Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Publikationer

Välkommen att ta del av Statskontorets publikationer från de senaste åren. Vi publicerar ca 25 publikationer/år i vår rapportserie.  Vi gör också  PM i form av kortare utredningar, som endast finns i pdf. Vi ger årligen ut ett antal skrifter i vår serie Om offentlig sektor samt de årliga publikationerna Offentliga sektorn i korthet och Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting. Inom området Förvaltningskultur ger vi ut handböcker  som kan användas som kunskapsbas för anställda i staten.

Använd gärna sökfunktionen för att hitta rätt publikation.  Ett urval av våra tidigare publikationer finns från 2000-2005

Våra publikationer är gratis. Har du någon fråga kontakta oss via e-post.

Våra senaste publikationer

Statlig styrning av kommuner 2020
Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2020

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt statens styrning av kommuner och regioner under 2020. Kartläggningen omfattar styrning från riksdagen, regeringen och från statliga myndigheter. Syftet med kartläggningen är att ge regeringen ett samlat underlag av hur omfattande den statliga styrningen är och hur den har utvecklats. Vi redogör för detta utifrån ett antal styrmedel som påverkar kommunsektorn. Kommunsektorn är den gemensamma beteckningen på kommuner och regioner.

2021:6
Kommunernas mottagande av nyanlända

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att kartlägga hur kommunernas verksamhet för att ta emot nyanlända är organiserad och hur ansvaret för mottagandet är fördelat inom kommunen. Statskontoret lämnade en muntlig lägesrapport den 29 januari 2020. Det här är uppdragets slutrapport.

2021:5
Utvärdering av omregleringen av spelmarknaden – Delrapport 4: Andra året med den nya spelregleringen

Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spelreglering. I denna rapport kallar vi detta för omregleringen av spelmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera omregleringen. Detta är vår fjärde delrapport av fem.

2021:4
Modell för uppföljning av förvaltningspolitiken

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

2021:3
Mäns våld mot kvinnor – en analys av myndigheternas arbete med den nationella strategin

Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och analyserat centrala myndigheters arbete med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Statskontoret har kartlagt myndigheternas arbete med strategin och analyserat länsstyrelsernas förutsättningar att verka för strategins genomförande inom länen. Statskontoret har också analyserat styrningen inom området, bedömt hur samverkan har påverkats av den nationella strategin samt analyserat hur arbetet och samverkan kan utvecklas vidare och effektiviseras.

2021:2
Olika vägar till likvärdig skola – Utvärdering av likvärdighetsbidraget till skolan. Slutrapport

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i grundskola, förskoleklass och fritidshem (likvärdighetsbidraget). I uppdraget har det ingått att analysera vad bidragets konstruktion har inneburit för huvudmännen, hur statsbidraget har påverkat huvudmännens verksamhet och fördelning av medel, vilka insatser som huvudmännen har genomfört, om och hur bidraget har stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling samt hur Skolverket har hanterat bidraget. Statskontoret lämnade en lägesrapport den 28 maj 2020. Det här är uppdragets slutrapport.

2021:1
Organiseringen av den internationella adoptionsverksamheten

Statskontoret har haft i uppdrag av regeringen att se över organiseringen av den internationella adoptionsverksamheten i Sverige samt överväga om organiseringen av adoptionsverksamheten bör förändras.

Om offentlig sektor 42
God förvaltningskultur i praktiken

Statskontoret har undersökt hur myndigheterna arbetar för att uppnå en god förvaltningskultur och vilka utmaningar och möjligheter som myndigheterna ställs inför i det arbetet. Utgångspunkten är att en god förvaltningskultur är den statliga värdegrunden institutionaliserad. Studien är ett led i Statskontorets uppdrag att främja arbetet för en god förvaltningskultur i staten och bidra med kunskap för att utveckla förvaltningspolitiken. Syftet är att samla erfarenheter, dra lärdomar och sprida kunskap om hur myndighetsledningar kan arbeta för en god förvaltningskultur.

2020:24
Statliga myndigheters upphandlingar med arbetsrättsliga villkor

Upphandlande myndigheter och enheter, däribland statliga myndigheter, är sedan den 1 juni 2017 skyldiga att i vissa fall ställa arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar. Syftet är att motverka oskäliga arbetsförhållanden och osund konkurrens.

