Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
29 november 2019

Svårt för rektorer att hantera Lärarlönelyftet separat

Lärarlönelyftet är en statlig satsning på höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare. Satsningen ska innebära höjd lön utöver den ordinarie lönerevisionen för den som får del av statsbidraget, men Statskontorets utvärdering visar att det i praktiken har varit svårt att helt separera Lärarlönelyftet från ordinarie lönesättning.

Statskontoret har jämfört löneutvecklingen för lärare som har haft ett lärarlönelyft sedan hösten 2016 med lärare som inte fått del av satsningen. Jämförelsen gäller omkring 20 000 kommunanställda grundskole- och gymnasielärare som inte bytt jobb under 2015–2018. Statskontorets analyser visar att lärare som fått del av satsningen har haft en något svagare löneutveckling än övriga lärare då vi bortser från det statliga lönetillägget.

Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Statskontorets undersökning visar bland annat att drygt var fjärde rektor har prioriterat kvalificerade lärare som inte har ett lärarlönelyft eller en karriärtjänst i de ordinarie löneöversynerna. Huvudmännen kan exempelvis ha haft särskilda lönesatsningar för lärare som inte omfattas av Lärarlönelyftet. I praktiken handlar det ofta om att arbetsgivaren försöker hålla den lönenivå som krävs för att behålla anställda och att det är svårt att helt bortse från lärarlönelyften i lönesättningen.

Samtidigt har både lärare med lärarlönelyft och övriga lärare haft en hög löneökningstakt jämfört med den genomsnittliga löneökningen för samtliga yrken. Detta kan på sikt vara positivt för skolans kompetensförsörjning.

Regeringens styrning med riktade statsbidrag inom skolområdet kan försvåra för huvudmännen att bedriva skolverksamheten utifrån de egna förutsättningarna. Att det har varit en utmaning för huvudmän och rektorer att separera Lärarlönelyftet från ordinarie lönesättning är ett exempel på det, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.