Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten. Redovisning 1

Sammanfattning

Moderna beredskapsjobb i staten är en satsning som infördes från och med 2017. Regeringens mål är att beredskapsjobben ska sysselsätta 5 000 personer 2020. För 2017 finns en ambition om 500 beredskapsjobb. Satsningen innebär att de statliga myndigheterna ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målgrupper för satsningen är långtidsarbetslösa eller nyanlända personer.

I denna promemoria redovisar Statskontoret resultaten från den första uppföljningen av moderna beredskapsjobb.

521 beslut om moderna beredskapsjobb

Under perioden 1 januari–31 juli 2017 fattade Arbetsförmedlingen beslut om 521 moderna beredskapsjobb. Det är 65 myndigheter som har inrättat beredskapsjobb. Två tredjedelar av jobben finns hos Arbetsförmedlingen. Därefter finns flest beredskapsjobb hos Skogsstyrelsen och Skatteverket (52 respektive 18 stycken).

Något fler män än kvinnor har fått beredskapsjobb (55 respektive 45 procent). Längden på beslut om beredskapsjobb varierar. Vanligast är 12 månader (42 procent), men perioder om 3–6 månader förekommer också relativt ofta (39 procent). Nästan alla beslut avser heltidsjobb (94 procent).

Beredskapsjobb finns i alla län, men flest i storstadslänen.

Närmare hälften av besluten om beredskapsjobb avser personer som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin (47 procent). Nyanlända personer har fått 42 procent av beredskapsjobben.

Myndigheterna tror på närmare 1 000 beredskapsjobb vid utgången av 2017

Statskontoret skickade i slutet av maj 2017 en enkät till 202 myndigheter med frågor om planer och förutsättningar för de moderna beredskapsjobben. Samtidigt som de som redan har beredskapsjobb planerar för fler anger många myndigheter som ännu inte har anställt någon i beredskapsjobb att de kommer att anställa personer under hösten 2017. En stor del av myndigheterna (82 procent) räknar med att ha minst ett (1) beredskapsjobb vid utgången av 2017. Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten är de två myndigheter som uppskattar att de kommer att ha fler än 100 personer i beredskapsjobb (300 respektive 125).

Totalt summerar myndigheternas uppskattningar till närmare 1 000 personer i beredskapsjobb vid utgången av 2017. Regeringens ambition på 500 beredskapsjobb 2017 ser därmed ut att överträffas om myndigheternas uppskattningar stämmer.

De flesta planerar för enstaka beredskapsjobb

Majoriteten av myndigheterna uppskattar att de kommer att ha enstaka beredskapsjobbare. En tredjedel av myndigheterna har angett att de kommer att ha en (1) beredskapsjobbare vid utgången av 2017.

Enkäten indikerar att omfattningen av personer i beredskapsjobb kommer att se liknande ut vid halvårsskiftet 2018 som vid utgången av 2017. De flesta myndigheter, även större, anger att de kommer att ha enstaka beredskapsjobbare.

Utbildningskraven varierar

Regeringens intentioner med beredskapsjobben är att de ska vara enkla. Vår enkät visar att de arbetsuppgifter som myndigheterna erbjuder för beredskapsjobben har varierande krav på utbildning. Drygt 40 procent uppger att alla eller en större del av jobben kräver gymnasieutbildning. Drygt en fjärdedel uppger att alla eller en större del av beredskapsjobben kräver högskola eller yrkeshögskola.

De varierande utbildningskraven återspeglas i variationen i arbetsuppgifter. De flesta beredskapsjobben innebär enklare administrativa eller praktiska arbetsuppgifter som assistentjobb eller vaktmästeriarbete. Men även mer kvalificerade uppgifter förekommer som till exempel revisionsarbete eller utredande juridiska uppgifter.

Arbetsförmedlingens uppgifter visar att en majoritet av de personer som har fått beredskapsjobben har eftergymnasial utbildning (58 procent). En knapp tredjedel har högst gymnasial utbildning. Detta skulle kunna indikera att de som får beredskapsjobb i viss utsträckning får arbetsuppgifter de är överkvalificerade för. Men det kan finnas andra skäl till att enklare jobb lämpar sig bra för dessa personer.