2020:23
Översyn av avgiftssystemet för prövning och tillsyn som sker enligt miljöbalken

Miljöbalken har inte ett enhetligt avgiftssystem. Avgifternas konstruktion skiljer sig mellan olika verksamhetsområden och tillsynsområden. Vid prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet tillämpas avgifter som i sin konstruktion skiljer sig från de som tillämpas inom vattenverksamhetens område och även vissa delar av kemikalieområdet.

2020:103
Kostnader för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018 – En analys

Statskontoret fick den 11 juni 2020 i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av kostnaderna för det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. I uppdraget ingår också att utvärdera kostnadseffektiviteten.

Om offentlig sektor 41
Förvaltningsmodellen under coronapandemin

Som ett led i Statskontorets uppdrag att bidra med kunskapsunderlag för förvaltningspolitikens utveckling har vi tagit initiativ till en studie som belyser och diskuterar den svenska förvaltningsmodellen under de första månaderna av coronapandemin. Vår ambition är att bidra med kunskap om, och ökad förståelse för, den svenska förvaltningsmodellen och hur den tar sig uttryck under en kris.

2020:22
Verksamhetsanpassad styrning – en översyn av regeringens styrning och Sidas interna effektivitet, ledning och uppföljning

Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att analysera och bedöma Sidas effektivitet, ledning, styrning, kontroll och uppföljning. I uppdraget ingår att samlat belysa frågeställningar som är särskilt viktiga för myndighetens förutsättningar att så effektivt som möjligt fullgöra sina instruktionsenliga uppgifter och andra uppdrag som regeringen beslutar. Till det hör att belysa om regeringens styrning av myndigheten är ändamålsenlig. I uppdraget ingår även att lämna förslag på åtgärder som regeringen och myndigheten bör vidta för att utveckla dessa delar.

2020:21
Klagomålshanteringen i skolan – Förslag till ett mer ändamålsenligt system

Statskontoret har utrett klagomålshanteringen inom skolväsendet, på uppdrag av regeringen. Vår utredning visar att huvudmännen kan utreda klagomål och åtgärda brister i verksamheten snabbare och på ett mer flexibelt sätt än Skolinspektionen.

2020:19
Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning.

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt hur kommuner aktivt medverkar till att personer som behöver ekonomiskt bistånd för att lösa sin bostadssituation flyttar till en annan kommun. I rapporten lämnar vi ett antal förslag för att motverka de problem en sådan aktiv medverkan kan skapa.

2020:20
Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten

Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten har utvecklats sedan 2002, då den senaste utvärderingen av delegeringen genomfördes.

2020:102
Styrning av digitala investeringar. Delrapport.

Regeringen har gett Statskontoret och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i uppdrag att analysera och ta fram förslag på utvecklad styrning av digitala investeringar i offentlig förvaltning. Statskontoret har analyserat om den nuvarande styrningen av, och myndigheters arbete med nyttorealisering och effekthemtagning av digitala investeringar är ändamålsenliga. Vi har belyst regeringens befintliga styrmedel för nyttorealisering och effekthemtagning och vilka incitament de skapar för myndigheterna. Statskontoret har också analyserat om den styrning av digitala investeringar som finns i Danmark, Norge, Storbritannien och Finland kan vidareutvecklas för att passa svenska förhållanden.

2020:18
Utvärdering av Havsmiljöinstitutet 2016–2020

Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera verksamheten vid Havsmiljöinstitutet. Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan fem lärosäten: Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

2020:101
Myndigheternas korruptionsrisker. En studie av hur ett konkret stöd i riskarbetet kan utformas.

I regleringsbrevet för 2020 fick Statskontoret i uppdrag att genomföra en studie av förutsättningarna för och utformningen av ett konkret stöd till myndigheterna i deras arbete med korruptionsrisker.

