Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhet
Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att ta emot, analysera och bedöma förslag till ändringar av lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd samt försöksverksamheter som syftar till att förbättra effektiviteten i kommunal verksamhet.
Förslagen får både avse regler som enbart hanteras i kommunsektorn och regler som innebär samverkan mellan aktörer från olika sektorer.
Statskontoret ska särskilt prioritera inlämnade förslag som vi bedömer kan ge stor effektivitetsförbättring i kommunal verksamhet, genom till exempel minskad administrativ börda, men som innebär mindre komplicerade ändringar i lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd.
Statskontoret kommer också att prioritera inlämnade förslag som syftar till att underlätta och påskynda de insatser som krävs på olika kommunala verksamhetsområden för att genomföra större samhällsomvandlingar såsom omfattande företagsexpansioner och industrietableringar.
Hur förslagen kommer bearbetas:
- Förslag till försöksverksamhet eller regelförenkling inkommer via Statskontorets webbformulär
- Statskontoret gör en initial bedömning av förslagets genomförbarhet
- Förslag som bedöms som genomförbara går vidare till en djupare analys av effekter och konsekvenser
- Statskontoret skickar sin bedömning och eventuella förslag till författningsändring till Regeringskansliet
Vad är en regelförenkling?
En regelförenkling innebär att en lag, förordning eller föreskrift ses över och skrivs om med syftet att något ska förenklas.
Lagar beslutas av riksdagen och är bindande rättsregler för medborgare och företag. Lagar kan ge ett bemyndigande till regeringen eller myndigheter att utfärda förordningar eller föreskrifter.
Regeringen utfärdar förordningar, ofta kan de precisera detaljer i lagstiftningen. Föreskrifter utfärdas av myndigheter som har föreskriftsrätt inom just det området. lagar, förordningar och föreskrifter är bindande.
Allmänna råd utfärdas också av myndigheter men är rekommendationer och därmed inte bindande.
Vad är en försöksverksamhet?
Med försöksverksamhet avser Statskontoret en verksamhet som bara kan bedrivas med en så kallad försöksförfattning. Det vill säga det behövs en tillfällig lag eller förordning för att få bedriva verksamheten. Försök som kan genomföras inom ramen för befintliga författningar och som snarare är i behov av medel för att bedriva verksamheten ligger utanför vårt uppdrag. Försöket ska gälla kommunal verksamhet och syfta till att skapa ny kunskap som leder till ökad kapacitet, bedrivas i en verklig avgränsad miljö och vara avgränsad i tid.
I Försöksverksamhetskommitténs slutbetänkande SOU 2023:94 går det att läsa mer om tidigare försöksverksamheter.
Exempel på tidigare försöksförfattningar
Lag (2006:489) om försöksverksamhet med komplement till färdtjänst
Lag (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
Förordning (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon (se även SOU 2016:28 Vägen till självkörande fordon – försöksverksamhet).
En konsekvensanalys kommer göras på förslag som skickas in
Sedan 2024 finns en förordning om konsekvensutredningar (2024:183). Kommittéer, särskilda utredare och förvaltningsmyndigheter ska redovisa en konsekvensutredning när de lämnar förslag till regeringen om en ändring av lagar och förordningar.
Konsekvensutredningen ska innehålla en redogörelse för det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas, vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl.
Konsekvensutredningen ska innehålla en analys av det förslag som lämnas. Den ska inkludera en beskrivning och beräkning av förslagets eller beslutets kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda. En beskrivning och, om möjligt, en beräkning av andra relevanta konsekvenser än sådana som anges i punkten innan. En redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget eller beslutet inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte. En bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser, och en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget eller beslutet kan utvärderas.
Som en del av konsekvensanalysen kommer vi att undersöka om förslaget medför inskränkningar i den kommunala självstyrelsen samt och negativ påverkan på statsbudgeten står i proportion till det som förslaget syftar till att uppnå.
Att tänka på innan ni skickar in ett förslag
- Beskriver förslaget vilken konkret förändring som behöver göras? Samt hur och varför det ska ske. Mer utvecklade förslag och resonemang ökar förutsättningarna för oss att ta dem vidare.
- Är förslaget lösningen till det beskrivna problemet?
- Lagar och förordningarna kan vara styrda av EU-regler vilket gör att regeringen och riksdag inte kan ändra dem.
- De flesta regler tas fram med goda intentioner, finns det positiva sidor med regeln som riskerar att försvinna om den tas bort?
Det kommer att vara möjligt att skicka in förslag till och med hösten 2026.
Kontakta oss vid frågor
Om du vill ställa frågor till oss kan du skicka e-post till: regelforenkling@statskontoret.se