Hos en majoritet av myndigheterna som inrättat beredskapsjobb (60 procent) förekommer det att de som har fått beredskapsjobb tidigare har haft en praktikplats inom satsningen Praktik i staten.

Större myndigheter mer positiva än mindre

Drygt hälften av myndigheterna instämmer i att förutsättningarna för beredskapsjobb är bra på det hela taget, medan 20 procent menar att de är dåliga. De minsta myndigheterna med upp till 49 anställda är mest negativa. Hälften av dessa anser att förutsättningarna är dåliga. Enkäten visar att de minsta myndigheterna kan ha särskilt svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobb.

De myndigheter som har beredskapsjobb anser i betydligt högre grad än de som inte har beredskapsjobb att förutsättningarna är bra på det hela taget. Två tredjedelar är positiva jämfört med hälften bland dem som inte har inrättat beredskapsjobb.

Ganska negativt både om lämpliga arbetsuppgifter och matchning

Statskontorets enkät visar att bara en dryg tredjedel av myndigheterna anser att de har lämpliga arbetsuppgifter för moderna beredskapsjobb. De myndigheter som redan har beredskapsjobb är som väntat mer positiva än de som inte har beredskapsjobb. Två tredjedelar av de myndigheter som redan har beredskapsjobb anser att de har lämpliga arbetsuppgifter. Mindre än hälften av myndigheterna (40 procent) som har beredskapsjobb är uttalat positiva till hur Arbetsförmedlingen hanterar matchningen av arbetssökande mot moderna beredskapsjobb.

Utmaningar kring resurser och hur myndigheterna ser på syftet med beredskapsjobben

Statskontorets enkät visar att flera av de utmaningar för satsningen på moderna beredskapsjobb som Arbetsförmedlingen tidigare har identifierat finns kvar. Bara en tredjedel av alla myndigheter anser att ersättningen är tillräcklig. Ännu färre (20 procent) instämmer i att de har tillräckliga resurser för att handleda personer i beredskapsjobb.

Omkring hälften av de myndigheter som har personer i beredskapsjobb ser dessa som en resursförstärkning för myndigheten, men bara 13 procent instämmer i att det är troligt att någon eller några av dem senare kommer att få en reguljär anställning i myndigheten.

Regeringen behöver överväga att förtydliga myndigheternas uppdrag om moderna beredskapsjobb

Statskontoret lyfter i promemorian några frågor som regeringen behöver ta ställning till i den fortsatta satsningen på moderna beredskapsjobb. Regeringen behöver:

• ta ställning till om personer med låga kvalifikationer får beredskapsjobb i tillräcklig utsträckning och överväga om det finns skäl att förtydliga uppdragen till myndigheterna
• ta ställning till om det är önskvärt att samma personer som haft praktik inom satsningen Praktik i staten senare får beredskapsjobb och överväga om det finns skäl att förtydliga uppdragen till myndigheterna
• säkerställa att Arbetsförmedlingen gör det möjligt att kunna ta ut uppgifter ur sina system som visar hur myndigheten klarar att matcha arbetssökande mot de beredskapsjobb som myndigheterna anmäler

Moderna beredskapsjobb i staten

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2017 en satsning på moderna beredskapsjobb i staten som ska införas successivt från och med 2017 och sysselsätta 5 000 personer 2020. Ambitionen är att minst 500 personer ska beredas sysselsättning under 2017. Regeringen anför i propositionen att de statliga myndigheterna genom denna satsning ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet är att ge fler personer som står långt ifrån arbetsmarknaden möjligheter till ett framtida arbete, arbetslivserfarenhet och lön.^[1] Beredskapsjobben är subventionerade anställningar där myndigheterna får ersättning via Arbetsförmedlingen när de anställer långtidsarbetslösa eller nyanlända personer.^[2]

Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att etablera en organisation för moderna beredskapsjobb i staten. Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla lättillgänglig information om de moderna beredskapsjobben, informera om ersättningens utformning och matcha lämpliga arbetssökande.^[3]

Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer i beredskapsjobb

Av regleringsbreven för 2017 till i stort sett alla myndigheter framgår att de ska eftersträva att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att utföra enklare arbetsuppgifter. Det framgår även att myndigheterna ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 avseende myndighetens egna insatser vad gäller anställningar enligt instruktioner från Statskontoret. Regeringen har även i uppdraget till Arbetsförmedlingen angett att myndigheterna förväntas ta fram lämpliga arbetsuppgifter som i dag inte utförs alls eller i otillräcklig omfattning och på lämpligt sätt informera om de lediga jobben.