Om offentlig sektor 40
På väg mot en bättre tillsyn? En studie av den statliga tillsynens utveckling

Syftet med den här studien är dels att fördjupa kunskapen om tillsyn som förvaltningspolitiskt instrument, dels att beskriva hur den statliga tillsynen har utvecklats sedan Statskontoret 2012 publicerade rapporten Tänk till om tillsynen. Genom studien vill vi också lyfta fram lärdomar som kan vara till nytta för regeringen samt för tillsynande och tillsynade myndigheter och kommuner.

2020:17
En översyn av modellen för att fördela länsstyrelsernas förvaltningsanslag

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat den modell som regeringen använder för att fördela förvaltningsanslaget mellan de 21 länsstyrelserna. Merparten av förvaltningsanslaget fördelas genom sju parametrar med olika vikter. Dessa parametrar har inte förändrats under de senaste tio åren. Regeringen vill därför utvärdera om nuvarande parametrar inom fördelningsmodellen fortfarande är relevanta och om de behöver revideras.

2020:16
Verksamheten vid Stiftelsen Dansens Hus. En analys av det statliga bidraget

Stiftelsen Dansens Hus grundades 1989 och har sin verksamhet i Stockholm. Stiftelsens ändamål är att, utan egen produktion, utveckla dans och närliggande teaterformer genom att organisera publika föreställningar.

Om offentlig sektor 39
En innovativ och samverkande förvaltning. 10 år med det förvaltningspolitiska målet

I år är det tio år sedan riksdagen fattade beslut om det förvaltningspolitiska målet. Riksdagen beslutade då att statsförvaltningen ska vara en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Genom målet lyfte regeringen fram nya värden för förvaltningen, som att den ska vara innovativ och samverkande.

2020:15
Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner. Slutrapport

Statskontoret har haft i uppdrag att analysera och följa upp hur Agenda 2030 påverkar myndigheters, kommuners och regioners hållbarhetsarbete. I denna slutrapport lämnar vi förslag på hur arbetet med Agenda 2030 kan vidareutvecklas.

Sammanfattning av Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner. Slutrapport

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att följa upp och analysera hur Agenda 2030 påverkar myndigheters, kommuners och regioners hållbarhetsarbete. Syftet med uppdraget har varit att öka kunskapen och ge underlag för att utveckla genomförandet av Agenda 2030. Vi presenterade vår delrapport i oktober 2019. Detta är vår slutrapport.

Agenda 2030 antogs i september 2015 av FN:s generalförsamling och är en femtonårig handlingsplan för global hållbar utveckling. Den har 17 mål och 169 delmål. Agendan syftar bland annat till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna och säkerställa ett varaktigt skydd för planetens ekosystem.

I delrapporten beskrev vi hur myndigheter, kommuner och regioner arbetar med Agenda 2030. I denna rapport fördjupar vi vår analys och lämnar förslag på hur genomförandet kan utvecklas.

I våra förslag utgår vi från att regeringen anser att Agenda 2030 ska stärka Sveriges hållbarhetsarbete och att agendan ska genomföras inom ramen för ordinarie styrning och processer.

Agenda 2030:s påverkan på myndigheters, kommuners och regioners hållbarhetsarbete har varit liten

I vår delrapport konstaterade vi att en majoritet av myndigheterna, kommunerna och regionerna använder Agenda 2030 på något sätt i sin verksamhet. Vi kunde också konstatera att antalet kommuner och regioner som använder sig av agendan ökade mellan 2017 och 2019.

Vår analys visade samtidigt att aktörernas hållbarhetsarbete sällan hade utvecklats som en följd av arbetet med Agenda 2030. Vi bedömde att de flesta aktiviteter som myndigheter, kommuner och regioner har genomfört med koppling till agendan bara i liten utsträckning bidrar till att utveckla deras hållbarhetsarbete. Agendan har alltså inte höjt aktörernas ambition i hållbarhetsarbetet på det sätt som regeringen vill.

Vi bedömer att en avgörande anledning till att Agenda 2030 bara i liten utsträckning har påverkat myndigheters, kommuners och regioners hållbarhets-arbete är att regeringen inte har haft en tydlig inriktning för arbetet. Vi bedömer att detta har försämrat Regeringskansliets förutsättningar att arbeta med agendan. Vi bedömer att det också har försämrat myndigheternas, kommunernas och regionernas möjligheter att förverkliga regeringens ambitioner om att Sverige ska vara ledande i att genomföra agendan.

