Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Delrapport

Sammanfattning av Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Delrapport

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat stödet för yrkesintro­duktionsanställningar. Uppdraget innefattar att utvärdera genom­förandet av stödet och kvaliteten i den utbildning och handledning som ges under anställ­ningarna. Statskontoret har i denna delrapport fokuserat på genom­förandet av stödet.

Införandet är på rätt väg, men kräver ytterligare tid

Statskontoret bedömer att införandet av yrkesintroduktions­anställningar i stora delar är på rätt väg, men den fortsatta utbyggnaden kommer att kräva ytterligare tid. Det finns flera orsaker till den svaga volymutvecklingen hittills. Känne­domen om yrkesintro­duktions­avtalen är fortfarande låg och de arbets­givare som behöver ett nytt verktyg för att säkra sin kompetens­försörjning tycks inte ha tagit till sig avtalen. Om satsningen på yrkes­intro­duktion ska ge ett reellt mervärde behöver den nå fler arbetsgivare än de som vanligtvis tar emot unga. Statskontoret bedömer samtidigt att det är osanno­likt att den ursprungliga ambitionen om 30 000 anställningar per år kommer att uppnås, ens på sikt.

Svag volymutveckling de första 18 månaderna

Statligt stöd för yrkesintroduktionsanställningar har funnits sedan början av 2014. Mål­gruppen för anställningarna är främst ungdomar som inte tidigare har någon relevant erfarenhet i yrket. Stödet kom till mot bakgrund av att arbetsmarknadens parter hade tecknat så kallade yrkesintroduktions­avtal inom ett antal avtals­områden på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktions­avtalens konstruk­tion påminner om de lärlings­avtal som sedan tidigare finns i vissa branscher.

Syftet med att ge statligt stöd till yrkesintroduktionsanställningar är att bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och minska ungdomsarbets­lösheten. Till och med den 30 juni 2015 hade 1 432 ungdomar påbörjat en yrkesintro­duktionsanställning med stöd. I förhållande till de volymer som beräknades på förhand är detta ett svagt resultat. Utvecklingen går dock i rätt riktning på många områden, om än i långsam takt.

Arbetsgivarnas kännedom om avtalen är fortfarande låg

Det finns flera skäl till att antalet anställningar inte har blivit större. Stats­kontoret bedömer att ett hinder är att de flesta arbetsgivare som skulle kunna anställa har låg eller obefintlig kunskap om avtalen. Parternas arbete med att sprida information om avtalen har visat sig vara tidskrävande. Det försvåras av att yrkesintroduktionsmodellen är komplex och att det är mycket som arbets­givaren behöver sätta sig in i. Stats­kontoret bedömer därför att arbets­givarnas kännedom om avtalen inte kommer att öka på något avgörande sätt inom den närmaste tiden.

Den primära målgruppen har inte nåtts

Yrkesintroduktionsavtalen riktar sig till de arbetsgivare som behöver ett nytt verktyg för att säkra sin långsiktiga kompetens­försörjning. Statskontoret har funnit att dessa arbetsgivare inte tycks ha tagit till sig avtalen i någon större utsträck­ning. Många tycker att det är för krångligt att ta fram en utbild­nings­­plan och ansvara för utbildning och handledning. De arbetsgivare som har anställt är främst sådana som sedan tidigare är vana att ta emot unga för läran­de på arbets­platsen. Många av dessa arbetsgivare förefaller också ha sett anställ­ningen som en samhälls­insats, snarare än som ett verktyg för den egna kompetens­försörjningen.

Uppbyggnad av operativt stöd kommer kräva ytterligare tid

De berörda parterna på arbetsmarknaden har påbörjat ett långsiktigt arbete med att utveckla stödstrukturer för lärande på arbetsplatsen. Sådana stöd­struk­turer kan exempelvis bestå av yrkesnämnder som tar fram utbild­nings­planer och handledarutbildningar. Statskontoret bedömer att parternas arbete har rätt inriktning och att dessa stödstrukturer på sikt kan bidra till att en bre­da­re grupp av arbetsgivare tar steget att anställa med yrkesintroduktion. Det är dock ännu är för tidigt att avgöra i vilken utsträckning de nu vidtagna åtgärderna kommer att vara tillräckliga för att påverka arbets­givarnas vilja att anställa. Uppbygg­naden har kommit olika långt i olika branscher och det kom­mer att krävas ytterligare tid innan de olika branschernas modeller är etablerade och resultaten kan bedömas.

