Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
14 juni 2019

Unga som varken arbetar eller studerar – en strategi utan strategiskt innehåll

År 2018 beräknades att det fanns 71 000 unga mellan 15 och 24 år som varken arbetade eller studerade. Statskontoret har haft ett uppdrag att utvärdera regeringens strategi för denna grupp. Strategin innehöll nio olika insatser. Statskontorets utvärdering visar att ungdomar som har deltagit i verksamheter har fått värdefull hjälp. Men insatserna var kortvariga och nådde en liten andel av ungdomarna.

Regeringens strategi har syftat till att genom nio olika insatser förbättra möjligheterna för ungdomar att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Statskontoret har särskilt studerat tre av insatserna. De har varit inriktade mot målgruppen direkt.

Mottagarna är mycket positiva till stöd de har fått

Kommuner, samordningsförbund, folkhögskolor och studieförbund har tagit emot statsbidrag till projektverksamheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Skolverket har gett stöd till gymnasieskolor i deras arbete att förebygga avhopp. Mottagarna av insatserna är mycket positiva till det stöd de har fått. Ungdomar som har deltagit i projektverksamheterna har fått studie- och yrkesvägledning men också coachning med syfte att stärka självförtroende och självkänsla.

Svårt att se det övergripande motivet bakom strategin

Åtgärderna har dock inte nått alla som skulle ha nytta av det. Skolor och regioner med särskilda problem har i många fall inte nåtts av stödet. Endast 47 gymnasieskolor av drygt 1 000 har tagit del av stödet från Skolverket. Och en relativt liten andel av de unga som varken arbetar eller studerar har deltagit i projektverksamheterna, cirka 1 800 av totalt 71 000. Projekten har varit kortsiktiga satsningar som i de flesta fall inte kommer att leva vidare i form av ordinarie verksamheter. Det finns också en risk att de nya arbetsmetoder som införts på gymnasieskolorna försvinner om rektorn på skolan slutar. Det är osäkert om projekten och processtödet kommer att ha några långsiktiga effekter för organisationerna, och än mer osäkra är effekterna på samhällsnivå.

Om det finns långsiktiga positiva effekter av de insatser som Statskontoret har studerat, så kan de möjliga vinsterna för samhället bli stora. Att ungdomar börjar arbeta eller studera istället för att leva på till exempel försörjningsstöd eller aktivitetsersättning är positivt för hela samhället. Men insatserna är inte utformade på ett sätt som gör det möjligt att se effekter av den här typen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.