Regeringen behöver ta fram en inriktning för arbetet med Agenda 2030

Statskontoret föreslår att regeringen tar fram en inriktning för arbetet med Agenda 2030 i Sverige genom att peka ut vilka områden inom agendan som är prioriterade i det fortsatta genomförandet. Regeringen ska också peka ut de mål som riksdagen sedan tidigare har beslutat om som är relevanta för dessa prioriterade områden samt myndigheter och verksamheter som har centrala roller inom dessa prioriterade områden. Vi bedömer att regeringens inriktning för det fortsatta arbetet med agendan bör fokusera på de områden där Sverige har stora utmaningar. Vi föreslår att regeringen pekar ut den fortsatta inriktningen för arbetet med Agenda 2030 i form av en skrivelse till riksdagen.

En inriktning för arbetet innebär en politisk prioritering som visar hur arbetet med agendan ska genomföras i Sverige. Inriktningen kommer att göra det lättare för myndigheterna att tolka hur de ska arbeta med agendan. Inriktningen kan även fungera som ett stöd när regionerna och kommunerna ska utforma sitt eget arbete, och när länsstyrelserna främjar arbetet med agendan lokalt och regionalt.

Att regeringen tar fram en inriktning betyder naturligtvis inte att arbetet med att utveckla hållbarhetsarbetet på andra områden bör stanna av. Det pågår på olika sätt arbete för att nå målen i Agenda 2030 inom många politikområden. Men vi bedömer att en inriktning skulle bidra till tydlighet och därmed förbättra förutsättningarna för att öka takten mot måluppfyllelse inom områden där Sverige har särskilt stora utmaningar. I arbetet med de prioriterade områdena är det också viktigt att regeringen beaktar agendans helhetsperspektiv, det vill säga att regeringen tar hänsyn till andra områden och mål när de föreslår åtgärder inom ett område.

Regeringskansliets arbetssätt kan utvecklas för att främja arbetet med Agenda 2030

Statskontoret föreslår att regeringen utvecklar arbetsformerna inom Regerings-kansliet för att uppnå ett mer sammanhållet genomförande av agendan. Statskontoret föreslår också att regeringen förstärker den nationella samordnings-funktionen för Agenda 2030 inom Regeringskansliet. Våra förslag är framtagna för att fungera i Regeringskansliets befintliga processer.

Hittills har det inte varit tydligt för tjänstepersonerna inom Regeringskansliet hur arbetet med Agenda 2030 ska kopplas till processer såsom budgetarbetet och arbetet mot de riksdagsbundna målen. Därför föreslår vi bland annat att regeringen ska tydliggöra att det är i arbetet mot de riksdagsbundna målen som regeringen genomför Agenda 2030. Det skulle förbättra Regeringskansliets förutsättningar att verkställa regeringens inriktning för arbetet med Agenda 2030. Det är samtidigt viktigt att inte skapa otydligheter i den rådande ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet eller förskjuta ordningen för den formella styrningen och återrapporteringen. Våra förslag utgår därför ifrån att ansvaret för att bereda förslag på styrning av myndigheter och verksamheter, fortsatt vilar på de olika fackdepartementen.

Regeringskansliet behöver ta fram en gemensam kunskapsbas om Agenda 2030. Kunskapsbasen ger tjänstepersonerna en gemensam bild över hur agendan berör de olika delarna av Regeringskansliet. Denna bild behövs för att kunna arbeta vidare enligt regeringens inriktning i de olika departementen. I kunskapsbasen bör Regeringskansliet beskriva vilka mål och delmål i agendan som är särskilt relevanta för vilka statsråd, departement och enheter, liksom relationen mellan riksdagsbundna mål och agendans mål.

Vi bedömer att den nationella samordningsfunktionen för Agenda 2030 på Klimatenheten på Miljödepartementet har en central roll i att stödja arbetet med Agenda 2030 i Regeringskansliets olika delar. Funktionen bör ha förutsättningar att analysera, överblicka och följa arbetet inom samtliga prioriterade områden och utifrån agendan i sin helhet. I dag bemannas den nationella samordningsfunktionen av två tjänster, vilket vi bedömer är för lite för att kunna bedriva arbetet med rimlig kvalitet och inom ramen för de olika roller som uppdraget kräver. Vi föreslår därför att regeringen förstärker den nationella samordningsfunktionen.

