,0

2,0

6,3

2,6

3,2

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

2,9

31,3

4,7

2,0

2,3

2,4

3,5

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

2,7

33,1

3,6

1,7

0,0

2,2

3,4

Summa

2,2

45,5

3,8

1,7

1,6

1,9

3,0

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Samhällsskydd och rättsskipning

Verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning var det näst största verksamhetsområdet med strax över 48 200 årsarbetskrafter. Inom området var Polismyndigheten störst med strax under 27 700 årsarbetskrafter. Detta område hade den jämnaste könsfördelningen av alla verksamhetsområden, med 50,5 procent kvinnor.

Verksamhetsområdet hade en högre sjukfrånvaro än genomsnittet, 4,5 procent (tabell 5a). Sjukfrånvaron var högre både för kvinnor och män jämfört med genomsnittet. Sjukfrånvaron var också högre än genomsnittet för samtliga åldersgrupper. Den har dessutom ökat sedan 2018, med 0,1 procentenheter.

Tabell 5a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Brottsförebyggande rådet

3,7

4,1

5,4

4,1

4,0

Brottsoffermyndigheten

6,9

4,2

2,7

3,7

1,8

Domstolsverket

4,4

4,4

4,4

4,6

3,9

Ekobrottsmyndigheten

2,9

3,3

3,1

3,8

3,7

Kriminalvården

5,9

5,9

6,2

6,3

6,1

Kronofogdemyndigheten

5,1

5,3

5,8

5,4

5,2

Polismyndigheten

4,0

3,9

4,1

4,6

4,3

Riksdagens ombudsmän JO

2,8

3,5

2,8

2,3

2,7

Rättsmedicinalverket

4,6

5,1

4,5

4,4

3,8

Statens haverikommission

1,4

2,1

2,8

4,8

3,8

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

1,0

1,5

4,0

3,0

2,0

Åklagarmyndigheten

3,2

3,1

3,2

3,5

2,9

Summa

4,5

4,4

4,6

5,0

4,6

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 5b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 1)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Brottsförebyggande rådet

3,7

44,3

4,6

2,0

2,1

4,3

2,7

Brottsoffermyndigheten

6,9

61,1

6,8

7,1

14,3

2,6

9,7

Domstolsverket

4,4

52,1

5,4

2,2

3,1

4,6

4,9

Ekobrottsmyndigheten

2,9

39,7

3,3

2,5

**

3,3

2,4

Kriminalvården

5,9

47,3

7,0

4,9

5,2

5,2

7,1

Kronofogdemyndigheten

5,1

51,7

6,0

3,3

4,6

4,3

6,5

Polismyndigheten

4,0

52,0

5,7

2,7

3,1

3,5

5,1

Riksdagens ombudsmän JO

2,8

54,2

3,6

1,3

0,0

1,7

4,5

Rättsmedicinalverket

4,6

58,9

5,0

3,8

1,6

4,2

5,7

Statens haverikommission

1,4

32,8

**

**

**

1,2

1,5

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

1,0

0,0

1,0

**

**

**

**

Åklagarmyndigheten

3,2

50,2

3,8

1,9

3,9

2,7

4,1

Summa

4,5

50,9

5,8

3,2

3,6

4,0

5,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling

Av de strax över 25 600 årsarbetskrafterna inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor m.m. svarade kvinnor för 48 procent. Den totala sjukfrånvaron (3,4 procent) var något lägre än för staten i genomsnitt (tabell 6a). I undergrupperna som är indelade efter kön och ålder ligger frånvaron nära genomsnittet (tabell 6b). Verksamhetsområdet hade en sjukfrånvaro som har minskat med 0,3 procentenheter mellan 2018 och 2019, mer än genomsnittet för staten mellan samma år.

Sjukfrånvaron i ett antal myndigheter har förändrats mycket över åren. De flesta av dessa myndigheter är små, vilket gör att enskilda individers sjukfrånvaro får stort genomslag i statistiken.

Tabell 6a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Affärsverket svenska kraftnät

2,5

2,7

2,8

3,0

3,3

Allmänna reklamationsnämnden

2,6

3,2

2,3

2,8

1,9

Arbetsdomstolen

7,9

8,0

7,3

7,7

8,7

Arbetsmiljöverket

3,4

4,4

3,9

3,1

4,1

Bolagsverket

4,6

5,1

6,3

6,4

5,7

Boverket

3,6

3,9

4,0

2,9

3,1

Datainspektionen

3,1

2,6

2,7

3,4

4,3

Diskrimineringsombudsmannen

5,9

5,1

3,2

3,8

4,3

Elsäkerhetsverket

5,6

5,2

5,2

5,7

4,0

Energimarknadsinspektionen

3,5

3,7

3,1

4,2

2,7

Exportkreditnämnden

1,9

1,9

2,1

2,8

3,5

Fastighetsmäklarinspektionen

4,2

1,9

3,2

9,8

3,2

Finansinspektionen

3,2

2,9

3,2

3,4

2,7

Forskningsråd för miljö m.m. (Formas)

1,6

1,3

2,3

2,9

5,9

Havs- och vattenmyndigheten

3,6

4,3

5,3

5,1

4,5

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

1,2

3,2

1,9

2,0

1,0

Jämställdhetsmyndigheten

4,2

2,2

-

-

-

Kemikalieinspektionen

3,0

2,7

3,0

3,1

3,8

Kommerskollegium

3,3

1,7

4,0

4,6

3,2

Konkurrensverket

2,9

1,6

2,3

3,4

2,5

Konsumentverket

3,0

3,6

3,2

4,4

3,2

Lantmäteriet

4,3

4,6

4,6

4,3

3,6

Livsmedelsverket

3,8

4,5

4,1

4,5

4,0

Luftfartsverket

2,5

2,8

3,0

2,7

3,1

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

2,7

1,3

-

-

-

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

3,0

1,7

2,7

2,3

2,0

Naturvårdsverket

2,8

3,1

2,6

2,8

4,4

Patent- och registreringsverket

3,2

3,2

3,9

4,3

4,2

Polarforskningssekretariatet

0,8

2,2

3,8

2,3

4,3

Post- och telestyrelsen

3,3

4,0

3,2

3,9

5,1

Revisorsinspektionen 1)

