Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Arbetsmiljöverkets interna styrning och tillsynens effektivitet efter resursförstärkningen

Arbetsmiljöverket ska bidra till att skapa en säker arbetsmiljö genom att bland annat utöva tillsyn, ge ut föreskrifter och förmedla information. Inspektioner på arbetsplatser är myndighetens största verksamhet och utförs som obligatorisk tillsyn, nationella projekt och myndighetsgemensamma kontroller, men också utifrån tips och anmälningar.

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat myndighetens tillsyn, interna styrning och uppföljning samt hur myndigheten genomför samråd med arbetsmarknadens parter. Vi har också följt upp några av Statskontorets iakttagelser i myndighetsanalysen av Arbetsmiljöverket 2014.

Tillsynsverksamheten har förstärkts och blivit effektivare efter anslagshöjningen

Regeringen höjde Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag stegvis 2015–2018 med totalt cirka 110 miljoner kronor. Regeringen uppmanade myndigheten att förstärka tillsynsverksamheten. Regeringen förväntade sig då att myndigheten skulle anställa fler arbetsmiljöinspektörer för att kunna göra fler inspektioner.

Vår analys visar att Arbetsmiljöverket har förstärkt sin tillsyn. Myndigheten har anställt fler arbetsmiljöinspektörer och fler inspektionsjurister. Arbetsmiljöverket har också gjort fler inspektioner 2016–2019 än före resursförstärkningen. Tillsynen har också blivit effektivare ur två aspekter. Myndigheten har gjort fler inspektioner per krona, och en större andel av inspektionerna har lett till någon form av åtgärd, som exempelvis beslut om sanktionsavgift eller föreläggande. Marknadskontroll är också en del av Arbetsmiljöverkets tillsyn, men vi ser inga tecken på att myndigheten har förstärkt den.

Arbetsmiljöverket har fokuserat sin inspektionsverksamhet alltmer på tillsyn. Vi bedömer att det är en följd av att regeringen har styrt mot fler inspektioner. Arbetsmiljöinspektörernas särskilda informationsinsatser till arbetsgivare och skyddsombud har därför minskat.

Planeringen av tillsynen utgår från arbetsmiljörisk men träffsäkerheten behöver analyseras

Arbetsmiljöverket ska planera tillsynen utifrån analyser av arbetsmiljörisk och risk för att arbetsgivare medvetet bryter mot regelverket. Det är viktigt att myndigheten träffsäkert kan välja ut de arbetsställen som de ska inspektera för att myndigheten ska använda sina resurser effektivt. Vi bedömer att Arbetsmiljöverket arbetar på ett strukturerat sätt med att bedöma risker när de planerar de nationella tillsynsprojekten. Myndigheten tar också hänsyn till arbetsmiljörisk när de väljer ut arbetsställen utifrån tips och anmälningar.

Mycket talar för att de nationella projekten är riktade mot branscher som har högre risker, men vi har svårt att bedöma om myndigheten i slutändan verkligen når de arbetsställen som har störst arbetsmiljörisk. Vi anser att myndigheten behöver göra djupare analyser av träffsäkerheten.

Den interna styrningen har förbättrats men har fortsatta utmaningar

Arbetsmiljöverket har förbättrat sin styrning sedan vi analyserade myndigheten 2014. Den myndighetsövergripande styrningen har blivit mer strategisk och förutsättningarna att styra inspektionsverksamheten har förbättrats sedan myndigheten omorganiserade verksamheten 2014.

Vi bedömer att Arbetsmiljöverkets strategiska styrning överlag är ändamålsenlig. Bland annat är de prioriterade utvecklingsområdena relevanta i förhållande till myndighetens utmaningar. Men styrningen och uppföljningen av det strategiska arbetet skulle bli effektivare om myndigheten hade tydligare mål för arbetet. Vi bedömer också att Arbetsmiljöverket behöver värna det utvecklingsarbete som på sikt kan göra verksamheten effektivare och samtidigt minska myndighetens kostnader. Myndigheten behöver därför ta sig an att digitalisera verksamheten med större kraft.

Inspektionsverksamheten har ställt om på flera sätt sedan 2014. Tillsynen har breddats och myndigheten har förändrat rutiner och arbetssätt för att uppnå målen med omorganisationen, som bland annat är att utföra en effektiv och enhetlig tillsyn. Däremot gör myndigheten sällan några djupare analyser för att bedöma vad förändringarna hittills har lett till.