Regeringen kan utveckla styrningen av myndigheterna

Vi bedömer att regeringen kan utveckla styrningen av myndigheter och verksamheter för att förbättra genomförandet av Agenda 2030. Regeringen kan utgå ifrån inriktningen för att styra på ett mer målinriktat och sammanhållet sätt. Samtliga departement behöver arbeta med att verkställa regeringens inriktning i styrningen av de myndigheter och verksamheter som finns inom deras ansvarsområden.

Regeringen kan också behöva stärka rollen för de myndigheter som är särskilt viktiga för att genomföra agendan. Vi bedömer att alla myndigheter har en roll att fylla i arbetet, men att vissa myndigheter har särskilt viktiga roller eftersom de genom sina instruktionsenliga uppdrag har relativt stora möjligheter att påverka Sveriges förutsättningar att nå agendans mål. Regeringen kan stärka dessa myndigheters roll till exempel genom att ge dessa myndigheter i uppdrag att bidra med analysunderlag gällande något särskilt område som regeringen prioriterat. Det kan också handla om att regeringen tydliggör dessa myndigheters ansvar för att inom ramen för sitt uppdrag bidra till hållbarhet genom att besluta om en förändring i myndighetens instruktion.

Vi har svårt att urskilja en samlad strategi eller något genomgående mönster i regeringens styrning av myndigheterna när det gäller Agenda 2030. Som ett exempel visar vår analys av regeringens styrning att majoriteten av myndigheterna har fått ospecificerade, generellt formulerade uppdrag om att redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppnå målen i Agenda 2030. Vi kan konstatera att generella uppdrag riskerar att leda till att ambitionsnivån i myndigheternas arbete med agendan varierar. Det är inte heller givet att myndigheterna prioriterar insatser där de kan bidra mest.

Förtydliga att myndigheter, kommuner och regioner bidrar bäst inom ramen för sina huvudsakliga uppgifter

Statskontoret föreslår att regeringen gör det tydligt att myndigheter har störst möjlighet att åstadkomma resultat som påverkar samhällets hållbarhet genom sina instruktionsenliga uppdrag, det vill säga utifrån sina huvudsakliga uppgifter. På samma sätt har kommuner och regioner störst möjlighet att bidra till genom-förandet genom sina kommunala åtaganden. Vårt underlag tyder på att vissa myndigheter fortfarande uppfattar att hållbarhetsarbete framför allt är ett internt arbete, och ett arbete som bara berör den miljömässiga dimensionen av hållbarhet. Vi bedömer att regeringen kan öka den gemensamma förståelsen för agendan bland aktörerna genom att förtydliga att myndigheter, kommuner och regioner bäst bidrar till att nå agendan genom sina huvudsakliga uppgifter. Därmed kan regeringen också öka möjligheterna till samsyn, konstruktiv dialog och aktivt arbete för hållbarhet inom förvaltningen.

Regeringen kan exempelvis klargöra detta i den skrivelse som vi föreslår att de lämnar till riksdagen med förslag till inriktning för det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Regeringen kan också klargöra detta i samband med att de ger uppdrag till myndigheterna.

Regeringen bör förbättra kommuners och regioners förutsättningar i arbetet med Agenda 2030

Statskontoret föreslår att regeringen ger länsstyrelserna en tydligare roll i arbetet med Agenda 2030. Vi föreslår att regeringen förtydligar att länsstyrelserna ska främja regeringens inriktning för arbetet med Agenda 2030 och att länsstyrelserna vid behov föreslår åtgärder för att utveckla Agenda 2030-arbetet på regional och lokal nivå.

Länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med kommuner, regioner och andra aktörer i samhället. Vi bedömer att regeringen kan använda länsstyrelserna bättre för att både främja regeringens inriktning för Agenda 2030 och för att skapa mer likvärdiga möjligheter för kommuner och regioner genom att stötta dem. Vår analys visar att regeringen genom sin styrning hittills inte har gett länsstyrelserna tillräckliga förutsättningar för att kunna ta den rollen i praktiken. Vi bedömer att en tydligare roll för länsstyrelsen i genomförandet av Agenda 2030 inte heller inkräktar på regionernas regionala utvecklingsansvar. Tvärtom måste länsstyrelserna och regionerna arbeta tillsammans i arbetet med agendan, och de har båda viktiga roller att fylla.

Kommuner och regioner spelar en viktig roll för stora delar av de sakområden som agendans mål är knutna till. Vår uppföljning visar att en tydlig majoritet av kommuner och regioner använder sig av Agenda 2030 i sitt hållbarhetsarbete. Däremot varierar det mycket när det gäller hur ambitiöst detta arbete är. Vi kan också konstatera att kommuners förutsättningar för att arbeta aktivt med agendan ser mycket olika ut. Vår analys visar att det finns en risk för att de ökande skillnaderna i förutsättningar mellan resursstarka och resurssvaga kommuner och regioner blir det som avgör om dessa aktörer arbetar med agendan eller inte, snarare än att de har valt mellan möjliga alternativ. Vi kan också se att många kommuner och regioner vill ha konkret stöd i hur de kan arbeta med agendan. Därför anser vi att staten har en roll i att säkerställa mer likvärdiga möjligheter för olika kommuner och regioner att arbeta med Agenda 2030.

 

Kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige har varit en viktig aktör för kommunernas och regionernas arbete med Agenda 2030. De har utbildat och engagerat kommuner och regioner i deras arbete med Agenda 2030. Vi bedömer att kommunerna och regionerna fortfarande behöver deras stöd. Stats-kontoret föreslår därför att regeringen ger Glokala Sverige förutsättningar att fortsätta bedriva sin verksamhet.

2020:14
Myndighetsanalys av Datainspektionen

Statskontoret har analyserat verksamheten vid Datainspektionen. Datainspektionen ska verka för att människors rättigheter skyddas när deras personuppgifter behandlas.

Sammanfattning av Myndighetsanalys av Datainspektionen

Statskontoret har på regeringens uppdrag genomfört en myndighetsanalys av Datainspektionen. En myndighetsanalys är en bred genomlysning av en myndighets förutsättningar, verksamhet, resultat och utmaningar. Syftet är att både regeringen och myndigheten ska kunna dra nytta av analysen.

Datainspektionen ska verka för att skydda människors fri- och rättigheter i samband med att någon behandlar deras personuppgifter. Det gör myndigheten genom att utöva tillsyn över de verksamheter som behandlar personuppgifter och att stödja och vägleda myndigheter, företag, organisationer och allmänheten. Datainspektionen ska också samarbeta med andra dataskyddsmyndigheter i EU. Myndigheten ansvarar också för tillstånd och tillsyn enligt kamerabevakningslagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen.

Datainspektionen – en myndighet under omställning

Dataskyddsförordningen styr en stor del av Datainspektionens verksamhet. Denna förordning gäller sedan 25 maj 2018 och har medfört nya uppgifter, befogenheter och skyldigheter. Myndigheten har även fått ett mer omfattande uppdrag som har att göra med kamerabevakning.

Regeringen har höjt Datainspektionens anslag för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt utökade uppdrag. Anslaget har mer än fördubblats sedan 2016. Myndigheten har fått 110 miljoner kronor för 2020 och regeringen har föreslagit att de ska få ytterligare 10 miljoner kronor under året. Myndigheten har på kort tid även fördubblat personalstyrkan.

Datainspektionen har gjort en heltäckande riskanalys och bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att hantera omställningen. Statskontoret bedömer att omställningen har gjort det svårare för myndigheten att nå goda resultat inom flera områden. Det beror delvis på att myndigheten har behövt hantera de många förändringarna, men också på att myndigheten har utmaningar i den interna styrningen.

Myndigheten behöver visa bättre resultat framöver

Det är tydligt att Datainspektionen behöver leverera bättre resultat framöver. Myndigheten avslutar få tillsynsärenden inom dataskyddsområdet och har långa handläggningstider för tillstånd att bedriva kamerabevakning.

