Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar. En utvärdering av satsningens effekter

2015:13

Sammanfattning av Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar. En utvärdering av satsningens effekter

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat effekterna av den tillfälliga satsningen på en högre bidragsnivå inom studiemedlen för vissa arbetslösa ungdomar. Satsningen riktas till ungdomar i åldern 20–24 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola och som är inskrivna i Arbetsförmedlingens program jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin.

En av tio i målgruppen har tagit del av satsningen

Under perioden 2011–2013 har cirka 71 000 ungdomar ingått i målgruppen för satsningen. Av dessa har cirka 6 300, motsvarande 9 procent av målgrup­pen, tagit del av studiebidragssatsningen. Studierna har bedrivits på grundskole- eller gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen (kom­vux) eller vid folkhögskola.

Kvinnor, personer med högutbildade föräldrar och ungdomar födda i Sverige är överrepresenterade bland de som har tagit del av satsningen. Det är samma grupper som även i andra sammanhang brukar vara mer benägna att studera.

En tredjedel har rekryterats av det högre bidraget

Statskontorets analyser visar att den högre bidragsnivån har haft en avgörande betydelse för beslutet att återuppta studierna för 36 procent av ungdomarna. Det är relativt små skillnader i rekryterande effekt (det vill säga vilken betydelse det högre bidraget har haft för att förmå ungdomar att återuppta sina studier) mellan olika grupper av studerande, även om det går att utskilja en något större rekryterande effekt bland ungdomar i åldern 23–24 år.

Resultaten visar även att 38 procent av de studerande skulle kunna tänka sig att studera även helt utan studiemedel. För denna grupp har den högre bidrags­nivån inte har varit avgörande för beslutet att återuppta studierna.

Fler studerar inom kommunal vuxenutbildning än vid folkhögskola

Flertalet av de som har studerat inom ramen för satsningen har valt att studera vid komvux. Andelen som har studerat vid folkhögskola har dock ökat kontinuerligt under 2011–2013. En majoritet av de studerande har läst kurser med teoretisk inriktning. Det gäller oavsett utbildningsform.

En liten andel av de studerande slutför sina studier

Statskontorets analyser visar att en förhållandevis liten andel av de studerande inom ramen för satsningen har slutfört sina studier. Av de som har studerat vid komvux har 9 procent tagit ut slutbetyg. Bland studerande vid folk­hög­skola har 15 procent uppnått grundläggande behörighet för fortsatta studier.

En möjlig delförklaring till att så få har tagit ut slutbetyg från komvux är att slutbetyg inte är ett krav för att vara behörig för vidare studier. Att fortsätta studera vid högskola eller yrkeshögskola är ett mål för många av de stude­rande.

Många studerar under flera år

Ett av studiebidragssatsningens mål är att stärka arbetslösa ungdomars ställ­ning på arbetsmarknaden. Statskontorets analys visar att de som har studerat inom ramen för satsningen under 2011 i lägre grad var inskrivna hos Arbets­förmedlingen två år senare jämfört med de inom målgruppen som inte har tagit del av satsningen. Samtidigt visar Statskontorets undersökning att för­värvs­frekvensen var lägre bland de som studerade 2011 jämfört med de som inte tog del av satsningen. Efter två år var alltså fler i arbete bland de som inte hade studerat än bland de som hade valt att ta del av studiebidragssatsningen. En av förklaringarna till det resultatet kan vara att många av de som började studera 2011 fortfarande håller på med sin utbildning. Våra analyser visar att det är vanligt att studera under flera år.

Ökad studie- och yrkesvägledning kan förbättra reformens träffsäkerhet

Statskontoret drar slutsatsen att en förstärkt studie- och yrkesvägledning skulle kunna bidra till att öka reformens träffsäkerhet. Flera omständigheter ligger till grund för vår slutsats. Ungefär 30 procent av de studerande har uppgett att studie- och yrkesvägledningen har haft betydelse för deras beslut att studera. Vi ser även att många inte har fått information om möjligheten att studera med det högre bidraget.

En satsning som kan komma att bli kostnadseffektiv på sikt

Satsningen har under perioden 2011–2013 kostat cirka 600 miljoner kronor. I genomsnitt har varje person som har rekryterats specifikt av det högre bidra­get kostat 261 000 kronor.

Kostnaden kan relateras till att ungdomar som saknar grundskole- och gym­nasie­utbildning löper en betydligt högre risk att drabbas av arbetslöshet och sjukskrivning senare i livet jämfört med de som har avslutat sin utbildning. I detta perspektiv kan även mer kostsamma insatser riktade mot arbetslösa ungdomar utan grundläggande utbildning vara lönsamma ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv.

Ungdomar som inte slutfört grundskolan eller sin gymnasieutbildning har en utsatt position på arbetsmarknaden. Sedan 2011 har vissa arbetslösa ungdomar kunnat få den högre bidragsnivån inom studiemedlen om de återupptar sin utbildning. Statskontoret har utvärderat effekterna av satsningen.

Av Statskontorets utvärdering framgår bland annat att regeringens mål att årligen nå 2 000 ungdomar med satsningen har nåtts två av de tre år som ingår i undersökningen. Sammantaget under 2011–2013 har cirka 6 300 ungdomar studerat med det högre studiebidraget. Kvinnor, ungdomar med högutbildade föräldrar och ungdomar födda i Sverige är överrepresenterade bland de som tagit del av satsningen. 

Utvärderingen visar att för 36 procent av de som börjat studera har det högre bidraget varit avgörande för att de ska återuppta sina studier. De övriga skulle ha börjat studera även utan högre studiebidrag. I rapporten gör Statskontoret bedömningen att förstärkt studie- och yrkesvägledning skulle kunna bidra till att förbättra reformens träffsäkerhet.

 

Bilagor