1,8

2,3

1,7

4,4

9,8

Rymdstyrelsen

4,5

4,5

4,1

5,5

3,3

Sjöfartsverket

2,8

2,5

2,6

2,2

2,1

Skogsstyrelsen

3,6

3,7

4,5

3,7

4,3

Spelinspektionen

3,5

1,7

1,9

5,1

4,4

Statens energimyndighet

2,8

4,0

3,9

3,4

4,0

Statens geotekniska institut

4,5

3,5

4,6

6,3

5,3

Statens jordbruksverk

4,3

4,4

4,1

4,8

4,7

Statens veterinärmedicinska anstalt

3,4

3,2

3,4

3,2

2,9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

1,8

2,8

2,0

3,3

3,6

Strålsäkerhetsmyndigheten

2,8

3,1

3,2

3,6

2,8

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

3,6

4,6

3,6

3,6

2,8

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

3,0

3,2

3,0

3,2

3,3

Svenska ESF-rådet

3,3

2,7

2,9

4,1

3,1

Sveriges geologiska undersökning

3,3

3,1

3,9

3,8

3,1

Tillväxtverket

2,4

3,3

3,8

3,6

3,2

Trafikverket

3,3

3,6

3,6

3,6

3,5

Transportstyrelsen

4,4

4,7

4,8

5,2

4,7

Upphandlingsmyndigheten

4,0

2,6

1,5

2,7

1,6

Verket för innovationssystem (Vinnova)

2,5

1,7

3,1

2,9

3,1

Summa

3,4

3,7

3,8

3,8

3,7

- Myndigheten hade inte bildats.

1) Före 2017, Revisorsnämnden.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 6b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 2)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Affärsverket svenska kraftnät

2,5

45,2

4,1

1,5

1,1

2,1

3,4

Allmänna reklamationsnämnden

2,6

11,4

2,3

3,1

**

2,5

**

Arbetsdomstolen

7,9

65,6

11,8

**

**

2,1

**

Arbetsmiljöverket

3,4

54,0

4,3

2,1

0,0

3,9

3,1

Bolagsverket

4,6

45,0

5,5

2,5

4,8

4,0

5,2

Boverket

3,6

43,8

4,4

3,1

1,6

4,3

3,1

Datainspektionen

3,1

**

3,0

3,2

0,0

3,5

2,5

Diskrimineringsombudsmannen

5,9

43,2

5,4

7,7

0,0

4,8

7,5

Elsäkerhetsverket

5,6

76,7

7,6

4,3

0,0

5,5

5,8

Energimarknadsinspektionen

3,5

42,0

4,9

1,6

1,7

3,6

4,1

Exportkreditnämnden

1,9

51,4

2,7

0,7

0,0

1,2

1,4

Fastighetsmäklarinspektionen

4,2

21,8

4,4

**

**

5,2

**

Finansinspektionen

3,2

43,1

3,6

2,7

2,2

3,2

3,6

Forskningsråd för miljö m.m. (Formas)

1,6

38,6

2,0

0,6

**

1,4

1,9

Havs- och vattenmyndigheten

3,6

53,6

5,3

1,6

3,9

3,3

3,9

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

1,2

0,0

1,4

1,0

**

1,4

0,6

Jämställdhetsmyndigheten

4,2

61,2

4,1

0,1

0,0

1,5

1,3

Kemikalieinspektionen

3,0

38,9

3,4

1,9

0,0

4,0

2,4

Kommerskollegium

3,3

54,2

3,2

3,5

0,0

3,3

4,2

Konkurrensverket

2,9

45,7

3,2

2,5

1,9

1,8

6,2

Konsumentverket

3,0

40,3

3,5

1,6

3,3

2,3

4,3

Lantmäteriet

4,3

47,1

5,3

3,0

3,7

4,2

4,7

Livsmedelsverket

3,8

35,2

4,0

3,6

3,5

4,1

3,6

Luftfartsverket

2,5

47,1

3,5

1,6

1,4

2,1

3,0

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

2,7

41,0

**

**

**

**

**

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

3,0

43,2

5,1

1,6

0,0

4,3

2,1

Naturvårdsverket

2,8

56,5

3,3

1,9

1,0

3,3

2,3

Patent- och registreringsverket

3,2

36,3

4,3

2,0

2,0

3,2

3,3

Polarforskningssekretariatet

0,8

32,7

0,7

0,0

0,0

0,7

0,0

Post- och telestyrelsen

3,3

51,5

4,5

1,9

**

2,5

4,5

Revisorsinspektionen 1)