Uppföljningen och analysen av verksamheten behöver stärkas

Jämfört med 2014 ser vi inte några större förbättringar i hur Arbetsmiljöverket följer upp och analyserar sin verksamhet, och inte heller i hur myndigheten redovisar verksamhetens resultat och kostnader till regeringen. Vi bedömer att myndigheten får ett sämre underlag för sina beslut om hur verksamheten ska inriktas framöver genom att inte analysera verksamhetens utveckling och resultat på ett djupare sätt. Regeringen får också svårare att bedöma verksamhetens resultat och om myndigheten använder sina resurser effektivt eller inte.

Regeringen har nyligen beslutat om en arbetsmiljöstrategi för perioden 2021–2025. Jämfört med den föregående strategiperioden kommer Arbetsmiljöverket att få ta ett större ansvar för att välja effektiva insatser och att följa upp resultatet av dem. Vi bedömer därför att myndigheten behöver stärka sin analysförmåga och förbättra sin resultatstyrning.

Samråden med parterna har förbättrats men kan bli ännu bättre

Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter i vissa sammanhang, bland annat innan myndigheten beslutar om föreskrifter. Myndigheten har samråd med arbetsmarknadens parter både på central myndighetsnivå och på verksamhetsnära nivå.

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket utrymme att tolka vad samråden syftar till. Myndigheten har relativt nyligen tolkat att syftet är att ta in synpunkter och information från parterna som underlag för myndighetens beslut. Men även om parterna och myndigheten på övergripande nivå har en relativt samstämmig bild av samrådens syfte så har de ändå skilda förväntningar på samråden, till exempel hur mycket parterna ska kunna påverka myndighetens beslut. Vi bedömer att Arbetsmiljöverket kan öka samsynen genom att tydligare kommunicera sin tolkning.

Arbetsmiljöverket har hittills gjort flera insatser för att förbättra samråden med parterna. Exempelvis har myndigheten gett mer utrymme för dialog vid samråden och har tillsatt en samordnare för arbetet. Vi bedömer att samråden har förbättrats på ett sätt som ger myndigheten både bredare underlag för sina beslut och bättre förutsättningar att genomföra samråden. Parterna ser positivt på myndighetens utvecklingsarbete, men pekar bland annat på att myndighetens kallelser kommer för sent inpå samrådet och att det är otydligt för parterna vad de förväntas bidra med. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för Arbetsmiljöverket att fortsätta förbättra arbetet med samråden.

Våra förslag till Arbetsmiljöverket

För att ge bättre förutsättningar för verksamheten framöver föreslår vi att Arbetsmiljöverket gör följande:

  • Arbetsmiljöverket bör skapa tillräckligt utrymme i planeringen och budgeten för att kunna ta sig an att digitalisera verksamheten med större kraft. Fokus bör vara på de investeringar som ger störst nytta för myndighetens verksamhet och som minskar kostnaderna.
  • Arbetsmiljöverket bör summera hur långt myndigheten har kommit i förändringsarbetet inom inspektionsverksamheten i förhållande till målen, identifiera de största hindren för att nå målen och ta fram en plan med prioriteringar för det fortsatta arbetet.

För att förbättra uppföljningen av inspektionsverksamheten föreslår vi att Arbetsmiljöverket:

  • förbättrar sin uppföljning och analys av inspektionsverksamhetens resultat, kostnader och utveckling
  • med lämpligt mellanrum gör en djupare analys av hur träffsäker myndigheten är i sina riskbedömningar
  • på ett systematiskt sätt analyserar hur enhetlig myndigheten är i sina bedömningar av arbetsmiljön och i sina beslut om åtgärder.


För att förbättra resultatredovisningen till regeringen av inspektionsverksamheten föreslår vi att Arbetsmiljöverket:

  • redovisar resultat och kostnader för myndighetens olika tillsynstyper
  • utvecklar analysen och bedömningarna av tillsynens produktivitet
  • redovisar längre tidsserier än tre år när det är lämpligt.

För att förbättra samråden med arbetsmarknadens parter föreslår vi att Arbetsmiljöverket:

  • dokumenterar och kommunicerar sin definition av samråd för att skapa en gemensam referensram för vad samråden har för syfte
  • inför en mer central styrning och uppföljning av myndighetens verksamhetsnära samråd för att bland annat förbättra den interna samordningen.