Digitala aggressioner och kränkningar

Digitala aggressioner kan vara exempelvis negativa poster på sociala medier, att sprida rykten om eller olovligen fotografera en tjänsteperson. Det kan vara saker som egentligen gäller privatlivet men som ändå kan påverka tjänsteutövandet.

Digitala aggressioner och kränkningar kan syfta till att påverka såväl medarbetare som verksamheten. Det kan handla om inlägg i sociala medier, e-post, sms, eller att olovligen fotografera eller filma exempelvis medarbetare. Dessa former av otillåten påverkan ligger i gränslandet mellan offentligt och privat, eftersom det är offentligt anställda som utsätts privat, på grund av något de gjort i tjänsten eller kan tvingas göra i framtiden.

Digitala aggressioner kan vara hot, indirekta påhopp och att prata negativt om tjänstepersonen. Det kan också handla om att sprida personlig information om tjänstepersonen.

Digitala aggressioner kan medföra skador som är likvärdiga med andra former av otillåten påverkan. Det kan skada verksamheten på olika sätt, exempelvis genom att leda till minskad produktivitet och engagemang, ökad frånvaro och personalomsättning, samt skapa otrygghet i arbetsgruppen. Det kan givetvis även leda till negativa effekter personligen för den som drabbas och dennes familj.

Oavsett var kränkningarna och aggressionerna utspelar sig kan tjänstepersonens eller myndighetens handlingsutrymme att försvara sig mot dessa vara begränsat. Ibland förhindrar sekretess i ärendet att tjänstepersonen, myndigheten eller organisationen försvarar sig i kommunikationen. Det är därför viktigt att organisationen har proaktiva strategier för att rusta medarbetare och verksamheten mot sådana påverkansförsök. Här är det förebyggande arbetet viktigt och att det finns en tydlig ansvarsfördelningen om vem som ska göra vad och att medarbetare får stöd av såväl chefer som kollegor.

Spridning av aggressioner och personlig information i sociala medier

När aggressionerna publiceras i sociala medier och andra digitala kanaler kan de få stor spridning. De finns också ofta kvar för evigt.

Exempel på digitala aggressioner som kan spridas är:

• Personliga påhopp, hot om våld eller trakasserier. Sådana påhopp är ofta kopplade till beslut som tjänstepersonen har fattat i sin yrkesroll.
• Förtal och rykten eller påståenden med syfte att skada tjänstepersonens rykte eller ifrågasätta dennes kompetens eller integritet.
• Filmade besök och möten som underförstått kan användas för att dokumentera felaktiga ageranden eller liknande.
• Att offentliggöra privat information. Det kan handla om att sprida någons personliga information, som hemadress eller telefonnummer, för att skrämma eller trakassera personen.
• Manipulerade bilder och desinformation. Det kan exempelvis vara bilder eller citat som redigerats eller tagits ur sitt sammanhang för att skapa en missvisande bild av tjänstepersonen eller dennes beslut.
• Trollkonton och falska identiteter. Personer kan skapa konton enbart för att trakassera en tjänsteperson, sprida desinformation om hen eller skapa splittring kring tjänstepersonens arbete.
• Negativa recensioner och sabotage. Om tjänstepersonen är kopplad till en verksamhet kan personer sprida falska negativa recensioner för att skada organisationens anseende.

Desinformationskampanjer är en annan typ av digital aggression

Denna form av påverkan är nära besläktad med desinformationskampanjer. En desinformationskampanj innebär att någon medvetet sprider falsk information för att vilseleda, förvilla eller manipulera den som tar emot informationen. Målet med desinformation kan vara att påverka folks åsikter om hur den offentliga förvaltningen fungerar.

Ett sådant exempel är LVU-kampanjen som beskrivs på sidan Otillåten påverkan kan leda till självcensur och tystnadskultur.