1,8

0,0

2,5

1,2

**

2,4

1,2

Rymdstyrelsen

4,5

62,6

**

**

**

**

7,4

Sjöfartsverket

2,8

37,6

4,3

2,3

3,3

2,2

3,3

Skogsstyrelsen

3,6

43,1

4,2

3,2

3,6

4,3

2,9

Spelinspektionen

3,5

40,1

2,0

6,9

0,0

3,7

3,4

Statens energimyndighet

2,8

59,0

3,2

2,3

2,6

3,2

2,2

Statens geotekniska institut

4,5

65,1

3,6

5,6

1,1

2,3

6,2

Statens jordbruksverk

4,3

51,0

5,2

2,0

4,0

4,3

4,2

Statens veterinärmedicinska anstalt

3,4

42,7

3,9

2,2

3,0

3,1

3,6

Statens väg- och transportforskningsinstitut

1,8

15,5

2,1

1,6

1,4

1,8

1,9

Strålsäkerhetsmyndigheten

2,8

44,8

4,8

1,1

1,6

2,8

2,8

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

3,6

49,9

3,1

4,2

0,0

2,5

4,5

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

3,0

40,4

3,8

2,3

1,6

2,6

3,8

Svenska ESF-rådet

3,3

49,2

3,6

2,9

0,0

2,6

4,0

Sveriges geologiska undersökning

3,3

37,5

4,2

2,7

4,6

2,5

4,0

Tillväxtverket

2,4

39,1

2,9

1,5

1,5

2,4

2,5

Trafikverket

3,3

51,8

4,6

2,5

2,5

3,5

3,3

Transportstyrelsen

4,4

42,4

5,5

3,1

3,5

4,1

5,1

Upphandlingsmyndigheten

4,0

74,1

5,5

0,8

0,0

5,4

1,9

Verket för innovationssystem (Vinnova)

2,5

42,3

3,4

1,0

1,1

2,6

2,5

Summa

3,4

47,0

4,4

2,5

2,5

3,4

3,6

1) Före 2017, Revisorsnämnden.

2) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fritidsverksamhet, kultur och religion

Det minsta verksamhetsområdet 2019 var Fritidsverksamhet, kultur och religion. Det hade strax över 2 000 årsarbetskrafter, varav 60 procent kvinnor. Sjukfrånvaron inom detta verksamhetsområde var samma år strax under det totala genomsnittet (tabell 7a). Men andelen varierade i de olika undergrupperna (tabell 7b). Kvinnornas andel låg under det totala genomsnittet för kvinnor (med 0,8 procentenheter) medan män låg över genomsnittet för gruppen samtliga män (med 0,2 procentenheter). De yngsta och äldsta ålderskategorierna hade en betydligt lägre andel än motsvande andel för genomsnittet i samma grupper (med 0,6 respektive 1,1 procentenheter). Sjukfrånvaron för medelålders anställda låg strax under genomsnittet (med 0,2 procentenheter).

Frånvaron har varit stabil inom detta verksamhetsområde under det senaste året. Myndigheterna inom området har också lägst andel långtidssjukfrånvaro, och området har minst skillnad mellan mäns och kvinnors frånvaro. Området har ett antal små myndigheter där enskildas sjukfrånvaro får stort genomslag i statistiken.

Tabell 7a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Forum för levande historia

4,3

5,0

4,0

3,0

3,5

Institutet för språk och folkminnen

3,8

5,0

4,5

5,3

5,2

Konstnärsnämnden

4,4

1,3

3,2

5,4

2,8

Moderna museet

3,7

3,5

3,3

4,5

5,7

Myndigheten för kulturanalys

2,2

3,5

2,7

2,2

4,9

Myndigheten för press, radio och tv 1)

2,5

2,2

3,8

7,6

8,0

Myndigheten för tillgängliga medier

3,5

3,8

4,5

4,5

6,0

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

4,5

5,2

5,2

4,5

3,3

Nationalmuseum

4,8

3,3

4,0

3,2

3,9

Naturhistoriska riksmuseet

3,9

3,4

3,7

4,3

4,0

Riksantikvarieämbetet

3,0

3,3

3,8

3,3

3,4

Sametinget

3,3

2,9

2,2

5,5

4,2

Statens centrum för arkitektur och design

4,1

5,3

3,5

5,2

5,5

Statens försvarshistoriska museer

2,9

3,8

1,3

3,0

1,6

Statens historiska museer 2)

3,5

3,4

3,1

3,5

2,9

Statens konstråd

4,3

1,8

3,4

3,4

6,3

Statens kulturråd

2,7

1,8

2,6

5,2

4,5

Statens maritima och transporthistoriska museer

3,4

3,8

4,2

3,8

4,1

Statens medieråd

8,2

6,0

5,8

3,9

7,2

Statens museer för världskultur

5,5

4,6

3,7

5,1

4,1

Statens musikverk

3,0

4,8

6,0

7,4

9,0

Summa

3,7

3,7

3,8

4,2

4,3

1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.

2) Upptog Livrustkammaren m.m. 2018.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 7b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 3)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Forum för levande historia

4,3

41,0

5,6

0,9

**

3,7

5,0

Institutet för språk och folkminnen

3,8

51,4

4,2

2,8

0,0

3,5

4,0

Konstnärsnämnden

4,4

60,6

6,1

1,3

**

6,0

3,3

Moderna museet

3,7

43,3

3,9

3,2

0,0

3,5

3,9

Myndigheten för kulturanalys

2,2

**

**

**

**

**

**

Myndigheten för press, radio och tv 1)

2,5

0,0

2,6

**

**

2,3

**

Myndigheten för tillgängliga medier

3,5

57,2

4,4

1,1

**

2,2

4,7

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

4,5

50,0

4,3

5,0

3,5

5,5

1,2

Nationalmuseum

4,8

53,5

4,7

5,1

7,1

4,6

4,8

Naturhistoriska riksmuseet

3,9

51,5

5,0

2,8

1,5

5,7

2,2

Riksantikvarieämbetet

3,0

24,0

3,5

2,4

2,1

3,0

3,1

Sametinget

3,3

38,2

4,2

1,2

0,0

5,5

2,0

Statens centrum för arkitektur och design

4,1

65,2

5,7

1,2

**

5,6

1,6

Statens försvarshistoriska museer

2,9

57,0

3,8

1,7

2,8

3,3

2,4

Statens historiska museer 2)

3,5

38,2

4,4

2,0

3,8

3,1

3,8

Statens konstråd

4,3

46,7

5,7

**

**

5,0

1,2

Statens kulturråd

2,7

26,8

2,8

2,4

3,1

2,3

3,3

Statens maritima och transporthistoriska museer

3,4

47,7

3,0

3,9

1,5

2,7

4,3

Statens medieråd

8,2

**

**

**

**

**

**

Statens museer för världskultur

5,5

56,8

6,6

3,4

4,6

4,1

7,6

Statens musikverk

3,0

27,1

3,2

2,7

2,5

1,7

4,1

Summa

3,7

43,0

4,2

2,7

2,3

3,7

3,6

1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.

