Likvärdighetsbidraget – innovation med förhinder

Likvärdighetsbidraget till skolan är välutnyttjat och uppskattat. Bidragets ovanligt breda användningsområde gör det lättare för huvudmännen att använda bidraget effektivt. Men andra problem med riktade statsbidrag finns kvar. Det visar en ny rapport från Statskontoret som bygger på intervjuer med mer än 100 företrädare för 20 olika skolhuvudmän med olika förutsättningar.

Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, likvärdighetsbidraget, har fått ett brett genomslag bland både kommunala och enskilda skolhuvudmän. Bidraget är mindre detaljstyrt än många andra riktade statsbidrag till skolan, vilket har gjort det lättare att använda effektivt utifrån lokala behov och förutsättningar. De intervjuade huvudmännen har använt bidraget till insatser för att kompensera för elevers skilda socioekonomiska förutsättningar, men också till att stötta elever med särskilda behov, utjämna kvalitetsskillnader mellan olika skolor och till allmänt kvalitetshöjande insatser. De lokala variationerna innebär samtidigt att bidraget har fått en mycket bred profil och att den ursprungliga socioekonomiska inriktningen blivit mindre tydlig.

Skolhuvudmännen ser den minskade detaljstyrningen som ett steg i rätt riktning. Men andra kända problem med riktade statsbidrag finns fortfarande kvar. Det handlar exempelvis om att statsbidraget medför administrativa kostnader och försvårar en långsiktig planering. Det kostnadsvillkor som fanns under 2018 och 2019 och som föreskrev att skolhuvudmän inte fick sänka sina egna kostnader per elev för undervisning och elevhälsa bidrog till att ytterligare försvåra användningen för vissa huvudmän, bland annat för huvudmän med pressad ekonomi. Statskontoret bedömer att det var rätt att ta bort villkoret såsom det var utformat.

– Trots nytänkande visar likvärdighetsbidraget på svårigheterna att utforma riktade statsbidrag, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall-Ljunggren.

Statskontorets rapport är en lägesrapport. Slutrapporten lämnas till regeringen den 3 februari 2021.

2020-05-28

Namn	Tid	Syfte
ASP.NET_SessionId	Session	Denna ställs in av ASP.NET ramverket och identifierar unikt användarsessionen på servern. Den används av ramverket för att skicka information mellan serverförfrågningar.
ARRAffinitySameSite	Session	Denna cookie används för att skydda användaren mot förfalskning på begäran över fler webbplatser.(XSRF) Den används endast av Episerver CMS.
ARRAffinity	Session	Denna Cookie används av Microsoft Azure för att avgöra hur trafik dirigeras till underliggande webbapplikationer.
ai_session	Session	Denna cookie är associerad med Microsoft Application Insights-programvaran, som samlar in statistisk användning och telemetriinformation för appar som bygger på Azure-molnplattformen. Detta är en unik anonym cookie för sessionidentifierare. Huvudsyftet med denna cookie är: prestanda
ai_user	Varaktig 1 år	Denna cookie är associerad med Microsoft Application Insights-programvaran, som samlar in statistisk användning och telemetriinformation för appar som bygger på Azure-molnplattformen. Detta är en unik cookie för användaridentifierare som gör det möjligt att räkna antalet användare som har åtkomst till applikationen över tid. Huvudsyftet med denna cookie är: Prestanda
AcceptCookies	Varaktig 1 år	Denna cookie används för att identifiera besökarens val i samtycket för kakor. Den lagrar ingen personlig eller unik information.

Namn	Tid	Syfte
_pk_id.*	Varaktig 12 månader	Tredjepartskaka som sätts av Matomo för att vi ska kunna spåra vad just du tycker har varit intessant på vår webbplats. Ingen persondata eller ip-adress sparas.
_pk_ses.*	Session	Tredjepartskaka som sätts av Matomo för att spåra det du har använt vår webbplats till i den pågående sessionen. Ingen persondata eller ip-adress sparar.
_pk_ref.*	Varaktig 6 månader	Tredjepartskaka som sätts av Matomo för att se hur du använt våra tjänster och vilket innehåll som varit intressant. Ingen persondata eller ip-adress sparar.