Datainspektionen når bättre resultat inom andra områden. De har till exempel hanterat en stor mängd klagomål från allmänheten om behandling av personuppgifter. Myndigheten har vidare prioriterat att informera allmänheten och företag om de nya reglerna i dataskyddsförordningen. De bedriver också ett omfattande samarbete med andra dataskyddsmyndigheter i EU.

Statskontoret bedömer att Datainspektionen behöver fortsätta arbetet mot en mer effektiv verksamhet. Regeringen har höjt myndighetens anslag kraftigt. Regeringen bör kunna förvänta sig att myndigheten använder de ökade resurserna på ett sätt som leder till bättre resultat för Datainspektionen.

Myndgheten behöver utveckla den interna styrningen

Statskontorets analys visar att Datainspektion behöver utveckla den interna styrningen för att verksamheten ska bli effektiv. Vi rekommenderar följande åtgärder:

Datainspektionen behöver tydliggöra uppdraget och sätta mål för verksamheten. Datainspektionen har stort utrymme och ansvar att själv konkretiserasitt uppdrag. Myndigheten har tagit fram en övergripande vision ochmålbild, men behöver också fastställa konkreta mål som går att följaupp.

Datainspektionen behöver fokusera mer på effektivitet
Datainspektionen behöver stärka effektivitetsperspektivet inomverksamheten. I dag finns en kultur i myndigheten som betonarrättssäkerhet och kvalitet, vilket är en styrka. Men myndighetenbehöver också arbeta enkelt, snabbt och kostnadseffektivt.

Datainspektionen behöver förbättra uppföljningen av verksamheten
Datainspektionen behöver tydligare följa upp vilka resultat myndigheten åstadkommer. Datainspektionen behöver bland annat sätta mål för och följa upp handläggningstider för flera av myndighetens ärendeslag. De behöver också förbättra uppföljningen av hur myndighetens informations- och vägledningsinsatser svarar
mot målgruppernas behov.

Datainspektionen behöver skynda på digitaliseringen av myndigheten
Datainspektionen ligger efter när det gäller digitalisering. Myndigheten saknar fortfarande flera grundläggande digitala verktyg och flera it-projekt har försenats. Datainspektionen behöver fortsätta att stärka itstyrningen och då sträva efter att hitta lösningar som förenar tillräckliga säkerhetskrav med ändamålsenliga och effektiva it-verktyg.

Regeringen bör följa Datainspektionen noga

Regeringens styrning av Datainspektionen är återhållsam. Det följer av att
dataskyddsförordningen ställer krav på att myndigheten ska vara oberoende när det gäller att utföra sina uppgifter. Dataskyddsförordningen kräver samtidigt att regeringen ska säkerställa att myndigheten har de resurser som krävs för att utföra sina uppgifter. Regeringen bör även framöver följa Datainspektionen noga med tydliga förväntningar på att myndigheten kan redovisa en effektiv verksamhet.

Regeringen bör ta ställning till inkassouppdragets hemvist

I och med arbetet med dataskyddsförordningen har Datainspektionen prioriterat ner insatser som följer av uppdraget inom inkassoområdet. Det gäller bland annat tillsynen av inkassoverksamheter.

Myndigheten har ett övergripande ansvar för tillsyn och tillståndsprövning enligt inkassolagen, men de delar ansvaret för den faktiska tillsynen med Finansinspektionen. Det delade ansvaret gör det svårare att bedriva tillsynen enhetligt och att utveckla praxis inom området.

I dag prioriterar både Datainspektionen och Finansinspektionen sina uppgifter med inkasso lågt. Dessutom ger det delade tillsynsansvaret sämre förutsättningar för att bedriva uppdraget effektivt och ändamålsenligt.

Statskontoret bedömer att regeringen bör välja ett av två möjliga alternativ för att komma tillrätta med utmaningarna:

  • Regeringen kan skärpa kraven på Datainspektionen att prioritera uppgifterna enligt inkassolagen. Regeringen bör också ställa tydligare krav på att Datainspektionen och Finansinspektionen samverkar.
  • Regeringen kan utreda om det skulle vara mer effektivt och ändamålsenligt att samla allt ansvar på inkassoområdet till en myndighet.