2) Upptog Livrustkammaren m.m. 2018.

3) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Utbildning

Utbildning var det största verksamhetsområdet under 2019 med strax under 60 600 årsarbetskrafter. De allra flesta arbetade vid olika universitet och högskolor. Kvinnorna svarade för 55 procent av de anställda. Sjukfrånvaron var betydligt lägre än genomsnittet (2,6 procent) och minskade med 0,3 procentenheter mellan 2018 och 2019. Myndigheterna inom området hade högst andel långtidsfrånvaro, samtidigt som de hade den näst lägsta frånvaronivån totalt (tabell 8a).

Utbildning hade betydligt lägre sjukfrånvaro än genomsnittet för alla undergrupper (tabell 8b). Verksamhetsområdet hade den lägsta andelen sjukfrånvaro för kvinnor och för män (3,7 respektive 1,6 procent). Men den högre andelen kvinnor medför att den totala sjukfrånvaron ändå är högre än inom verksamhetsområdet Försvar som hade den lägsta totala frånvaronivån. Sjukfrånvaron i de olika åldersgrupperna var också lägre än för genomsnittet.

Tabell 8a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Blekinge tekniska högskola

2,4

2,2

2,1

2,9

2,8

Centrala studiestödsnämnden

5,4

6,0

5,8

5,8

6,4

Gymnastik- och idrottshögskolan

2,1

1,9

2,3

2,3

4,4

Göteborgs universitet

3,2

3,2

3,0

3,1

3,3

Högskolan Dalarna

3,2

2,6

3,1

3,7

3,4

Högskolan i Borås

4,4

4,0

4,7

4,7

4,2

Högskolan i Gävle

2,6

3,1

2,5

2,8

2,6

Högskolan i Halmstad

2,5

2,7

2,3

2,9

2,9

Högskolan i Skövde

3,4

3,2

3,4

3,2

2,6

Högskolan Kristianstad

3,5

4,0

4,7

2,7

2,7

Högskolan Väst

2,8

3,4

4,3

3,7

3,9

Institutet för rymdfysik

1,0

1,5

0,9

1,8

1,1

Karlstads universitet

2,5

2,8

2,9

2,9

2,1

Karolinska institutet

1,9

2,0

2,3

2,2

2,1

Konstfack

3,0

3,5

4,3

3,8

3,4

Kungl. Konsthögskolan

1,3

2,2

3,7

2,6

2,6

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

2,1

1,9

2,8

1,6

2,1

Kungl. Tekniska högskolan

2,1

2,0

2,1

2,3

2,0

Linköpings universitet

2,4

2,5

2,8

2,7

2,4

Linnéuniversitetet

2,6

3,0

2,8

2,8

2,8

Luleå tekniska universitet

2,1

2,2

3,0

2,8

2,4

Lunds universitet

2,4

2,6

2,6

2,7

2,4

Malmö universitet 1)

2,9

3,0

2,7

3,0

3,0

Mittuniversitetet

2,8

2,9

3,4

3,6

3,5

Myndigheten för yrkeshögskolan

3,5

3,4

5,4

3,5

3,3

Mälardalens högskola

2,1

2,4

2,9

2,9

2,2

Sameskolstyrelsen

7,0

6,0

6,0

5,0

6,0

Skolforskningsinstitutet

1,7

0,9

1,7

2,2

0,9

Specialpedagogiska skolmyndigheten

5,1

5,8

5,6

5,1

5,0

Statens skolinspektion

4,0

4,2

4,1

3,8

3,5

Statens skolverk

3,5

3,9

3,9

3,7

3,3

Stockholms konstnärliga högskola 2)

2,4

2,3

2,4

2,6

3,4

Stockholms universitet

2,7

2,7

2,9

2,9

3,0

Sveriges lantbruksuniversitet

3,1

3,2

3,3

3,3

3,0

Södertörns högskola

3,5

4,1

4,0

3,8

3,8

Umeå universitet

3,0

2,9

3,0

3,0

2,7

Universitets- och högskolerådet

5,1

4,7

4,7

4,9

3,9

Universitetskanslersämbetet

2,7

2,5

2,6

2,4

1,6

Uppsala universitet

1,3

2,9

2,6

2,4

2,3

Örebro universitet

2,3

2,3

2,2

2,1

2,1

Överklagandenämnden för studiestöd

8,1

7,7

9,1

6,5

5,3

Summa

2,6

2,9

2,9

2,9

2,7

1) Före 2018, Malmö högskola

2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola 2014.

