Statskontoret analyserar, granskar och utvärderar offentlig förvaltning på regeringens uppdrag.
[1 mars] Statskontoret föreslår att länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska utveckla samverkan inom flera områden, t.ex. naturvård, kulturmiljövård, vattenfrågor och regional utveckling. Skogsstyrelsen och berörda centrala myndigheter bör få i uppdrag att utveckla och ge stöd för en sådan närmare samverkan.
[26 februari] I veckan kom de två första delarna i den nya serien OM OFFENTLIG SEKTOR ut. Det innebär att Statskontoret fortsättningsvis kommer att producera skrifter som speglar och analyserar olika aspekter av förvaltningens och förvaltningspolitikens utveckling. Syftet är att belysa en aktuell företeelse i eller en förestående utmaning för offentlig sektor. Vissa teman kan därför återkomma år från år.
[24 februari] Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen är exempel på myndigheter som under senare år har omorganiserats till så kallade enmyndigheter. Detta kan leda till en mer effektiv verksamhet, men kan också få en del negativa konsekvenser, visar en ny skrift från Statskontoret.
[16 februari] Statskontoret har utvärderat vilken nytta regeringen har av Stockholm Environment Institute (SEI). SEI anlitas i hög grad av regeringen för att ge stöd och underlag i miljö- och klimatfrågor. Regeringen är i huvudsak nöjd med insatserna, men för att säkerställa regeringens framtida behov bör andra aktörer med liknande kompetens anlitas i större utsträckning.
[1 februari] Hur kan sektorsövergripande frågeställningar om etik och riskbedömningar på ett bättre sätt än i dag beaktas när svenska ståndpunkter i EU-processer tas fram i GMO-ärenden? Detta har varit en frågeställning Statskontoret på regeringens uppdrag arbetat med. I rapporten Sektorsövergripande GMO-frågor – styrning och samordning har myndigheten analyserat hur de berörda sektorsmyndigheterna samt Gentekniknämnden och Naturvårdsverket bör samordna sitt arbete för att säkerställa en sådan ordning. Statskontoret har även undersökt hur Gentekniknämndens och Naturvårdsverkets särskilda uppgifter inom området förhåller sig till behovet av sektorsövergripande bedömningar.
[29 januari] Kommunernas ersättning till staten för elevplatser i specialskolan höjdes kraftigt 2001. Ändå syns ingen tydlig nedgång i antalet inskrivna som kan tillskrivas denna höjning. Ersättningen är emellertid låg i förhållande till kostnaderna för döva och hörselskadade elever i kommunala alternativ, konstaterar Statskontoret i sin senaste rapport. Förra läsåret uppgick kommunernas kostnad för en elev i specialskolan till 219 000 kr jämfört med 277 000 kr i kommunala hörselklasskolor. Statskontoret föreslår därför att ersättningsnivån till specialskolan bör höjas till runt 300 000 kr.