Villkor för de moderna beredskapsjobben

De som kan få ett modernt beredskapsjobb är arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som

• har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar,
• är nyanlända och har eller har haft en etableringsplan inom de senaste 12 månaderna, eller
• är nyanlända och har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES-medborgare inom de senaste 36 månaderna.^[4]

Villkoren för de moderna beredskapsjobben är desamma som för så kallade extratjänster, med den skillnaden att de moderna beredskapsjobben enbart kan inrättas på statliga myndigheter.^[5] Myndigheten får ersättning för lönekostnaden med 100 procent av lönen upp till högst 1 140 kr per dag vid heltid. Ersättning för arbetsgivaravgifter ges inte. Myndigheten kan också få ersättning för handledning med 150 kronor per arbetsdag de första tre månaderna, och därefter 115 kronor per arbetsdag för resten av tiden.

Lön och anställningsförmåner utgår enligt avtal mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna i staten. Detta gäller även det anställningsskydd som regleras i branschens kollektivavtal, men lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte. Ett modernt beredskapsjobb ger inte heller rätt till ersättning från a-kassan.^[6]

De moderna beredskapsjobben får inte utföras i någon del av en myndighets verksamhet som erbjuder tjänster på en marknad. Myndigheten får inte heller ha sagt upp anställda på grund av arbetsbrist de senaste 12 månaderna.

Det är myndigheten som anställer som avgör vilka arbetsuppgifter den anställda får. Arbetsförmedlingen uppger på sin hemsida att en förutsättning för att få stöd från Arbetsförmedlingen är att det ska vara jobb med lägre kvalifikationskrav och att arbetsuppgifterna inte utförs i dag eller inte utförs i tillräcklig omfattning.

En individ kan som längst ha modernt beredskapsjobb i 24 månader (12+12 månader). ^[7]

Praktik i staten en parallell satsning

En delvis parallell satsning som Statskontoret också har i uppdrag att följa upp är Praktik i staten. Regeringen har uppdragit åt myndigheterna att under perioden 1 april 2016–31 december 2018 ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen. Till skillnad mot de moderna beredskapsjobben, som är subventionerade anställningar, handlar detta om praktikplatser där deltagarna får aktivitetsstöd genom Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Myndigheterna ska i praktiksatsningen ta emot arbetssökande i målgrupperna nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Nyanlända inom etableringsuppdraget har i praktiksatsningen rätt till etableringsersättning. Övriga nyanlända kan ansöka om aktivitetsstöd.^[8]

Statskontorets uppdrag att följa upp de moderna beredskapsjobben

Statskontoret har i uppdrag att följa upp hur myndigheterna har bidragit till regeringens satsning och ska baseras på underlag från såväl Arbetsförmedlingen som myndigheterna. Myndigheterna ska komma in med en redovisning till Statskontoret i enlighet med de uppdrag som framgår av varje myndighets regleringsbrev för respektive år. Arbetsförmedlingen ska bistå Statskontoret med underlag och upplysningar som Statskontoret kan behöva som komplement till myndigheternas redovisningar.

Av uppföljningen ska det bland annat framgå:

• hur många lediga moderna beredskapsjobb som myndigheterna har informerat Arbetsförmedlingen om
• hur många av dessa jobb som tillsatts
• anställningarnas omfattning
• vilka orter anställningarna är lokaliserade till
• exempel på arbetsuppgifter

Den statistik som redovisas ska vara könsuppdelad om det inte finns skäl för annat. Statskontoret ska även redovisa en sammanställning av myndigheternas bedömning av förutsättningar för och planer på att anställa under de kommande tolv månaderna.