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 8b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 3)

Kvinnor

Män

–29 år

30–49 år

50– år

Blekinge tekniska högskola

2,4

56,9

3,4

1,5

3,2

2,6

2,0

Centrala studiestödsnämnden

5,4

46,4

6,4

3,5

5,4

5,2

5,6

Gymnastik- och idrottshögskolan

2,1

56,0

2,0

2,3

4,9

0,9

3,1

Göteborgs universitet

3,2

66,2

4,1

2,0

1,7

3,1

3,7

Högskolan Dalarna

3,2

70,8

3,7

2,4

1,7

3,2

3,3

Högskolan i Borås

4,4

51,3

5,4

2,9

1,3

5,0

4,1

Högskolan i Gävle

2,6

65,2

3,2

1,9

0,8

2,4

3,0

Högskolan i Halmstad

2,5

59,6

3,6

1,3

1,0

3,1

2,1

Högskolan i Skövde

3,4

68,2

4,8

1,9

3,6

3,2

3,5

Högskolan Kristianstad

3,5

73,8

3,8

2,9

3,4

3,4

3,6

Högskolan Väst

2,8

67,9

3,6

1,6

1,6

3,5

2,3

Institutet för rymdfysik

1,0

29,6

0,7

1,1

0,8

1,1

0,8

Karlstads universitet

2,5

59,0

3,1

1,8

0,7

2,6

2,5

Karolinska institutet

1,9

41,3

2,4

1,1

1,0

1,9

2,2

Konstfack

3,0

51,2

3,3

2,6

0,0

2,5

3,6

Kungl. Konsthögskolan

1,3

63,9

1,6

0,8

0,4

0,6

2,5

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

2,1

55,8

3,1

1,6

0,0

0,9

2,6

Kungl. Tekniska högskolan

2,1

51,0

3,4

1,3

0,9

1,9

3,3

Linköpings universitet

2,4

63,0

3,5

1,2

1,1

2,5

2,7

Linnéuniversitetet

2,6

63,6

3,7

1,2

1,1

2,2

3,1

Luleå tekniska universitet

2,1

57,0

3,1

1,3

0,5

2,1

2,7

Lunds universitet

2,4

57,8

3,3

1,5

1,5

2,3

2,7

Malmö universitet 1)

2,9

63,7

3,6

1,7

2,0

3,0

2,9

Mittuniversitetet

2,8

63,2

3,4

2,1

2,6

2,9

2,7

Myndigheten för yrkeshögskolan

3,5

63,1

4,6

1,8

2,9

1,2

6,1

Mälardalens högskola

2,1

37,0

2,6

1,6

1,5

1,7

2,8

Sameskolstyrelsen

7,0

43,0

6,0

12,0

10,0

6,0

7,0

Skolforskningsinstitutet

1,7

46,4

2,1

**

**

**

**

Specialpedagogiska skolmyndigheten

5,1

40,4

5,3

4,4

8,1

4,8

4,9

Statens skolinspektion

4,0

53,5

4,8

1,3

2,3

3,7

4,6

Statens skolverk

3,5

46,4

3,7

3,0

2,6

3,2

3,9

Stockholms konstnärliga högskola 2)

2,4

45,0

3,0

1,4

0,0

2,8

2,1

Stockholms universitet

2,7

58,4

3,7

1,5

1,5

2,8

2,8

Sveriges lantbruksuniversitet

3,1

44,0

4,2

1,6

3,0

3,1

3,0

Södertörns högskola

3,5

61,5

4,8

1,8

2,6

4,4

2,5

Umeå universitet

3,0

54,9

4,4

1,5

2,6

2,8

3,4

Universitets- och högskolerådet

5,1

51,7

5,8

3,5

2,3

4,0

7,1

Universitetskanslersämbetet

2,7

0,0

3,1

1,9

0,0

2,7

2,7

Uppsala universitet

1,3

51,5

3,5

1,6

1,6

2,5

3,1

Örebro universitet

2,3

55,8

3,0

1,5

1,3

2,4

2,4

Överklagandenämnden för studiestöd

8,1

69,9

10,1

**

**

3,6

**

Summa

2,6

55,4

3,7

1,6

1,8

2,7

3,1

1) Före 2018, Malmö högskola

2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola 2014.

3) Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

Mer än 36 100 årsarbetskrafter var sysselsatta inom verksamhetsområdet Socialt skydd m.m. under 2019. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket är de klart största myndigheterna inom området. Sjukfrånvaron har minskat med 0,2 procentenheter sedan 2018, och låg 2019 på 5,9 procent, det vill säga 2,1 procentenheter över genomsnittet (tabell 9a). Frånvaron minskade för en klar majoritet av myndigheterna mellan 2018 och 2019.

Kvinnor svarade 2018 för 66 procent av de anställda, vilket avspeglas i att sjukfrånvaron var betydligt högre i denna sektor än för staten som helhet (tabell 9b). Men även männens sjukfrånvaro var inom detta område nästan dubbelt så hög som genomsnittet för män.

Tabell 9a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid under 2015–2019.

Myndighet

2019

2018

2017

2016

2015

Arbetsförmedlingen

6,6

6,7

6,7

6,9

6,8

Barnombudsmannen

3,5

3,2

6,5

4,2

1,3

E-hälsomyndigheten

2,0

2,0

3,4

3,2

2,8

Folkhälsomyndigheten

3,6

3,5

3,6

4,8

3,4

Forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

3,5

1,4

5,3

7,3

9,4

Försäkringskassan

5,5

5,8

6,1

6,4

6,2

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

2,4

4,5

3,1

3,8

4,9

Inspektionen för socialförsäkringen

1,9

2,0

2,7

2,2

1,6

Inspektionen för vård och omsorg

4,3

4,3

4,4

4,4

3,9

Läkemedelsverket

4,1

4,0

3,7

3,9

4,1

Migrationsverket

6,2

6,1

5,8

5,5

5,3

Myndigheten för delaktighet

2,0

5,4

2,9

2,6

2,0

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

0,6

3,6

1,3

2,2

11,2

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

5,0

4,7

3,5

1,9

5,0

Pensionsmyndigheten

5,2

6,1

5,5

5,7

5,3

Socialstyrelsen

4,2

4,5

4,4

3,8

4,0

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

2,8

3,0

2,1

2,6

2,4

Statens institutionsstyrelse

7,3

7,4

7,0

8,8

8,8

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

2,5

3,0

2,6

2,5

2,9

Summa

5,9

6,1

6,1

6,4

6,3

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 9b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2019.

