Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Statsbidrag till kultur, idrott och friluftsliv

Statskontoret har analyserat hur statsbidrag till kultur och fritid på ett bättre sätt kan skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning.

Vi har analyserat hur regeringen styr fördelningen av de statsbidrag som främst ska stödja verksamheter inom kultur, idrott och friluftsliv. Vi har också analyserat hur myndigheterna Kulturrådet, Naturvårdsverket, Boverket, länsstyrelserna samt de ideella organisationerna Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv tar hänsyn till tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när de fördelar dessa bidrag.

Stora statsbidrag till kultur, idrott och friluftsliv

Kulturrådet fördelar varje år cirka 2,5 miljarder kronor i statsbidrag till verksamheter som arbetar med konst och kultur i Sverige och internationellt. Bidragen riktar sig till bland annat organisationer, grupper, förlag och kommuner. Riksidrottsförbundet fördelar årligen cirka 2 miljarder kronor i statsbidrag till idrotten. Merparten går till de olika specialidrottsförbunden.

Det finns flera statsbidrag till friluftslivet. Svenskt Friluftsliv fördelar det största på 48 miljoner kronor per år som går till just friluftsliv. Men friluftslivet får också delar av bidraget som länsstyrelserna fördelar till lokala naturvårdsprojekt (bidraget omfattade 69 miljoner kronor 2020). Friluftslivet får också delar av bidraget som länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet fördelar till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (bidraget omfattade 270 miljoner kronor 2020).

Boverket fördelar två statsbidrag som bland annat går till lokaler för kultur och fritid. Bidragen omfattade totalt närmare 57 miljoner kronor 2020.8 De olika förordningarna som reglerar statsbidragen har snarlika formuleringar om att bidragen ska främja tillgänglighet och delaktighet för alla.

Tillgängligheten har störst genomslag i bidragen till kulturen

Statskontorets analys visar att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har fått större genomslag i fördelningen av statsbidrag till kulturen än till idrott och friluftsliv. Den statliga myndigheten Kulturrådet har under flera år arbetat för att systematiskt använda detta perspektiv när myndigheten har fördelat statsbidrag. De ställer bland annat minimikrav på tillgänglighet i mottagarnas verksamhet och bedömer vilka ansökningar som ska få medel med hänsyn till tillgänglighet.

Riksidrottsförbundet fördelar årligen statsbidrag till idrotten, varav en mindre andel går till Svenska Parasportförbundet, Dövidrottsförbundet och specialidrottsförbund som i olika grad anordnar idrott just för personer med funktionsnedsättning. En viktig grund för idrottsrörelsen är ideellt arbete och initiativ på den lokala nivån. Tillgängligheten till idrott för personer med funktionsnedsättning varierar därför, inte minst geografiskt, beroende på engagemanget för parasport i enskilda föreningar och förbund.

Genomslaget för tillgänglighetsperspektivet varierar för de olika statsbidragen till friluftslivet. Svenskt Friluftsliv fördelar statsbidrag till friluftsorganisationer, men tar inte hänsyn till tillgänglighet på något systematiskt sätt när de fördelar bidragen. Länsstyrelserna tar däremot hänsyn till tillgänglighetsperspektivet när de fördelar bidrag till lokala naturvårdssatsningar. Detsamma gäller när länsstyrelserna fördelar statsbidraget till kulturmiljövård, som också har betydelse för friluftslivet.

Myndigheter tar större hänsyn till tillgängligheten än vad ideella organisationer gör

Det finns likheter i hur regeringen styr statsbidragen till kultur, idrott och friluftsliv. Förordningarna nämner i regel inte personer med funktionsnedsättning som en specifik målgrupp för bidragen. I stället har förordningarna snarlika formuleringar om att bidraget ska främja tillgänglighet och delaktighet för alla. Statskontoret bedömer att denna markering har bidragit till att flera myndigheter tar hänsyn till tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när de fördelar statsbidrag till organisationer och verksamheter. Men det har inte haft samma effekt för de statsbidrag som de ideella organisationerna Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv fördelar.

Statskontorets analys visar därmed att myndigheter som fördelar statsbidrag till kultur, idrott och friluftsliv i regel tar mer hänsyn till tillgänglighetsperspektivet när de fördelar bidrag än vad ideella organisationer gör. Statskontoret bedömer att det delvis beror på att regeringens styrning i förordningarna, om att bidragen ska främja tillgänglighet för alla, får större genomslag när myndigheter fördelar statsbidrag än när ideella organisationer gör det.

Regeringen har andra verktyg för att styra myndigheter än genom förordningar, men den varken kan eller bör använda dem för att styra civilsamhället. För att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska få större genomslag i fördelningen av statsbidrag till idrott och friluftsliv behöver regeringen tydliggöra detta perspektiv i förordningarna.

Uppföljning saknas av hur statsbidragen har använts för att stärka tillgängligheten

Uppföljningar av statsbidragen för kultur, idrott och friluftsliv utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kan ge underlag för att bedöma om fördelningen verkligen ökar tillgängligheten och hur fördelningen annars kan förändras för att ge bättre genomslag. Men Statskontoret konstaterar att de som fördelar bidragen inte systematiskt följer upp hur bidragen har använts för verksamheter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det gör att det inte är möjligt att få information om hur tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ser ut, och därmed hur förutsättningarna ser ut för att de ska kunna ha en aktiv fritid. 

Förslag till regeringen och de som fördelar bidragen

Statskontoret bedömer att regeringen samt de myndigheter och ideella
organisationer som fördelar statsbidrag till idrott, kultur och friluftsliv kan
göra mer för att statsbidragen ska öka tillgängligheten och delaktigheten
för personer med funktionsnedsättning.

Statskontoret lämnar därför flera förslag. Vi föreslår att regeringen

  • överväger att ange att personer med funktionsnedsättning ska vara en målgrupp i förordningarna för statsbidrag till idrott respektive friluftsorganisationer
  • överväger att se över förordning (1990:573) om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler så att tillgänglighetsperspektivet blir tydligare
  • säkerställer att de myndigheter och ideella organisationer som fördelar statsbidrag förbättrar sin uppföljning av bidragen så att den visar i vilken omfattning bidragen har använts för verksamheter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
  • ger Myndigheten för delaktighet i uppdrag att utvärdera hur fördelningen av statsbidrag inom kultur-, idrotts- respektive friluftsområdet bidrar till en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning
  • ger Myndigheten för delaktighet i uppdrag att se över behovet av att ta fram ett kunskapsstöd om tillgänglighetsåtgärder för friluftslivet.

Statskontoret föreslår också att de myndigheter och ideella organisationer som fördelar statsbidragen till kultur, idrott och friluftsliv

  • verkar för att informationen om tillgängligheten till bidragsmottagande verksamheter förbättras
  • hittar lämpliga former för att hämta in synpunkter från funktionshindersrörelsen, exempelvis genom samråd med funktionshindersorganisationer