Statskontoret ska senast den 1 oktober 2017, den 1 juni 2018, den 1 juni 2019 och den 1 juni 2020 redovisa det samlade utfallet av regeringens satsning på moderna beredskapsjobb till regeringen.^[9] Uppdraget redovisas i sin helhet i bilaga 1.

Denna redovisning består av en promemoria som finns för nedladdning på Statskontorets webbplats. Redovisningen innehåller statistik från Arbetsförmedlingen avseende beslut om stöd till moderna beredskapsjobb samt en analys av myndigheternas planer och förutsättningar avseende beredskapsjobben.

Avgränsningar

I stort sett alla myndigheter har i sina regleringsbrev för 2017 fått i uppdrag att eftersträva att anställa personer i moderna beredskapsjobb och redovisa sina insatser till Statskontoret. Vi har utifrån en lista med de myndigheter som har regleringsbrev (statsliggaren hos Ekonomistyrningsverket) identifierat de myndigheter som har uppdraget om beredskapsjobb och därmed ska ingå i uppföljningen. Domstolsverket har efter förfrågan sagt att de svarar för alla domstolar. Antalet myndigheter som ingår i uppföljningen blir då 202 stycken.

Genomförande

Underlaget för att genomföra Statskontorets uppdrag består av två delar:

• statistik från Arbetsförmedlingen för att besvara uppdragsfrågorna om beslut om moderna beredskapsjobb
• en enkät till 202 myndigheter för att besvara uppdragsfrågorna om planer och förutsättningar för moderna beredskapsjobb

Statistik från Arbetsförmedlingen

Statskontoret använder statistik från Arbetsförmedlingen för att kunna redovisa det som anges i uppdraget:

• hur många lediga moderna beredskapsjobb som myndigheterna har informerat Arbetsförmedlingen om
• hur många av dessa jobb som tillsatts
• anställningarnas omfattning
• vilka orter anställningarna är lokaliserade till

Därutöver har vi uppgifter om hur besluten om beredskapsjobb fördelar sig på grupperna långtidsarbetslösa, nyanlända och funktionsnedsatta. Statistiken från Arbetsförmedlingen avser beslut om moderna beredskapsjobb under perioden 1 januari 2017–31 juli 2017. Vi har bearbetat uppgifterna från Arbetsförmedlingen. I kapitel 3 redovisar vi statistik med utgångspunkt i Arbetsförmedlingens uppgifter.

Enkät till alla myndigheter i slutet av maj 2017

För att undersöka myndigheternas planer och förutsättningar för moderna beredskapsjobb skickade Statskontoret en e-postenkät till 202 myndigheter den 31 maj 2017. Myndigheternas svar på enkäten är den redovisning de ska göra till Statskontoret enligt sina uppdrag i regleringsbreven. Enkätfrågorna finns i bilaga 3. Resultaten från enkäten redovisas i kapitel 4.

Registratorerna vid myndigheterna fick enkäten med uppmaning att skicka den vidare till personalchef eller HR-chef. Vi fick in svar från 198 av 202 myndigheter.

Myndigheterna fick olika frågor beroende på om de redan har anställda i moderna beredskapsjobb eller inte. De som har beredskapsjobb fick frågor om utbildningskrav, exempel på arbetsuppgifter, planer på att anställa fler och om det förekommer att de som har fått beredskapsjobb tidigare har haft en praktikplats inom Praktik i staten. De som inte har planer på att anställa personer i beredskapsjobb fick ta ställning till ett antal orsaker till det.

Myndigheterna fick bedöma förutsättningar för beredskapsjobben

Alla myndigheter fick ta ställning till ett antal påståenden om myndighetens förutsättningar för att anställa personer i beredskapsjobb. I utformningen av påståenden har vi beaktat de utmaningar Arbetsförmedlingen identifierat avseende finansiering, matchning, information, stöd och hur myndigheterna uppfattar syftet med beredskapsjobben.^[10]

Myndigheterna fick uppskatta antal i beredskapsjobb framöver

Alla myndigheter fick i enkäten även svara på hur många anställda i beredskapsjobb de uppskattar att den egna myndigheten kommer att ha den 31 december 2017, den 30 juni 2018 (i intervall) och den 31 december 2020 (i intervall). Tidpunkterna gör det möjligt att ställa de uppskattade antalen mot regeringens förväntningar på 500 anställda 2017 och regeringens mål på 5 000 anställda 2020. Uppgifterna om uppskattat antal anställda den 30 juni 2018 blir ett av underlagen för att svara på uppdragsfrågan om myndigheternas planer på att anställa under de kommande tolv månaderna.