Myndighet

Totalt

Långtid 1)

Kvinnor

Män

-29 år

30-49 år

50- år

Arbetsförmedlingen

6,6

55,9

7,8

4,2

5,6

6,1

7,1

Barnombudsmannen

3,5

44,7

4,3

**

**

5,3

**

E-hälsomyndigheten

2,0

48,4

2,1

2,0

1,0

1,4

3,2

Folkhälsomyndigheten

3,6

59,4

3,9

2,9

3,4

3,3

4,2

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

3,5

**

4,3

**

**

5,2

2,1

Försäkringskassan

5,5

47,2

6,2

3,5

4,4

5,5

5,9

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

2,4

26,5

2,8

1,6

0,0

1,7

4,0

Inspektionen för socialförsäkringen

1,9

0,0

2,2

1,5

0,0

3,5

0,3

Inspektionen för vård och omsorg

4,3

50,7

4,8

2,2

5,3

4,2

4,2

Läkemedelsverket

4,1

55,2

4,6

2,8

1,7

4,1

4,1

Migrationsverket

6,2

50,0

7,2

4,7

5,3

5,9

7,6

Myndigheten för delaktighet

2,0

20,7

2,3

1,3

**

1,3

3,0

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

0,6

**

**

**

**

**

**

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

5,0

66,2

6,9

0,5

**

5,0

**

Pensionsmyndigheten

5,2

42,1

6,1

3,7

3,5

5,2

5,8

Socialstyrelsen

4,2

58,9

4,2

4,2

3,2

3,6

4,9

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

2,8

21,8

2,9

2,4

**

2,9

2,8

Statens institutionsstyrelse

7,3

59,0

8,5

6,2

5,7

6,4

9,1

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

2,5

25,3

2,4

2,7

0,8

2,8

2,4

Summa

5,9

51,5

6,8

4,3

4,8

5,6

6,6

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Bilaga: Sjukfrånvaron 2019 i samtliga myndigheter

Myndighet

Totalt2019

Kvinnor2019

Män2019

Återfinns i tabell

Affärsverket svenska kraftnät

2,5

4,1

1,5

6

Allmänna reklamationsnämnden

2,6

2,3

3,1

6

Arbetsdomstolen

7,9

11,8

**

6

Arbetsförmedlingen

6,6

7,8

4,2

9

Arbetsgivarverket

5,2

7,1

1,4

3

Arbetsmiljöverket

3,4

4,3

2,1

6

Barnombudsmannen

3,5

4,3

**

9

Blekinge tekniska högskola

2,4

3,4

1,5

8

Bolagsverket

4,6

5,5

2,5

6

Boverket

3,6

4,4

3,1

6

Brottsförebyggande rådet

3,7

4,6

2,0

5

Brottsoffermyndigheten

6,9

6,8

7,1

5

Centrala studiestödsnämnden

5,4

6,4

3,5

8

Datainspektionen

3,1

3,0

3,2

6

Diskrimineringsombudsmannen

5,9

5,4

7,7

6

Domstolsverket

4,4

5,4

2,2

5

E-hälsomyndigheten

2,0

2,1

2,0

9

Ekobrottsmyndigheten

2,9

3,3

2,5

5

Ekonomistyrningsverket

1,7

2,5

0,6

3

Elsäkerhetsverket

5,6

7,6

4,3

6

Energimarknadsinspektionen

3,5

4,9

1,6

6

Etikprövningsmyndigheten

3,6

4,0

**

3

Exportkreditnämnden

1,9

2,7

0,7

6

Fastighetsmäklarinspektionen

4,2

4,4

**

6

Finansinspektionen

3,2

3,6

2,7

6

Folke Bernadotteakademin

3,5

4,4

1,2

4

Folkhälsomyndigheten

3,6

3,9

2,9

9

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

3,5

4,3

**

9

Forskningsrådet för miljö m.m. (Formas)

