Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

På väg mot en bättre tillsyn? En studie av den statliga tillsynens utveckling

Om offentlig sektor 40

Syftet med den här studien är dels att fördjupa kunskapen om tillsyn som förvaltningspolitiskt instrument, dels att beskriva hur den statliga tillsynen har utvecklats sedan Statskontoret 2012 publicerade rapporten Tänk till om tillsynen. Genom studien vill vi också lyfta fram lärdomar som kan vara till nytta för regeringen samt för tillsynande och tillsynade myndigheter och kommuner.

Tillsynens kostnader har ökat mycket sedan 2012

Den sammanlagda kostnaden för den statliga och den kommunala tillsynen har mer än fördubblats sedan 2002. För 2018 beräknas den uppgå till minst 10 miljarder kronor, varav de statliga tillsynsmyndig-heterna (inklusive länsstyrelserna) står för 6,3 miljarder kronor. Enbart de centrala tillsynsmyndigheternas kostnader uppgick till nästan 6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med cirka 2 miljarder kronor 2002. Det uppstår också kostnader hos de som granskas, men dessa kostnader är svåra att beräkna.

Tillsynen kostar mycket pengar, men sett till de totala kostnaderna för verksamheterna är kostnaderna inte uppseendeväckande höga. Enbart kostnaderna för skola, vård och omsorg uppgick till över 830 miljarder kronor 2018.

En tillsyn som bidrar mer till lärande och verksamhetsutveckling har efterfrågats

Diskussionen om tillsynen har ett helt annat fokus i dag än 2012 när Statskontoret tog fram studien Tänk till om tillsynen. Då gällde diskussionerna i stor utsträckning de problem som kunde uppstå om tillsynsmyndigheten blandade tillsynsuppgifterna med uppgifter som rådgivning och stöd, tillståndsgivning och normering. I dag handlar diskussionerna ofta om hur tillsynen på ett bättre sätt ska kunna bidra till att utveckla och förbättra den tillsynade verksamheten. Efterfrågan på en tillsyn som mer bidrar till lärande och verksamhetsutveckling har synliggjorts i den offentliga debatten och inom forskningen, men också ute i de verksamheter som tillsynas.

Tillsynsmyndigheterna har utvecklat sina metoder som svar på kritiken

Våra fallstudier visar att diskussionerna om en mer lärande tillsyn har påverkat tillsynsmyndigheterna i olika utsträckning. De tillsynsmyndigheter som framför allt har utvecklat sin verksamhet som ett svar på den kritik som har funnits är de som verkar inom skolan och vården och omsorgen – Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessa myndigheter strävar i dag efter att göra tillsynen mer verksamhetsanpassad, dialogbaserad och brukarnära, för att på så sätt bidra till verksamhetens utveckling.

Lärdomar av utvecklingen

En viktig lärdom från vår undersökning är att en effektiv tillsyn måste vara anpassad till den verksamhet som ska tillsynas. De verksamheter som tillsynas skiljer sig ofta mycket från varandra. Det får konsekvenser för tillsynens utformning och genomförande. Att synen på, och regleringen av, hur tillsynen ska bedrivas varierar mellan olika tillsynsmyndigheter framgår också av våra studier av Skolinspektionens, IVO:s, Finansinspektionens och Läkemedelsverkets tillsyn.

En mer kvalitativ tillsyn kan göra tillsynen mer träffsäker och minska den administrativa bördan

Vi menar att en tillsyn som inriktas på mer kvalitativa aspekter kan bli mer träffsäker och minska den administrativa bördan för de tillsynade. Genom att prioritera dialog och muntlig kommunikation på bekostnad av skriftlig dokumentation kan myndigheterna rikta tillsynen mot de värden som är viktiga för de tillsynade. IVO och Skolinspektionen är exempel på tillsynsmyndigheter som har gått i denna riktning.

Myndigheterna behöver utveckla och ompröva sina urvalsmetoder

En alltmer omfattande tillsyn kräver att metoderna för att välja ut tillsynsobjekt – att göra riskanalyser – utvecklas. Men förutsättningarna för att utveckla riskanalyserna varierar, eftersom myndigheternas kunskap om tillsynsobjekten också varierar. Det kan också vara svårt att värdera och jämföra olika risker. Därför är det viktigt att myndigheterna systematiskt värderar riskerna och kontinuerligt reviderar sina metoder för urval, så att dessa blir träffsäkra.

En realistisk syn på vad tillsynen kan åstadkomma behövs

Till sist vill vi framhålla att det behövs en mer realistisk syn på tillsyn som styrinstrument. Tillsynen är ett viktigt kontrollinstrument, men tillsyn kan inte lösa grundläggande problem och brister inom en verksamhet. Tillsynen kan visa på vilka konsekvenser en viss brist kan få, men lösningen måste åstadkommas med andra instrument.