Omfattningen av moderna beredskapsjobb till och med den 31 juli 2017

Statskontoret redovisar i detta kapitel statistik om moderna beredskapsjobb. Statistiken bygger på uppgifter ur Arbetsförmedlingens informationssystem, AIS, där myndigheten registrerar uppgifter om beslut kring de moderna beredskapsjobben och de personer som erbjudits dessa jobb. Med dessa uppgifter som utgångspunkt har Statskontoret tagit fram den statistik som redovisas nedan.

Om Arbetsförmedlingens statistik

Arbetsförmedlingen registrerar beslut om anställningsstöd för den person myndigheten har valt att anställa i ett modernt beredskapsjobb. Under perioden 1 januari–31 juli 2017 fattade Arbetsförmedlingen beslut om 521 moderna beredskapsjobb.^[11]

521 beslut om moderna beredskapsjobb

Arbetsförmedlingen fattade beslut om 521 moderna beredskapsjobb under perioden 1 januari–31 juli 2017. Besluten avser 55 procent män och 45 procent kvinnor. Flest beslut (42 procent) har längden 12 månader. Nästan lika många beslut (39 procent) har längden 3–6 månader. Färre, 12 procent, är på 6–12 månader och 7 procent är kortare än 3 månader (tabell 3.1). Beslut om beredskapsjobb kan förlängas. Som längst kan en person ha ett modernt beredskapsjobb i två 12-månadersperioder.

Tabell 3.1 Längd på beslutade beredskapsjobb 1 januari 2017 – 31 juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Nästan alla beslut om beredskapsjobb (94 procent) avser 100 procent tjänstgöring. Något fler män får heltid, medan något fler kvinnor får beslut om ett jobb på halvtid (tabell 3.2).

Tabell 3.2 Omfattning på beslutade beredskapsjobb 1 januari – 31 juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Beredskapsjobb i 65 myndigheter

Besluten om stöd till moderna beredskapsjobb avser 65 myndigheter. Nästan två tredjedelar av alla beredskapsjobb finns på Arbetsförmedlingen. Vidare kan vi konstatera att Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och Skatteverket står för nästan 80 procent av alla moderna beredskapsjobb (tabell 3.3). De myndigheter som har flest beredskapsjobb i förhållande till sin storlek är Livrustkammaren, Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen (se uppgift om kvot i tabell 3.3).

I bilaga 2 redovisas alla myndigheter som har fått beslut om stöd till moderna beredskapsjobb.

Tabell 3.3 Beslut om moderna beredskapsjobb per myndighet, myndigheter med minst tre personer i beredskapsjobb, 1 januari – 31 juli 2017

* Kvoten är beräknad som antal beredskapsjobb * 1000 /antal årsarbetskrafter

Beredskapsjobb i alla län

I tabell 3.4 redovisas beredskapsjobben fördelade på län. I alla län finns myndigheter som har inrättat beredskapsjobb.^[12] Flest beredskapsjobb finns i Skåne län, följt av Stockholms och Västra Götalands län. Könsfördelningen varierar betydligt mellan länen. I många län är det relativt få moderna beredskapsjobb, varför man bör vara försiktig när det gäller slutsatser om könsfördelningen (tabell 3.4)

Tabell 3.4 Beslut om moderna beredskapsjobb fördelade per län, 1 januari – 31 juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och nyanlända har fått beredskapsjobben

Målgrupperna för de moderna beredskapsjobben är de som varit inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin fler än 450 ersättningsdagar och nyanlända. Som framgår av tabellerna 3.5 och 3.6 nedan är det dessa grupper som i hög grad har fått beredskapsjobb.

Närmare hälften är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin

Närmare hälften av besluten om beredskapsjobb (47 procent) avser personer som var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Av alla beslut avser 24 procent personer med färre än 450 ersättningsdagar, medan 23 procent avser personer med fler än 450 ersättningsdagar.