1,6

2,0

0,6

6

Fortifikationsverket

3,4

5,1

3,0

4

Forum för levande historia

4,3

5,6

0,9

7

Försvarets materielverk

2,6

4,5

1,9

4

Försvarshögskolan

2,3

3,7

1,4

4

Försvarsmakten

2,1

3,6

1,7

4

Försäkringskassan

5,5

6,2

3,5

9

Gymnastik- och idrottshögskolan

2,1

2,0

2,3

8

Göteborgs universitet

3,2

4,1

2,0

8

Havs- och vattenmyndigheten

3,6

5,3

1,6

6

Högskolan Dalarna

3,2

3,7

2,4

8

Högskolan i Borås

4,4

5,4

2,9

8

Högskolan i Gävle

2,6

3,2

1,9

8

Högskolan i Halmstad

2,5

3,6

1,3

8

Högskolan i Skövde

3,4

4,8

1,9

8

Högskolan Kristianstad

3,5

3,8

2,9

8

Högskolan Väst

2,8

3,6

1,6

8

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

2,4

2,8

1,6

9

Inspektionen för socialförsäkringen

1,9

2,2

1,5

9

Inspektionen för strategiska produkter

3,3

3,2

3,4

4

Inspektionen för vård och omsorg

4,3

4,8

2,2

9

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

1,2

1,4

1,0

6

Institutet för rymdfysik

1,0

0,7

1,1

8

Institutet för språk och folkminnen

3,8

4,2

2,8

7

Justitiekanslern

2,7

3,2

1,6

3

Jämställdhetsmyndigheten

4,2

4,1

0,1

6

Kammarkollegiet

4,2

5,6

1,7

3

Karlstads universitet

2,5

3,1

1,8

8

Karolinska institutet

1,9

2,4

1,1

8

Kemikalieinspektionen

3,0

3,4

1,9

6

Kommerskollegium

3,3

3,2

3,5

6

Konjunkturinstitutet

3,4

6,2

1,2

3

Konkurrensverket

2,9

3,2

2,5

6

Konstfack

3,0

3,3

2,6

8

Konstnärsnämnden

4,4

6,1

1,3

7

Konsumentverket

3,0

3,5

1,6

6

Kriminalvården

5,9

7,0

4,9

5

Kronofogdemyndigheten

5,1

6,0

3,3

5

Kungl. biblioteket

4,8

5,5

4,1

3

Kungl. hov- och slottsstaten

2,6

3,8

1,3

3

Kungl. Konsthögskolan

1,3

1,6

0,8

8

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

2,1

3,1

1,6

8

Kungl. Tekniska högskolan

2,1

3,4

1,3

8

Kustbevakningen

2,4

3,9

1,8

4

Lantmäteriet

4,3

5,3

3,0

6

Linköpings universitet

2,4

3,5

1,2

8

Linnéuniversitetet

2,6

3,7

1,2

8

Livsmedelsverket

3,8

4,0

3,6

6

Luftfartsverket

2,5

3,5

1,6

6

Luleå tekniska universitet

2,1

3,1

1,3

8

Lunds universitet

2,4

3,3

1,5

8

Läkemedelsverket

4,1

4,6

2,8

9

Länsstyrelsen i Blekinge län

4,7

5,5

3,3

3

Länsstyrelsen i Dalarnas län

5,0

6,2

3,4

3

Länsstyrelsen i Gotlands län

2,5

3,9

1,2

3

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

4,9

6,6

2,3

3

Länsstyrelsen i Hallands län

4,4

5,1

2,6

3

Länsstyrelsen i Jämtlands län

3,7

3,8

3,6

3

Länsstyrelsen i Jönköpings län

3,9

4,5

3,0

3

Länsstyrelsen i Kalmar län

5,7

7,2

3,3

3

Länsstyrelsen i Kronobergs län

5,5

6,4

3,4

3

Länsstyrelsen i Norrbottens län

3,7

4,0

3,2

3

Länsstyrelsen i Skåne län

3,9

4,5

2,9

3

Länsstyrelsen i Stockholms län

5,0

6,1

3,7

3

Länsstyrelsen i Södermanlands län

4,6

5,4

3,2

3

Länsstyrelsen i Uppsala län

4,4

5,4

2,1

3

Länsstyrelsen i Värmlands län

6,3

8,5

2,8

3

Länsstyrelsen i Västerbottens län

3,9

4,8

2,8

3

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

3,6

4,5

2,1

3

Länsstyrelsen i Västmanlands län

5,0

6,3

2,5

3

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4,7

5,7

3,3

3

Länsstyrelsen i Örebro län

4,0

4,8

2,4

3

Länsstyrelsen i Östergötlands län

4,1

5,1

1,4

3

Malmö universitet

2,9

3,6

1,7

8

Migrationsverket

6,2

7,2

4,7

9

Mittuniversitetet

2,8

3,4

2,1

8

Moderna museet

3,7

3,9

3,2

7

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

2,7

**

**

6

Myndigheten för delaktighet

2,0

2,3

1,3

9

Myndigheten för digital förvaltning

2,9

4,1

1,1

3

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

0,6

**

**

9

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3,0

4,0

2,0

4

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

3,0

5,1

1,6

6

Myndigheten för kulturanalys

2,2

**

**

7

Myndigheten för press, radio och tv

2,5

2,6

**

7

Myndigheten för tillgängliga medier

3,5

4,4

1,1

7

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

4,5

4,3

5,0

7

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

5,0

6,9

0,5

9

Myndigheten för yrkeshögskolan

3,5

4,6

1,8

8

Mälardalens högskola

2,1

2,6

1,6

8

Nationalmuseum

4,8

4,7

5,1

7

Naturhistoriska riksmuseet

3,9

5,0

2,8

7

Naturvårdsverket

2,8

3,3

1,9

6

Nordiska Afrikainstitutet

1,7

2,1

1,3

3

Patent- och registreringsverket

3,2

4,3

2,0

6

Pensionsmyndigheten

5,2

6,1

3,7

9

Polarforskningssekretariatet

0,8

0,7

0,0

6

Polisen

4,0

5,7

2,7

5

Post- och telestyrelsen

3,3

4,5

1,9

6

Regeringskansliet

2,7

3,3

1,8

3

Revisorsinspektionen

1,8

2,5

1,2

6

Riksantikvarieämbetet

3,0

3,5

2,4

7

Riksarkivet

3,9

4,6

3,2

3

Riksdagens ombudsmän JO

2,8

3,6

1,3

5

Riksdagsförvaltningen

3,7

3,7

3,6

3

Riksgäldskontoret

3,4

4,3

2,4

3

Riksrevisionen

2,7

3,9

1,0

3

Rymdstyrelsen

4,5

**

**

6

Rättsmedicinalverket

4,6

5,0

3,8

5

Sameskolstyrelsen

7,0

6,0

12,0

8

Sametinget

3,3

4,2

1,2

7

Sjöfartsverket

2,8

4,3

2,3

6

Skatteverket

4,7

5,7

3,0

3

Skogsstyrelsen

3,6

4,2

3,2

6

Skolforskningsinstitutet

1,7

2,1

**

8

Socialstyrelsen

4,2

4,2

4,2

9

