Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
28 november 2019

En bit kvar för det nya klagomålssystemet i vården

Det nya klagomålssystemet har gjort hanteringen av klagomål mer effektiv, men ännu inte lett till förväntade effekter för patienterna och patientsäkerheten. Det skriver Statskontoret i en ny rapport.

Den 1 januari 2018 infördes ett nytt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. Patienter som vill klaga på vården ska nu vända sig till vårdgivaren i första hand. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreder enbart allvarligare klagomål. Reformen ska öka patientsäkerheten och stärka patienternas ställning i vården. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen.

Statskontoret bedömer att det nya systemet har gett effektivitetsvinster i form av kortare svarstider och bättre förutsättningar för vårdgivarna att förebygga brister och vårdskador. Men antalet klagomål som vårdgivarna tar emot har inte tydligt ökat och de patienter som framför klagomål är inte nöjda med vårdgivarnas svar.

Det nya klagomålssystemet bidrar ännu inte till att stärka patientsäkerheten i någon större utsträckning. Det beror på att lärdomar från klagomålen ofta stannar på lägre nivåer inom vårdverksamheterna och att det saknas system och strukturer för att sammanställa, analysera och dra lärdom av klagomålen på högre nivåer inom vårdgivarnas organisationer samt på nationell nivå.

Det nya klagomålssystemet har potential att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Men det bygger på att patienterna faktiskt vänder sig till vårdgivarna med klagomål. Regeringen måste därför följa utvecklingen av antalet klagomål för att säkerställa att reformen har fått avsedd effekt, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.