Tabell 3.5 Tid i jobb- och utvecklingsgarantin, beslut om moderna beredskapsjobb 1 januari –31 juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

* Arbetsförmedlingen uppger att uppgiften om antal personer som har färre än 450 ersättningsdagar i garantin sannolikt överskattas jämfört med verkligheten på grund av brister i underlaget.

43 procent av besluten avser nyanlända personer

Nyanlända personer fick 43 procent av de moderna beredskapsjobben (tabell 3.6). De flesta av de nyanlända har en etableringsplan eller har avslutat en etableringsplan inom 12 månader. Övriga nyanlända har inom de senaste 36 månaderna fått uppehållstillstånd.

Tabell 3.6 Beslut om moderna beredskapsjobb som avsett nyanlända, 1 januari – 31 juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Närmare en femtedel av besluten avser personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är ingen uttalad målgrupp för moderna beredskapsjobb. Personer med funktionsnedsättning kan finnas såväl bland de långtidsarbetslösa som bland de nyanlända. Av samtliga beslut om beredskapsjobb avser 17 procent personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Andelen är något högre för kvinnor (23 procent), tabell 3.7.

Tabell 3.7 Beslut om modernt beredskapsjobb 1 januari – 31 juli 2017 för personer med funktionsnedsättning

Källa: Arbetsförmedlingen

Nästan alla som får beredskapsjobb har minst gymnasium

Regeringens intentioner med beredskapsjobben är att myndigheterna ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Av besluten om beredskapsjobb gäller 58 procent personer med eftergymnasial utbildning, medan 30 procent avser personer med gymnasial utbildning. De allra flesta som får beredskapsjobb har alltså minst gymnasieutbildning (tabell 3.8).

Vi kan inte dra några slutsatser om hur långt ifrån arbetsmarknaden personerna står utifrån uppgifter om utbildningsnivå. Det kan finnas andra omständigheter som avgör om enkla jobb är lämpliga för dessa personer.

Tabell 3.8 Beslut om moderna beredskapsjobb 1 januari 2017–31 juli 2017, utbildningsnivå för personer som fått jobben

Källa: Arbetsförmedlingen

Det går inte att följa vilka anmälda beredskapsjobb som blir tillsatta

I Statskontorets regeringsuppdrag finns frågan om hur många av de beredskapsjobb som myndigheterna har informerat om som har tillsatts. Arbetsförmedlingens informationssystem AIS är inte utformat på ett sätt som ger förutsättningar att besvara frågan. I AIS saknas koppling mellan anmälda beredskapsjobb och de beslut Arbetsförmedlingen fattar. Man kan alltså inte följa upp om ett specifikt anmält beredskapsjobb senare blir tillsatt. Det finns således i dagsläget begränsade möjligheter att utifrån systemet bedöma hur väl Arbetsförmedlingen klarar att förse myndigheterna med kandidater för beredskapsjobben (matchningen).

Det Arbetsförmedlingen har kunnat leverera till Statskontoret är antal beredskapsjobb per myndighet som myndigheterna har informerat om under perioden 27 mars–31 juli 2017. Att Arbetsförmedlingen inte kan redovisa uppgifter från den 1 januari 2017 beror på att kategorin ”moderna beredskapsjobb” inte fanns i Arbetsförmedlingens ordersystem före den 27 mars.

Vi har också fått uppgifter om antal tillsatta beredskapsjobb per myndighet under samma period. Men eftersom det finns en eftersläpning mellan informerade jobb och tillsatta jobb går det inte att redovisa hur många jobb som har tillsatts av dem som myndigheterna har informerat om. Beredskapsjobb som har tillsatts under perioden kan ha anmälts till Arbetsförmedlingen före den 27 mars. Likaså kan beredskapsjobb som har anmälts under perioden komma att tillsättas efter den 31 juli.