Specialpedagogiska skolmyndigheten

5,1

5,3

4,4

8

Spelinspektionen

3,5

2,0

6,9

6

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

2,8

2,9

2,4

9

Statens centrum för arkitektur och design

4,1

5,7

1,2

7

Statens energimyndighet

2,8

3,2

2,3

6

Statens fastighetsverk

3,9

4,9

3,1

3

Statens försvarshistoriska museer

2,9

3,8

1,7

7

Statens geotekniska institut

4,5

3,6

5,6

6

Statens haverikommission

1,4

**

**

5

Statens historiska museer

3,5

4,4

2,0

7

Statens institutionsstyrelse

7,3

8,5

6,2

6

Statens jordbruksverk

4,3

5,2

2,0

6

Statens konstråd

4,3

5,7

**

7

Statens kulturråd

2,7

2,8

2,4

7

Statens maritima och transporthistoriska museer

3,4

3,0

3,9

7

Statens medieråd

8,2

**

**

7

Statens museer för världskultur

5,5

6,6

3,4

7

Statens musikverk

3,0

3,2

2,7

7

Statens servicecenter

4,7

5,2

1,2

3

Statens skolinspektion

4,0

4,8

1,3

8

Statens skolverk

3,5

3,7

3,0

8

Statens tjänstepensionsverk

2,9

3,0

2,6

3

Statens veterinärmedicinska anstalt

3,4

3,9

2,2

6

Statens väg- och transportforskningsinstitut

1,8

2,1

1,6

6

Statistiska centralbyrån

4,4

5,5

2,9

3

Statskontoret

2,8

3,3

1,9

3

Stockholms konstnärliga högskola

2,4

3,0

1,4

8

Stockholms universitet

2,7

3,7

1,5

8

Strålsäkerhetsmyndigheten

2,8

4,8

1,1

6

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

3,6

3,1

4,2

6

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)

2,3

2,8

1,3

3

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps)

1,0

1,4

**

3

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

3,0

3,8

2,3

6

Svenska ESF-rådet

3,3

3,6

2,9

6

Svenska institutet

2,7

3,3

0,8

3

Sveriges geologiska undersökning

3,3

4,2

2,7

6

Sveriges lantbruksuniversitet

3,1

4,2

1,6

8

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

1,0

1,0

**

5

Södertörns högskola

3,5

4,8

1,8

8

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

2,5

2,4

2,7

9

Tillväxtverket

2,4

2,9

1,5

6

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

2,9

4,7

2,0

4

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

2,7

3,6

1,7

4

Trafikanalys

3,5

5,0

2,3

3

Trafikverket

3,3

4,6

2,5

6

Transportstyrelsen

4,4

5,5

3,1

6

Tullverket

3,7

4,7

2,6

3

Umeå universitet

3,0

4,4

1,5

8

Universitets- och högskolerådet

5,1

5,8

3,5

8

Universitetskanslersämbetet

2,7

3,1

1,9

8

Upphandlingsmyndigheten

4,0

5,5

0,8

6

Uppsala universitet

1,3

3,5

1,6

8

Verket för innovationssystem

2,5

3,4

1,0

6

Vetenskapsrådet

2,4

3,5

0,8

3

Åklagarmyndigheten

3,2

3,8

1,9

5

Örebro universitet

2,3

3,0

1,5

8

Överklagandenämnden för studiestöd

8,1

10,1

**

8

** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fotnoter

  1. Ordinarie arbetstid är i detta sammanhang den tillgängliga arbetstiden, det vill säga möjliga arbetsdagar utifrån den del av året som arbetstagaren har varit anställd och anställningens aktuella omfattning (EA-boken 2016: Ekonomistyrningsverket). Fortsättningsvis hänvisar texten enbart till tillgänglig arbetstid. Tillgänglig arbetstid är den del av arbetstiden som arbetsgivaren förfogar över, det vill säga exklusive timmar som gäller definitiv sjukersättning, föräldraledighet utan ersättning, studieledighet utan lön, övrig lagstadgad ledighet, tjänstledighet för annan anställning, övrig ledighet utan lön samt delpension.

  2. I fortsättningen kallas detta för långtidssjukfrånvaro eller långtid.

  3. Ett antal myndigheter har inte redovisat till Hermes, men vi ser ingen anledning till varför det skulle påverka den totala statistiken.

  4. De årsarbetskrafter som redovisas till Hermessystemet är antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summan av det antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. En halvtidstjänstgörande person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter. Tjänst-ledigheter för t.ex. studier, annan tjänst och föräldraledighet bör beaktas liksom nyanställda och personal som har slutat sin anställning. Däremot korrigeras normalt inte för semester, kortare sjukdomsperioder, övertid och kompensationsledigheter.

  5. Classification of Functions of Government.

  6. En viss inkonsekvens har uppdagats under de gångna åren i denna rapportering. Gruppfrånvaronivåer har ibland rapporterats för grupper som är eller kan antas vara för små utifrån antagandet (i avsaknad av direkta uppgifter) att varje åldersklass i en myndighet är lika stor. Det leder till följdantagandet att alla åldersgrupper är för små när antalet årsarbetskrafter i myndigheten är högst 30.

  7. Två ytterligare myndigheter (Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen) rapporterar också noll frånvaro och inga årsarbetskrafter. Dessa exkluderas därmed också från vår rapport.

  8. Som oförändrad sjukfrånvaro räknas frånvaro som har förändrats med mindre än 0,1 procentenheter.

  9. Totalt ingår här 200 av de 201 myndigheterna i datan, eftersom en myndighet som nybildats under 2019 inte har sjukfrånvaro att jämföra för året 2018. De små, medelstora och stora myndigheternas viktade frånvaro var 3,2 procent, 3,5 procent respektive 3,8 procent för 2019.