Till huvudinnehåll

Myndigheterna under regeringen

Här redogör vi för hur antalet myndigheter har förändrats över tid och hur de fördelar sig i olika verksamhetsområden. Vi redovisar även uppgifter om var myndigheterna är lokaliserade.

Myndigheter är varaktiga verksamheter med egen instruktion  

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Statliga förvaltningsmyndigheter, statliga affärsverk, domstolar och AP-fonderna ingår i vår definition av en myndighet.  

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som till exempel Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.  

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn. 

Det finns 341 myndigheter under regeringen  

Den första januari 2021 fanns det 341 myndigheter under regeringen. Det är samma antal som ett år tidigare.  

En ny myndighet tillkom under 2020  

Regeringen inrättade senast en ny myndighet 1 januari 2020. Myndigheten heter Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof). Nämnden prövar frågor enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.1 Nämnden är en egen myndighet, men Etikprövningsmyndigheten är värdmyndighet. Etikprövningsnämnden upplåter lokaler och sköter administrativa och handläggande uppgifter åt Npof. 

Ytterligare två myndigheter tillkommer under 2022 

Regeringen har beslutat att inrätta två nya myndigheter som ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2022: Myndigheten för psykologiskt försvar och Institutet för mänskliga rättigheter. 

Myndigheten för psykologiskt försvar ska vara en enrådighetsmyndighet och ha ett insynsråd. Myndigheten ska leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, och även lämna stöd till sådan verksamhet (Dir. 2021:20). 

Institutet för mänskliga rättigheter ska vara en styrelsemyndighet. Myndigheten ska främja Sveriges arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Den nya lag som ska reglera institutets verksamhet kommer enligt förslaget att gälla från den 1 oktober 2021 i fråga om de bestämmelser som reglerar institutets styrelse och nomineringen av styrelseledamöter, och i övrigt från den 1 januari 2022 (Dir. 2021:22). 

Antalet myndigheter minskar över tid 

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter under regeringen minskat med någon eller några få myndigheter per år (figur 1). Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan år 2000 har antalet myndigheter under regeringen nästan halverats. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.  

 

Myndigheterna har blivit större 

Myndigheterna under regeringen har blivit färre till antalet, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat är att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De har då gått från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Mindre myndigheter har också slagits ihop till större myndigheter, eller införlivats i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden 

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men vi kan dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde.  

Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of Functions of Government (Cofog). Enligt OECD:s indelning kan myndigheter delas in i följande tio verksamhetsområden:  

  • Allmän offentlig förvaltning 
  • Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 
  • Fritid, kultur och religion 
  • Försvar 
  • Hälso- och sjukvård 
  • Miljöskydd 
  • Näringslivsfrågor 
  • Samhällsskydd och rättsskipning 
  • Socialt skydd 
  • Utbildning2

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna.

 

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet 

Myndigheterna är ojämnt fördelade mellan Regeringskansliets departement (tabell 1). De flesta myndigheter finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna är det Finansdepartementet följt av Utbildningsdepartementet som har flest myndigheter. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet.3

 

Inga beslut att omlokalisera myndigheter under 2021  

Regeringen har inte fattat beslut om att omlokalisera någon myndighet under 2021. Men regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna. Regeringen har också fattat beslut om att öppna flera nya servicekontor. Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicecenter för servicekontoren.  

Regeringen har tidigare omlokaliserat 

Regeringen har under senare år omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Regeringens ambition att öka antalet statliga arbetstillfällen utanför Stockholm får också genomslag när myndigheter flyttar tjänster från Stockholm till andra delar av landet.4 

Statskontoret kartlade under 2016 den statliga närvaron i landet.5 Kartläggningen visar att staten då fanns representerad i samtliga län och i 265 av landets kommuner. Ungefär 60 procent av myndigheterna hade då sitt huvudkontor i Stockholms län. Flest statligt anställda fanns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. 

Regeringen har sedan 2016 fattat beslut om att omlokalisera hela eller delar av nästan 20 myndigheter. Regeringen har dessutom beslutat om att placera vissa nya myndigheter utanför Stockholms län för att öka den statliga närvaron i andra delar av landet. Exempelvis planerar regeringen att lokalisera de två myndigheter som ska inrättas under 2022 utanför Stockholm. Institutet för mänskliga rättigheter ska inrättas i Lund och Myndigheten för psykologiskt försvar ska finnas i Karlstad och Solna. Karlstad ska vara myndighetens säte och där ska ledningen finnas. Under 2021 gav regeringen också Statens servicecenter i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.6

I mars 2019 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att kartlägga den statliga närvaron och servicen i länen.7 Deras kartläggning visar att det finns statliga arbetsställen i 275 av landets 290 kommuner. Flest statliga arbetsställen fanns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. 

Flest statligt anställda finns i storstadsregionerna 

Flest statligt förvärvsarbetande finns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar och Jämtlands län. I förhållande till övriga län arbetar ungefär trettio procent av de anställda i statlig förvaltning i Stockholms län (figur 3). 

 

Vi kan beräkna den så kallade lokaliseringskvoten genom att relatera andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det tvärt om att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.8

De län som har högst lokaliseringskvot 2018 är Uppsala, Gotlands och Norrbottens län. Lägst kvot har Kalmars, Kronobergs och Jönköpings län. 

 

Antalet servicekontor ökar runtom i landet  

Regeringen har beslutat att inrätta fyra nya servicekontor under 2021. Kontoren ska öppna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Ulricehamns kommun, efter förslag i utredningen En utvecklad organisation för lokal statlig service (Ds 2020:29). Det innebär att det kommer att finnas 121 statliga servicekontor i slutet av 2021.  

Regeringen har också gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under de kommande åren. Dessa ska öppna i två omgångar under 2022 och 2023. Kontoren ska främst inrättas i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.9 


Referenser

1. Förordning (2019:1152) med instruktion för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

2. OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a Glance 2013.

3. Det finns 31 universitet och högskolor. Sveriges lantbruksuniversitet ligger under Näringsdepartementet.

4. Statskontoret (2019:13). Planerad lokalisering av statlig verksamhet. En kartläggning av tio större myndigheter.

5. Statskontoret (2016:8). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag.

6. Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att etablera ett kontor i Kiruna. Pressmeddelande 2021-03-24.

7. Länsstyrelserna (2019). Kartläggning av statlig närvaro och service i länen. En samlad delredovisning.

8. Läs mer om definitionen i Statskontoret (2016:8). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag.

9. Regeringskansliet. (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att öppna minst 28 nya servicekontor. Pressmeddelande 2021-05-26.