Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Fakta om offentlig sektor

Statistik ur publikationen Den offentliga sektorn i korthet 2018. Här visas antal myndigheter, årsarbetskrafter i staten, antal sysselsatta, den offentliga sektorns finanser och allmänhetens uppfattningar om kvalitet i ett antal myndigheter och kommunala verksamheter.

Den 15 juni 2018 fanns det 345 myndigheter under regeringen. Antalet myndigheter har ökat med två jämfört med 1 januari 2017. Fyra nya myndigheter har bildats:

  • Myndigheten för arbetsmiljökunskap
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Delegationen mot segregation
  • Klimatpolitiska rådet.

Två myndigheter har avvecklats. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Hallwylska museet har upphört som egen myndighet och verksamheten har överförts till Statens historiska museer. Även Riksutställningar har avvecklats, där vissa uppgifter har förts över till Riksantikvarieämbetet. Malmö högskola har blivit Malmö universitet.


Visa diagraminformation
Källa: Statskontorets egna beräkningar.

Förra årets utveckling bryter trenden att antalet myndigheter minskar. I början av 2000-talet minskade antalet myndigheter relativt snabbt. Det berodde bland annat på att många små regionala och lokala myndigheter slogs samman och ombildades till en sammanhållen myndighet. Under de senaste åren har antalet myndigheter fortsatt att minska, men i betydligt lägre takt. (Tabellen visar antalet myndigheter den 1 januari 2018.)

Visa diagraminformation
Källa: SCB samt uppgifter som Statskontoret har samlat in.

Antalet årsarbetskrafter i staten har ökat stadigt sedan 2009. Antalet årsarbetskrafter uppgår 2018 till cirka 223 000. Migrationsverket står för den största förändringen mellan 2017 och 2018. Antalet årsarbetskrafter vid myndigheten minskade med 756, eller omkring 10 procent. Trafikverket har däremot växt med drygt 500 årsarbetskrafter, vilket är den största ökningen bland myndigheterna under regeringen.

Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Staten är den sektor som har den jämnaste könsfördelningen på arbetsmarknaden. Sedan 2009 är det något fler kvinnor än män sysselsatta i staten men för 10 år sedan var det tvärtom. År 2016 var 52 procent av de sysselsatta i staten kvinnor.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Under perioden 2007–2016 har antalet sysselsatta i den offentliga sektorn ökat med cirka 5 procent. Sysselsättningen har ökat i alla sektorer i den offentliga sektorn, men procentuellt mest i staten, där den ökat 7 procent. Sysselsättningen i kommuner och landsting ökade med 5 respektive 4 procent. Sysselsättningen i den privata sektorn ökade under samma period med 13 procent.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Det finansiella sparandet är skillnaden mellan offentliga inkomster och utgifter. Den offentliga sektorn har gått med överskott de senaste tre åren. Det beror till stor del på den starka konjunkturen.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Den offentliga sektorns inkomster var 2017 omkring 2 280 miljarder kronor. Det motsvarar 49,5 procent av BNP. Sett över en tioårsperiod har den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP sjunkit något. Det beror delvis på att riksdagen sänkt skatterna för hushållen, bland annat genom avskaffandet av fastighetsskatten och införandet av jobbskatteavdragen.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

De offentliga utgifterna som andel av BNP är ett mått på omfattningen av den offentliga sektorns verksamhet. De offentliga utgifterna var 2017 drygt 48 procent av BNP, eller närmare 2 230 miljarder kronor. De offentliga utgifternas andel av BNP har minskat sedan 2013. I absoluta tal har de utgifterna ökat, men BNP har vuxit snabbare.

Att antalet arbetslösa och antalet utbetalda sjukpenningdagar har minskat bidrar också till att de offentliga utgifternas andel av BNP har minskat.


Visa diagraminformation
Källa: Arbetsgivarverket.

Den största delen av den offentliga sektorns utgifter, 42 procent, går till verksamhetsområdet Socialt skydd. I detta verksamhetsområde ingår bland annat äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning. Här ingår också många av de bidrag som hushåll får från den offentliga sektorn, till exempel sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och barnbidrag.
Allmän offentlig förvaltning, Hälso- och sjukvård samt Utbildning är också stora utgiftsområden. I Allmän offentlig förvaltning ingår bland annat utgifter för grundforskning, offentlig skuld, internationellt bistånd, kommunal förvaltning och kostnader för närmare 60 statliga myndigheter.


Medborgarnas uppfattning om hur myndigheterna sköter sitt arbete 2017, procent

Bild som visar tabellen om medborgarnas syn på myndigheter

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2017.

I 2017 års mätning av hur allmänheten uppfattar verksamheten vid ett antal myndigheter är de svarande mest positiva till Skatteverkets arbete. Många är även nöjda med Polismyndighetens arbete

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är minst uppskattade av de myndigheter som ingick i undersökningen.


Medborgarnas uppfattning om hur kommunala verksamheter fungerar 2017, procent

Tabell som visar medborgarnas uppfattningar om tre kommunala verksamheter

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2017.

I 2017 års undersökning av hur allmänheten uppfattar verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för svarar 38 procent att grundskolan fungerar ganska eller mycket bra. Samtidigt svarar 18 procent att grundskolan fungerar ganska eller mycket dåligt.

Det är något fler (44 procent) som är nöjda med sjukvården, men också fler som är missnöjda (33 procent). Äldreomsorgen får lägst betyg: 24 procent tycker att den fungerar ganska eller mycket bra, medan 33 procent uppfattar att den fungerar ganska eller mycket dåligt.

Allmänhetens uppfattning om dessa tre verksamheter har inte förändrats särskilt mycket de senaste två åren. Jämfört med 2010 har dock allmänhetens uppfattning om hur grundskolan, sjukvården och äldreomsorgen fungerar försämrats betydligt.