Myndigheterna under regeringen

Här redogör vi för hur antalet myndigheter har förändrats över tid och hur de fördelar sig i olika verksamhetsområden. Vi redovisar även uppgifter om var myndigheterna är lokaliserade.

Myndigheter är varaktiga verksamheter med egen instruktion  

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Statliga förvaltningsmyndigheter, statliga affärsverk, domstolar och AP-fonderna ingår i vår definition av en myndighet.  

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som till exempel Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.  

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn. 

Det finns 343 myndigheter under regeringen  

I januari 2023 fanns det 343 myndigheter under regeringen. Det är en färre än föregående år.

Tre nya myndigheter har tillkommit 2022  

Regeringen inrättade två nya myndigheter den 1 januari 2022. Den ena är Myndigheten för psykologiskt försvar. Myndigheten ska leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, och även lämna stöd till sådan verksamhet. Den andra myndigheten är Institutet för mänskliga rättigheter. Myndigheten ska främja Sveriges arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

I juni 2022 inrättades ytterligare en myndighet, Fondtorgsnämnden. Myndigheten är en nämndmyndighet med Pensionsmyndigheten som värdmyndighet och ska ansvara för det nya fondtorg som är en del av reformeringen av premiepensionen.

Antalet myndigheter minskar över tid 

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter under regeringen växlat med någon eller några få myndigheter per år (figur 1). Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan år 2000 har antalet myndigheter under regeringen nästan halverats. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.  

 

Myndigheterna har blivit större 

Myndigheterna under regeringen har blivit färre till antalet, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat är att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De har då gått från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Mindre myndigheter har också slagits ihop till större myndigheter, eller införlivats i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden 

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men vi kan dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde.  

Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of Functions of Government (Cofog). Enligt OECD:s indelning kan myndigheter delas in i följande tio verksamhetsområden:  

• Allmän offentlig förvaltning 
• Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 
• Fritid, kultur och religion 
• Försvar 
• Hälso- och sjukvård 
• Miljöskydd 
• Näringslivsfrågor 
• Samhällsskydd och rättsskipning 
• Socialt skydd 
• Utbildning²

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna.

 

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet 

Myndigheterna är ojämnt fördelade mellan Regeringskansliets departement (tabell 1). De flesta myndigheter finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna är det Finansdepartementet följt av Utbildningsdepartementet som har flest myndigheter. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet.

 

Inga beslut att omlokalisera myndigheter under 2022

Regeringen har inte fattat beslut om att omlokalisera någon statlig myndighet under 2022. Men regeringen planerar att omlokalisera delar av fyra myndigheters verksamhet från Stockholm till Härnösand. Regeringen har också sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna flera nya servicekontor i landet under 2022 och 2023, och Skolverket i uppdrag att etablera flera nya regionala kontor.

Regeringen har tidigare omlokaliserat 

Regeringen har under senare år omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Regeringens ambition att öka antalet statliga arbetstillfällen utanför Stockholm får också genomslag när myndigheter flyttar tjänster från Stockholm till andra delar av landet.

Regeringen har sedan 2016 fattat beslut om att omlokalisera hela eller delar av nästan 20 myndigheter. Regeringen har också beslutat om att placera vissa nya myndigheter utanför Stockholms län för att öka den statliga närvaron i landet. De två myndigheter som regeringen inrättade den första januari 2022 ligger till exempel utanför Stockholm. Institutet för mänskliga rättigheter finns i Lund och Myndigheten för psykologiskt försvar har sitt huvudkontor i Karlstad. Under 2021 gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet i Kiruna.

Flest statligt anställda finns i storstadsregionerna 

Flest statligt förvärvsarbetande finns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar och Jämtlands län. I förhållande till övriga län arbetar ungefär trettio procent av de anställda i statlig förvaltning i Stockholms län (figur 3). 

 

Vi kan beräkna den så kallade lokaliseringskvoten genom att relatera andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det tvärt om att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.

De län som har högst lokaliseringskvot 2020 är Uppsala, Gotlands och Norrbottens län. Lägst kvot har Kronobergs, Jönköpings och Hallands län.

Flera nya servicekontor under 2022 och 2023

Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst inrättas i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.

Under 2022 kommer Statens servicecenter att öppna 14 nya servicekontor, bland annat i Åre, Filipstad, Borgholm och Laholm. När samtliga nya servicekontor har inrättats 2023 kommer det att finnas nästan 150 servicekontor i landet.