Regelverkets utformning försvårar för Arbetsförmedlingen

Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen har genomfört stödet på ett till­fredsställande sätt utifrån rådande förutsättningar. Samtidigt kan det fak­tum att det är Arbetsförmedlingen som hand­lägger stödet riskera att skymma yrkesintroduktionsmodellens lärlings­liknande syfte och att det är parterna som har huvudansvaret för anställningarna. Arbets­förmedlingens stöd och insat­ser förknippas normalt sett inte med partsdrivna lärlings­liknande initia­tiv.

Regelverkets och ansökningsprocessens utformning skapar också en otydlig ansvarsfördelning mellan parterna och staten och ställer till problem i Arbetsförmedlingens handläggning. Den enskilda förmedlaren måste hålla reda på villkoren i de olika avtalen och försöka bedöma om anställningen uppfyller dem. Detta innebär dessutom att Arbetsförmed­lingen i praktiken har små möjligheter att aktivt matcha sökande mot yrkesintroduktions­an­ställ­ningar.

Parterna på central nivå i branschen har med nuvarande ordning inte heller någon fullständig kontroll över anställningarna. Det beror på att informa­tionen om vilka arbetsgivare som anställer skyddas av sekretess­bestämmelser hos Arbetsförmed­lingen. Statskontoret bedömer att denna situation sannolikt skulle bli ännu mer problematisk om volymerna skulle bli större, eftersom det från parternas perspektiv finns en risk för att oseriösa arbetsgivare tar del av stödet utan att erbjuda fullgod utbildning.

Ingen uppenbar åtgärd för att snabbt nå fler arbetsgivare

Statskontoret bedömer att den viktigaste frågan för effektiviteten i en fortsatt satsning på yrkesintroduktion handlar om möjligheterna att få en bredare grupp av arbetsgivare att anställa. Om stödet ska fylla ett reellt mervärde behöver yrkesintroduktionsanställningarna nå fler arbetsgivare än de som vanligtvis tar emot unga. Statskontoret ser dock ingen uppenbar åtgärd som staten skulle kunna vidta för att snabbt nå en bredare grupp av arbetsgivare. Det är snarare det långsiktiga utvecklingsarbete som parterna har påbörjat som ger de bästa förutsättningarna att lyckas, i kombination med fortsatta infor­mations­insatser. Det kommer dock sannolikt att ta tid. En slutlig be­döm­ning av effektiviteten måste också ta hänsyn till insatsens effekter. Stats­kontoret återkommer till detta i slutrapporten i juni 2016.

Regeringen bör stärka parternas roll

Om regeringen har långsiktiga ambitioner med att öka inslaget av arbets­plats­förlagd utbildning på arbetsmarknaden menar Statskontoret att insatsens syfte behöver bli tydligare, och att arbetsmarknadens parter bör få möjlighet att ta mer ansvar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Dess­utom finns flera praktiska problem i ansökningsprocessen som behöver lösas. Stats­kontoret rekom­men­derar därför att regeringen och Arbets­förmedlingen tar initiativ till flera för­ändringar i ansöknings­förfarandet och regelverket.

Statskontoret lämnar följande rekommendationer till regeringen:

  • Ta initiativ till att förändra ansökningsprocessen på så sätt att arbets­givaren först skickar ansökan om stöd till partsorganisa­tionerna i branschen, för en första bedömning av om anställnings­villkoren är upp­fyll­da. Denna roll kan fyllas av exempelvis en yrkes­nämnd. Om villkoren är uppfyllda skickar parterna ansökan vidare till Arbets­förmedlingen.
  • Lämna åt parterna att definiera vad som är relevant yrkeserfarenhet.

Statskontoret lämnar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen:

  • Centralisera handläggningen av ansökningar om stöd för yrkes­intro­duk­tions­­anställ­ningar.
  • Utred möjligheterna att frångå kravet på att den som anställs ska vara inskri­ven som arbetssökande.

 

Statskontoret har utvärderat det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Stödet är ett incitament att anställa unga på så kallade yrkesintroduktionsavtal. Avtalen påminner om de lärlingsavtal som sedan tidigare finns i vissa branscher.

Under de första 18 månaderna påbörjade 1 432 ungdomar en yrkesintroduktionsanställning med stöd. I förhållande till den ursprungliga ambitionen om 30 000 anställningar per år är detta ett svagt resultat. Statskontoret analyserar i denna rapport skälen till att antalet anställningar inte har blivit större och lämnar rekommendationer om ansökningsförfarandet och regelverket till regeringen och Arbetsförmedlingen.

Bilaga