Statens kunskapsstyrning av kommuner och regioner

Statskontoret genomför just nu en egeninitierad studie som undersöker den statliga kunskapsstyrningen av kommuner och regioner inom olika områden. Studien ingår i skriftserien Om offentlig sektor (OOS) och kommer att publiceras i november 2023.

Kunskapsstyrning sker genom att statliga myndigheter förmedlar kunskap som i slutändan är tänkt att påverka kommuners och regioners verksamhet. Syftet är att verksamheterna ska använda bästa tillgängliga kunskap för att höja kvaliteten och skapa mer effektiva och likvärdiga verksamheter. Det är vanligt att styrningen sker genom olika typer av kunskapsunderlag, till exempel riktlinjer och vägledningar, men den kan även ske genom föreskrifter och riktade statsbidrag. En viktig del av kunskapsstyrningen är att regioner och kommuner ska vara aktiva medskapare till kunskapen.

Statskontoret har tidigare konstaterat att den statliga kunskapsstyrningen av kommuner och regioner fortsätter att öka. Inom hälso- och sjukvården och social omsorg är kunskapsstyrningen som mest omfattande, men den sker även inom andra områden, till exempel inom skolan. En utmaning är att säkerställa att kunskapen kommer till användning i verksamheterna. Till exempel varierar kommuners och regioners kapacitet när det gäller att ta emot kunskapsstyrningen.

Studien syftar till att sammanställa lärdomar och erfarenheter om statlig kunskapsstyrning av kommuner och regioner så att den kan bli mer effektiv och ändamålsenlig. Vi fokuserar på tre övergripande frågor i studien:

• Hur ser den statliga kunskapsstyrningen ut inom olika områden och vilka skillnader finns mellan områdena?
• Vad har fungerat väl och vilka utmaningar finns med statlig kunskapsstyrning av kommuner och regioner?
• Hur kan regeringen och statliga myndigheter utveckla sin kunskapsstyrning så att den blir mer effektiv och ändamålsenlig?