Försäkringskassans kontrollarbete - drivkrafter och dimensionering

Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett betydelsen av olika drivkrafter för dimensioneringen av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar hos Försäkringskassan. Den övergripande slutsatsen är att myndigheten behöver vidta åtgärder för att stärka sitt kontrollarbete.
Statskontoret konstaterar att det saknas en helhetssyn. Ansvaret för olika typer av kontroller är fördelat på flera organisatoriska enheter. Det har lett till att skevheter uppstått inom utveckling, uppföljning och prioriteringar av kontrollerna samt svårigheter att styra och fördela resurser rätt. Inom Försäkringskassan framhålls ofta de kontroller som görs i efterhand, då en misstanke om brott har uppstått. De fungerar väl, men för att kontrollarbetet som helhet ska vara effektivt krävs även att möjligheterna att göra kontroller i själva handläggningen förbättras.

Statskontoret har i sin analys funnit brister i kontrollerna i handläggningen. Handläggarna följer inte alltid upp signaler om felaktiga utbetalningar och misstankar om brott. Handläggarna anger tidsbrist som en orsak till att inte kontrollera och uppfattar att snabb handläggning har stor prioritet inom myndigheten. Brister i IT-system, svårigheter att få tag på information om de försäkrade och krångliga regler anges som andra orsaker.

Statskontoret föreslår bl.a. att verksamheten samordnas, att handläggarna inom Försäkringskassan får bättre förutsättningar att genomföra kontroller och att drivkrafterna att kontrollera förstärks.