Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Utvärdering av folkbildningsinsatser för asylsökande och utrikes födda kvinnor

Sammanfattning av Utvärdering av folkbildningsinsatser för asylsökande och utrikes födda kvinnor

Hösten 2015 kom ett mycket stort antal människor på flykt till Sverige. Därför behövdes det fler och mer effektiva insatser för att ta emot asyl-sökande och etablera nyanlända i samhället. Regeringen beslutade att skjuta till statsbidrag till tre nya folkbildningsinsatser för att möta behovet. Statskontoret har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera dessa folkbildningsinsatser. Två av insatserna, Svenska från dag ett och Vardagssvenska, vänder sig till asylsökande. De ska ge en meningsfull sysselsättning under asyltiden samt leda till att de som har fått uppehålls-tillstånd snabbare etablerar sig i arbets- och samhällslivet. Den tredje insatsen heter Uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser (UMSI) och vänder sig till utrikes födda kvinnor som av olika skäl varken deltar i utbildning eller arbetar. Syftet med UMSI är att visa olika vägar till studier för att öka kvinnornas chanser att få ett arbete.

Fördelningen av statsbidragen svarar inte upp mot efterfrågan och behov

Regeringen har fördelat knappt 650 miljoner kronor till de tre insatserna under åren 2016 till 2018. Statskontorets utvärdering visar att det finns en obalans i resursfördelningssystemet och att medlen varken täcker de asyl-sökandes efterfrågan eller behov. Flera studieförbund tar in fler deltagare än de får finansiering för. Flera folkhögskolor har köer med asylsökande som vill delta i insatserna, men som de inte har ekonomiska möjligheter att ta emot. Samtidigt fylls platserna på andra orter på av asylsökande som kan gå insatserna flera gånger.

Deltagarna deltar ofta i flera av insatserna, och hoppar från anordnare till anordnare

Anordnarna för Svenska från dag ett och Vardagssvenska anser att de två insatserna kompletterar varandra, snarare än att de vänder sig till olika delar av målgruppen. Anordnarna slår också ofta ihop insatserna för att kunna erbjuda deltagarna mer utbildning. Det förekommer också att anordnare bedriver mer verksamhet än de har fått ersättning för i syfte att ge deltagarna mer utbildning. Både de asylsökande deltagarna och kvinnorna som deltar i UMSI deltar ofta i insatserna flera gånger. De asylsökande hoppar också från anordnare till anordnare för att få del av mer utbildning.

Fyra av tio asylsökande har deltagit i insatserna, men anordnarna har svårt att nå vissa delar av målgruppen

Knappt fyra av tio asylsökande har deltagit i Svenska från dag ett och Vardagssvenska under 2018. Kvinnor är överrepresenterade i insatserna när det gäller målgruppen asylsökande. Ungefär hälften av deltagarna har en låg utbildningsnivå. Men anordnarna för insatserna för asylsökande har svårt att nå asylsökande i eget boende och asylsökande som inte redan är motiverade att studera.

UMSI har haft svårt att nå rätt målgrupp, främst för att anordnarna inte har arbetat direkt uppsökande

Anordnarna till UMSI har haft svårt att nå målgruppen som Folkbildnings¬rådet särskilt har prioriterat. Denna målgrupp består av utrikes födda kvinnor som är korttidsutbildade och kvinnor som inte redan har någon kontakt med samhällets aktörer. Det beror delvis på att rekryteringen till UMSI inte har skett direkt uppsökande.

Folkbildningen bidrar med flexibla insatser utifrån deltagarnas behov och önskemål

De tre insatsernas innehåll och utformning utgår i stor utsträckning från vad deltagarna önskar och behöver. De syftar till att stärka deltagarnas kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Insatserna bidrar därmed till att skapa förutsättningar för att nå insatsernas syften.

Att utgå från individuella behov och förutsättningar ökar förutsättningarna för individerna att etablera sig enligt forskning. Företrädare för insatserna lyfter också blandade målgrupper, engagerade lärare och pedagogiskt kursmaterial som framgångsfaktorer för deltagarnas lärande. Men anord¬narna har i olika omfattning haft möjlighet att anpassa utbildningarna efter dessa faktorer. UMSI skiljer ut sig från de övriga insatserna, eftersom de har mer inslag av motivationsarbete och individuell vägledning för att stärka kvinnornas självförtroende och personliga utveckling. Vardagssvenska är den mest formaliserade insatsen.

Svenska från dag ett och Vardagssvenska bidrar till meningsfull sysselsättning och snabbare genomströmning

Statskontoret bedömer att insatserna Svenska från dag ett och Vardagssvenska överlag uppnår sina syften. Insatserna bidrar enligt anordnarna i första hand till att rusta deltagarna för fortsatta studier i svenska för invandare (sfi). Anordnarna anser också att det är vanligt att deltagarna då kan placeras på en högre sfi-nivå än om de inte hade deltagit i de tidigare insatserna. Däremot rustas deltagarna inte i lika hög utsträck¬ning för arbete, enligt anordnarna. Insatserna bidrar också till meningsfull sysselsättning för de asylsökande. De asylsökande är också mycket nöjda med insatserna, men efterfrågar fler studietimmar och möjlighet till fortsatta studier.

Det saknas longitudinell registerdata över deltagarna, vilket gör att det är svårt att bedöma deltagarnas progression. Det är också oklart hur mycket situationen skulle ha förbättrats för målgruppen om insatserna inte hade funnits. Det beror på att många asylsökande som deltar i insatserna ändå är studiemotiverade. Vi ifrågasätter också om syftena med insatserna är för lågt ställda. Det vore märkligt om en utbildningsinsats inte alls skulle bidra till en meningsfull sysselsättning och påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet.

