Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten

Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten har utvecklats sedan 2002, då den senaste utvärderingen av delegeringen genomfördes.

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär att regeringen har delegerat rätten att sluta centrala kollektivavtal på det statliga området till Arbetsgivarverket, som i sin tur har delegerat rätten att sluta lokala löne- och villkorsavtal till de enskilda myndigheterna. I och med delegeringen har regeringen överlämnat ansvar och befogenheter åt myndigheterna för bland annat kompetensförsörjning, kompetensutveckling, löne- och andra anställningsvillkor, arbetsmiljö och arbetet med den statliga värdegrunden.

I rapporten analyserar vi hur Arbetsgivarverket och myndigheterna har tagit det ansvar som tilldelats dem inom det delegerade systemet. Vi undersöker också om regeringens uppföljning på området är ändamålsenlig. Vi belyser även delegeringens betydelse för förtroendet för statsförvaltningen och hur delegeringen har utvecklat statsförvaltningen och dess effektivitet.

Delegeringen fungerar överlag väl

Statskontorets övergripande slutsats är att delegeringen överlag fungerar väl. Vi bedömer sammantaget att utvecklingen av arbetsgivarpolitiken sedan 2002 har varit positiv. Myndigheterna uppfattar att deras ansvar och befogenheter i arbetsgivarfrågor är tydliga. Det gemensamma ansvarstagandet och lojaliteten med den statliga helheten är större bland myndigheterna i dag än vid tiden för den förra utredningen. Sedan 2002 har statens lönebildning varit ansvarsfull och vi bedömer också att myndigheterna i högre grad än tidigare ser staten som en arbetsgivarpolitisk koncern.

Delegeringen bidrar till effektivitet men har både för- och nackdelar för förtroendet

Statskontorets slutsats är att delegeringen har bidragit till en positiv utveckling av förvaltningen och dess effektivitet. De största styrkorna i en delegerad modell är möjligheterna till verksamhetsanpassning, flexibilitet och lokala lösningar. Vi bedömer att förvaltningen utnyttjar dessa möjligheter på ett sätt som främjar den statliga effektiviteten.

Den statliga värdegrunden ska genom en god förvaltningskultur bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för förvaltningen. Vi bedömer att delegeringen underlättar arbetet med att främja en god förvaltningskultur eftersom myndighetschefen ansvarar för bland annat frågor om ledarskap och organisation.

Delegeringen kan samtidigt innebära en nackdel när det gäller att upprätthålla förtroendet för statsförvaltningen, bland annat eftersom den försvårar förvaltningsgemensamma lösningar. Det har hittills varit svårt att få till stånd en fungerande organisation för gemensamma utbildningsinsatser samt att säkerställa att statsanställda får en likvärdig tillgång till utbildning i den statliga värdegrunden.

Delegeringens styrkor kan bättre tas tillvara och svagheterna överbryggas

Även om delegeringen överlag fungerar väl bedömer vi att aktörerna i den svenska statsförvaltningen kan bli bättre på att ta tillvara styrkorna med delegeringen och att de behöver överbrygga svagheterna. I rapporten utvecklar vi vad vi anser krävs av Arbetsgivarverket, myndigheterna och regeringen för att delegeringen framöver ska värnas och utvecklas.

Regeringen bör även i fortsättningen styra Arbetsgivarverket i begränsad omfattning

I likhet med den förra utvärderingen anser vi inte att Arbetsgivarverkets dubbla roller som förvaltningsmyndighet och medlemsorganisation påverkar myndigheternas förtroende för Arbetsgivarverket. För att även framgent bevara detta förtroende bedömer vi att regeringen bör fortsätta att styra myndigheten i begränsad utsträckning. Det vore därför olämpligt att regeringen ger Arbetsgivarverket nya uppgifter såsom att tillhandahålla stöd till myndigheter för att utveckla en mer tillitsbaserad styrning, i enlighet med vad Tillitsdelegationen har föreslagit.

Arbetsgivarverket har legitimitet men behöver förbättra information och inkludering

Arbetsgivarverkets samordning och utveckling av den statliga arbetsgivarpolitiken svarar överlag mot medlemmarnas behov. Men vi bedömer att Arbetsgivarverket behöver bli bättre på att inkludera samtliga medlemmar i samordningen, genom att anpassa kontaktvägarna och mötesformerna.

Vi bedömer också att Arbetsgivarverket behöver bli bättre på att informationsförsörja regeringen och andra myndigheter med särskilt ansvar i den delegerade modellen. Arbetsgivarverket och regeringen behöver ta ett gemensamt ansvar för att utveckla de informella kontakterna med varandra så att regeringen får den information som den behöver. Vidare behöver Arbetsgivarverket tillsammans med Statens tjänstepensionsverk respektive Statens servicecenter säkerställa att dialogen mellan dem fungerar.

Myndigheterna kan stärka det gemensamma ansvarstagandet

Statskontorets analys visar att myndigheternas förmåga att hantera alla de delar som ingår i arbetsgivarpolitiken varierar. Myndigheterna har störst utmaningar inom området kompetensförsörjning och det varierar mycket i vilken grad myndigheterna hanterar dessa frågor på ett strategiskt sätt i den egna organisationen. Myndigheterna behöver säkerställa att det arbetsgivarpolitiska perspektivet finns med när de planerar och utvecklar den egna verksamheten.

Vi bedömer också att förvaltningen som helhet kan prioritera att samverka i arbetsgivarpolitiska frågor i högre grad än i dag för att skapa nytta för den egna verksamheten och för staten som helhet. Ett utvecklat samarbete i bland annat kompetensförsörjningsfrågor ökar också möjligheterna att marknadsföra både den enskilda myndigheten och staten som en attraktiv arbetsgivare.

Statskontoret bedömer också att myndigheterna bör ta ett större ansvar för att Arbetsgivarverket ska kunna fungera bättre som medlemsorganisation. Deltagandet i Arbetsgivarverkets årliga kollegium har varit lågt. Om deltagandet blir för lågt tar myndigheterna inte sitt mest grundläggande ansvar i delegeringsmodellen.

Regeringens uppföljning har förbättrats men den kan utvecklas mer

Statskontorets slutsats är att regeringen har förbättrat sin uppföljning av den statliga arbetsgivarpolitiken sedan 2002 års utredning presenterade sitt betänkande. Uppföljningen är i dag integrerad i den årliga budgetprocessen vilket skapar bättre möjligheter att överblicka arbetsgivarpolitiska förhållanden i hela staten. Men vi bedömer ändå att regeringen kan förbättra sin uppföljning av arbetsgivarpolitiken på flera sätt.

Vi anser att regeringen bör engagera sig mer i arbetsgivarfrågor i dialogen med myndigheterna och att uppföljningsarbetet kan bli mer systematiskt. Regeringen behöver i högre grad beakta delmålen för den statliga arbetsgivarpolitiken i dialogen och uppföljningen med enskilda myndigheter.

Vidare kan regeringens redovisning bli tydligare när det gäller hur väl det övergripande målet för den statliga arbetsgivarpolitiken är uppfyllt. Regeringen bör därför överväga att ge Arbetsgivarverket i uppdrag att, i samråd med myndigheterna i medlemsorganisationen, föreslå hur det övergripande målet bör analyseras och redovisas.