Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Kostnader för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018 – En analys

Statskontoret fick den 11 juni 2020 i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av kostnaderna för det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. I uppdraget ingår också att utvärdera kostnadseffektiviteten.

FN:s säkerhetsråd har till huvuduppgift att upprätthålla global fred och säkerhet. Rådet består av femton medlemsländer, varav fem länder har permanent medlemskap – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. Övriga tio medlemmar väljs in för två år i taget.

Statskontoret har fokuserat på UD:s interna resultat, i termer av organisation och arbetssätt under och efter det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet. Genom att väga dessa resultat mot kostnaderna för medlemskapet, och kostnaderna för liknande internationella åtaganden, kan vi resonera kring om kostnaderna är rimliga i relation till de interna resultaten.

Statskontorets övergripande bedömning är att kostnaderna för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd har varit rimliga. Vi bedömer också att den organisation och det arbetssätt som UD använde under medlemskapet skapade goda förutsättningar för att driva de frågor som var prioriterade för Sverige under medlemskapet. Medlemskapet bidrog också till en stärkt beredskap inför kommande internationella åtaganden. I det följande sammanfattar vi de slutsatser som vi har kunnat dra av vår analys.

UD:s organisation och arbetssätt under medlemskapet fungerade väl

Statskontoret bedömer att UD:s organisation och arbetssätt under medlem-skapet fungerade väl, och att UD på så sätt skapade förutsättningar för att driva de prioriterade frågorna i säkerhetsrådet.

UD påbörjade förberedelsearbetet i god tid, vilket ledde fram till ett program som uttryckte de politiska prioriteringarna inför medlemskapet. UD utgick från sin befintliga organisationsstruktur och byggde vidare på svenska styrkeområden under rådsmedlemskapet. Beredningsgången under medlemskapet gjorde det möjligt att hantera frågor snabbt inför mötena i säkerhetsrådet. Den politiska ledningens tillgänglighet i beredningen och beslutsfattandet var också avgörande för ett väl-fungerande rådsarbete.

Medlemskapet har bidragit till en stärkt beredskap inför kommande internationella åtaganden

Erfarenheterna från säkerhetsrådet har, tillsammans med de nätverk och kontakter som Sverige knöt under denna period, bidragit till att stärka UD:s förutsättningar för att driva prioriterade frågor och delta i internationella organisationer. UD utvecklade sin kompetens och sina arbetssätt under medlemskapet. Arbetssätt och rutiner finns dokumenterade, men dokumentationen är i begränsad utsträckning känd inom organisationen.

Med tanke på att erfarenheterna av medlemskapet i säkerhetsrådet i hög grad är knutna till individer bedömer vi att det kan finnas en fördel om UD gör skriftlig dokumentation från rådsmedlemskapet mer känd inom organisationen. En bättre överblick över UD:s interna dokumentation kan också underlätta kommande utvärderingar och forskning inom området.

Statskontoret bedömer att det kan finnas viss anledning för regeringen och UD att se över sin externa kommunikation inför kommande internationella åtaganden.

Kostnaderna för medlemskapet var rimliga

Statskontoret bedömer att kostnaderna för det svenska rådsmedlemskapet var rimliga. Förstärkningarna av den svenska FN-representationen i New York avviker inte från andra länders förstärkningar. Utifrån de jämförelser vi gör med andra svenska internationella åtaganden finns det inte heller något som pekar på att kostnaderna för medlemskapet i FN:s säkerhetsråd skulle vara oproportionerligt höga.