Olika men ändå lika. En uppföljning av stiftelseformens betydelse inom högskolan

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat vilka för- och nackdelar Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping har haft av att ha bedrivits i stiftelseform sedan 1994.

I rapporten redovisas de skillnader som finns i regleringen av hur stiftelsehögskolor och statliga lärosäten får bedriva sin verksamhet. Vidare redovisas hur stiftelsekapitalet, som sammanlagt uppgick till 1,7 miljarder kronor vid bildandet, har använts. Dessutom redovisas hur statens möjligheter till styrning och uppföljning påverkas av stiftelseformen.

Initialt hade stiftelsehögskolorna en fördel av inte omfattas av den statliga regleringen av högskolornas verksamhet. Olika reformer har genomförts i syfte att minska regleringen av statliga lärosäten. Enligt Statskontorets bedömning finns det inte längre några avgörande skillnader mellan stiftelsehögskolors och myndighetshögskolors möjlighet att utforma sin organisation, att välja former för kompetensförsörjning eller att besluta hur medel för utbildning och forskning ska fördelas vid lärosätet. Vissa skillnader kvarstår. Beslut som stiftelsehögskolor fattar kan, med vissa undantag, inte överklagas utanför högskolan. Stiftelsehögskolor har större befogenhet att finansiera samverkansinsatser och verksamhet som syftar till att kommersialisera forskningsresultat.