Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Myndigheternas arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter – stöd, samordning och uppföljning

Regeringen fastställde 2013 en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I januari 2021 kompletterade regeringen strategin med en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Regeringen har fastställt åtta så kallade fokusområden med frågor som är särskilt prioriterade att arbeta med, och utsett 11 strategiska myndigheter som har särskilt ansvar för att integrera ett hbtqi-perspektiv i relevanta delar av sin verksamhet.

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar organisation för samordning och uppföljning av myndigheternas arbete med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. I uppdraget har ingått att lämna förslag på hur en stödjande funktion kan organiseras och att föreslå en lämplig aktör för uppdraget. Statskontoret ska även göra en översiktlig uppskattning av kostnaderna för förslagens genomförande.

Statskontorets samlade bedömning är att det finns ett behov av stöd, samordning och en utvecklad uppföljning av de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete med att genomföra regeringens strategi och handlingsplan. Vår analys visar att myndigheterna har kommit olika långt i sitt hbtqi-arbete, och att det återstår en del arbete för att regeringens strategi och handlingsplan ska kunna realiseras. Myndigheterna redovisar sitt arbete var för sig, men det saknas en samlad bild av det arbete som genomförs och dess resultat. Detta försvårar för regeringen att följa och styra arbetet med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

En myndighet bör ges ett samlat ansvar för stöd, samordning och uppföljning

Statskontoret bedömer att det är mest effektivt och ändamålsenligt att regeringen uppdrar åt en myndighet att samlat tillgodose de behov av stöd, samordning och uppföljning som vi har kunnat påvisa. En uppdelning av ansvaret på flera aktörer riskerar att bli mindre effektivt. En stödjande funktion som även ansvarar för att samordna och följa upp myndigheternas arbete har förutsättningar att bidra till en större stabilitet och långsiktighet i myndigheternas arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

I dagsläget saknas en övergripande och samlad bild av resultatet av de strategiska myndigheternas hbtqi-arbete. Dessutom är den uppföljning som sker i dag främst inriktad på att redovisa insatser, snarare än resultat och effekter. Antalet fokusområden och strategiska myndigheter har också ökat under senare år. Sammantaget innebär detta att det finns ett behov av att myndigheternas arbete följs upp och rapporteras på ett mer samlat och strukturerat sätt. En bättre uppföljning skulle göra det tydligare hur arbetet med att genomföra strategin och handlingsplanen framskrider, och på vilka sätt regeringen behöver utveckla sin styrning.

De hbtqi-strategiska myndigheterna träffas i ett nätverk fyra gånger per år. Nätverket är uppskattat bland myndigheterna, men vår analys visar att det skulle behövas en fastare form för arbetet, då det roterande ordförande­skapet medför en bristande kontinuitet.

Folkhälsomyndigheten bör ges uppdraget som stödjande funktion

Statskontoret har identifierat ett antal myndigheter och andra aktörer som kan vara aktuella för att få uppdraget som stödjande funktion. Vid en sammanvägd bedömning anser vi att Folkhälsomyndigheten bör ges uppdraget som stödjande funktion. Som alternativ föreslår vi Forum för levande historia.

Båda myndigheterna har god sakkunskap inom hbtqi-området, och har erfarenhet av att ge stöd till och samordna andra myndigheter som arbetar med tvärsektoriellt strategiarbete. I båda myndigheterna finns också ett stöd och engagemang för uppdraget att fungera som stödjande funktion för hbtqi-frågorna.

Statskontoret föreslår Folkhälsomyndigheten som huvudkandidat bland annat eftersom hälsofrågorna sedan tidigare har varit prioriterade inom regeringens strategi och arbete inom hbtqi-området. Folkhälso­myndigheten har haft uppdraget som hbtqi-strategisk myndighet sedan strategin inrättades, och vi kan konstatera att uppdraget som stödjande funktion överensstämmer väl med myndighetens instruktionsenliga uppdrag. I instruktionen framgår att Folkhälsomyndigheten inom sitt verksamhetsområde ska ha ett samlat ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Statskontorets förslag motsvarar även den bedömning som vi gjorde i vår utvärdering av strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 2016.[1]

Kostnaderna för förslagen

Statskontoret har uppskattat att den årliga kostnaden för stödfunktionen uppgår till 2,9 miljoner kronor under de tre första åren. Uppskattningen avser kostnaden för dels två årsarbetskrafter, dels medel för att bygga upp verksamheten och för att genomföra specifika åtgärder för att stödja de strategiska myndigheterna att utveckla hbtqi-arbetet.

Regeringen behöver utveckla styrningen

Regeringens styrning av arbetet med strategin och handlingsplanen behöver utgå från en tydlig ansvarsfördelning och tydliga uppgifter till myndigheterna. Likaså behöver regeringen tydliggöra vad som bör ingå i myndigheternas uppföljning och rapportering av hbtqi-arbetet, och återkoppla till myndigheterna när det gäller de resultat som har uppnåtts.

Vissa myndigheter har tagit fram egna mål för arbetet. Statskontoret anser att de strategiska myndigheter som inte redan har gjort det bör få i uppdrag att ta fram och föreslå mål för att integrera hbtqi-perspektivet i sin verksamhet.

Ett antal hbtqi-strategiska myndigheter saknar ett instruktionsenligt uppdrag att integrera hbtqi-perspektivet i verksamheten. Att vara hbtqi-strategisk myndighet är ett långsiktigt uppdrag. Därför bör också uppgiften anges i instruktionen för samtliga strategiska myndigheter.

Den nya stödfunktionen bör utvärderas

Statskontoret föreslår att den nya stödfunktionen utvärderas, och att detta genomförs tre år efter att funktionen inrättats.

Statskontoret föreslår även att regeringen vid utvärderingen tar ett samlat grepp om innehållet i strategin och handlingsplanen, och analyserar hur genomförandet av arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter fungerar. Ett sådant underlag kan ligga till grund för att utveckla det fortsatta arbetet.

 


[1] Statskontoret (2016:31). Utvärdering av strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.