UMSI bidrar framför allt till att bryta kvinnornas utanförskap

Det är tveksamt om UMSI uppnår sitt syfte, det vill säga att deltagandet faktiskt leder till någon progression för kvinnorna när det gäller att påbörja andra studier eller möjligheter till arbete. Steget till etablering är för de flesta av kvinnorna i målgruppen långt, längre än för de mer studiemotiverade asylsökande som ingår i målgruppen för de andra utvärderade insatserna.

Även om Statskontoret anser att UMSI bara till viss del uppnår sitt syfte anser vi att insatsen ändå fyller en viktig funktion för kvinnorna. Det beror på att den bidrar till att stärka kvinnornas självförtroende, självständighet och sociala nätverk utanför hemmet. Insatsen är därför viktig för att bryta kvinnornas utanförskap och för att kunna nå de jämställdhetspolitiska målen. Samtidigt har insatsen bara funnits sedan 2018, och det är för tidigt att säga hur det går för kvinnorna efter insatsen.

De kvinnor som har deltagit i insatsen är ändå tacksamma för att de fått en möjlighet att komma utanför hemmet och uppger att insatsen stärkt deras självförtroende och självständighet. Insatsen är därför ett viktigt steg mot att bryta kvinnornas utanförskap.

Viktiga men begränsade insatser

Statskontorets utvärdering visar att innehållet i och utformningen av de tre insatserna är ändamålsenlig och att insatserna är viktiga för målgrupperna. Men insatserna har bara nått vissa delar av målgrupperna och tiden i insatserna är begränsade. Därför har också resultaten av insatserna blivit begränsade.

Deltagarna i UMSI behöver också mer socialt och individuellt anpassat, vägledande och matchande stöd för att ta sig ur sitt utanförskap och för att insatsen ska kunna uppnå sitt syfte. Därför är det viktigt att säkerställa att deltagarna får tillräckligt med tid i insatserna och att de som arbetar med målgruppen har de förutsättningar som krävs för att ge målgruppen det sociala och motiverande stöd som de behöver. Eventuellt kan andra aktörer vara mer lämpade att utföra uppdraget. Detta är särskilt viktigt att överväga för de kvinnor som står långt från studie- och arbetsmarknaden, den målgrupp som Folkbildningsrådet har prioriterat för insatsen. Det krävs också att andra aktörer tar ett större ansvar för att stödja folkbild-ningen i deras arbete med att nå och stödja målgrupperna för ett mer direkt uppsökande arbete för att nå de mest utsatta kvinnorna.

Insatserna bidrar till att uppnå statens syften med statsbidraget till folkbildningen

Insatserna bidrar till att uppnå syftena med statens bidrag till folkbild-ningen. En stor del av insatserna handlar om demokratifrågor och kultur och insatserna är en viktig mötesplats för integration och sociala utbyten. Insatserna bidrar också till språk- och kunskapsutveckling och till att in-kludera och integrera nya målgrupper i folkbildningens insatser. Vi vill dock ifrågasätta om syftena med statens bidrag till folkbildningen har en styrande verkan på folkbildningen som helhet, eftersom folkbildnings-insatser inte styrs på mål som relateras till syftena. Vi menar att syftena snarare utgör en integrerad del av folkbildningens arbetssätt - med andra ord, att syftena kan uppfattas som en beskrivning av vad folkbildningen faktiskt gör, snarare än som riktmärken för målstyrning av vad som görs.

Insatserna bidrar också till de jämställdhetspolitiska målen, om än i låg utsträckning

Kvinnor är överrepresenterade bland deltagarna i insatserna för asyl¬sök-ande, i den potentiella målgruppen. Kvinnorna kan också ha ett särskilt behov av sådana insatser, eftersom utrikes födda kvinnor generellt har svårare än utrikes födda män att etablera sig på arbetsmarknaden.

Anordnarna av de tre insatserna har också anpassat utbildningarna så att småbarnsföräldrar ska kunna delta i undervisningen. Ett vanligt inslag i undervisningen har också varit samtal och diskussioner om normer kring ansvar för hem och arbete. Det kan på sikt bidra till en mer jämn fördel-ning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Insatserna bidrar också att förkorta deltagarnas vägar till arbete och studier, vilket är ett viktigt bidrag till att nå målet om ekonomisk jäm-likhet. Samtidigt har deltagarnas tid i insatserna varit kort, vilket gör att insatserna rimligtvis endast har bidragit till de jämställdhetspolitiska målen i begränsad utsträckning.

Statskontoret har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera tre folkbildningsinsatser. Två av insatserna, Svenska från dag ett och Vardagssvenska, riktar sig till asylsökande och har till syfte att ge en meningsfull sysselsättning under asyltiden samt leda till att de som har fått uppehållstillstånd snabbare etablerar sig i arbets- och samhällslivet. Den tredje insatsen, Uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser (UMSI), vänder sig till utrikes födda kvinnor som av olika skäl varken deltar i utbildning eller arbetar. Syftet med UMSI är att visa olika vägar till studier för att öka kvinnornas chanser att få ett arbete.

Utvärderingen visar att insatserna till de asylsökande når fyra av tio asylsökande samt att insatserna är ändamålsenliga och viktiga för målgruppen. Men statsbidraget svarar inte upp mot målgruppens efterfrågan och behov. Tiden i insatserna är också relativt kort vilket gör att resultaten blir begränsade.

UMSI har haft svårt att nå utrikes födda kvinnor som är korttidsutbildade och kvinnor som inte redan har någon kontakt med samhällets aktörer. Statskontoret bedömer att insatsen framför allt bidrar till att bryta kvinnornas utanförskap. Men Statskontoret bedömer att de även behöver mer socialt och motiverande stöd samt mer vägledande och matchande stöd för att närma sig studier och arbete.

Bilagor