Det finns också andra svårigheter med att jämföra antal anmälda beredskapsjobb med antal tillsatta platser eller beslut. Enligt Arbetsförmedlingen kan det förekomma att Arbetsförmedlingen fattar beslut utan att det finns uppgifter om en anmäld plats från myndigheten. En orsak till detta kan vara att handläggaren inte har registrerat den anmälda platsen. En annan orsak kan vara att myndigheten har velat ha flera personer än den anmält. En tredje orsak kan vara att myndigheten inte har uppfattat att den behöver anmäla någon ny plats vid förlängning av en anställning i beredskapsjobb.^[13]

I tabell 3.9 redovisar vi de uppgifter för alla myndigheter om informerade respektive tillsatta beredskapsjobb som vi har fått av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen likställer antal tillsatta platser med antal beslut. ”Övriga tillsatta beredskapsjobb” i tabellen visar hur många av de tillsatta jobben som myndigheterna informerade om före den 27 mars eller som är tillsatta utan att det av andra skäl finns någon plats registrerad.

Tabell 3.9 Anmälda respektive tillsatta beredskapsjobb

* 549 avser totala antalet beslut under perioden 1 januari–31 juli 2017, även de beslut där personer har påbörjat jobbet efter den perioden. Att jämföra med de 521 beslut 1 januari–31 juli 2017 där personer påbörjat jobbet under samma period.

Källa: Arbetsförmedlingen

Myndigheternas planer och bedömningar av förutsättningar

I slutet av maj 2017 skickade Statskontoret ut en enkät till 202 myndigheter med uppdraget om beredskapsjobb i sina regleringsbrev med frågor om planer på och förutsättningar för moderna beredskapsjobb i staten. Vi fick svar från 198 myndigheter. Mer om enkäten finns i kapitel 2.

En dryg fjärdedel har anställda i beredskapsjobb

En dryg fjärdedel av de 198 myndigheterna (53 stycken) uppger i enkäten att de har anställda i moderna beredskapsjobb.^[14] Det är vanligare hos större myndigheter. Bland myndigheter med upp till 49 årsarbetskrafter är det bara några enstaka som har anställt personer i beredskapsjobb (4 av 45 myndigheter) (figur 4.1).

Figur 4.1 Andel myndigheter med beredskapsjobb, fördelade på storleksklasser (antal årsarbetskrafter)

Källa: Statskontorets enkät. 198 svarande.

Utbildningskraven varierar

Regeringens intentioner med beredskapsjobben att myndigheterna ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Drygt hälften av myndigheterna som har inrättat beredskapsjobb svarar att alla eller en större del av beredskapsjobben inte har några utbildningskrav eller att det räcker med grundskola. Drygt 40 procent av myndigheterna uppger att alla eller en större del av jobben kräver gymnasieutbildning. Drygt en fjärdedel uppger att alla eller en större del av beredskapsjobben kräver högskola eller yrkeshögskola, tabell 4.2.^[15]

Figur 4.2 Andel myndigheter som uppgett att alla eller en större del av beredskapsjobben kräver utbildning på nivåerna nedan

Källa: Statskontorets enkät. 53 svarande.

Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen har nästan 60 procent av de som har fått beredskapsjobb en eftergymnasial utbildning, medan 30 procent har gymnasial utbildning (se kapitel 3).

Enkäten till myndigheterna och uppgifter från Arbetsförmedlingen indikerar att de personer som fått beredskapsjobben inte sällan har en högre utbildning än vad jobben kräver. Men som vi pekade på i kapitel 3 kan vi utifrån uppgifter om utbildningsnivå inte dra några slutsatser om hur långt ifrån arbetsmarknaden personerna står. Det kan finnas andra omständigheter som avgör detta och som ändå gör att enkla jobb är lämpliga för dessa personer. Som framgår i fortsättningen förekommer även mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Främst enklare men även mer kvalificerade arbetsuppgifter

Myndigheterna fick i enkäten ge exempel på arbetsuppgifter för beredskapsjobben. Exemplen från de tre myndigheter som hittills har tagit emot flest beredskapsjobbare, det vill säga Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och Skatteverket, handlar främst om enklare administrativa uppgifter, men även om praktiska uppgifter (tabell 4.3).

Tabell 4.3 Exempel på arbetsuppgifter för beredskapsjobben på Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och Skatteverket

Källa: Statskontorets enkät

Länsstyrelserna erbjuder olika arbetsuppgifter inom ramen för de moderna beredskapsjobben. I exemplen förekommer praktiska uppgifter som vaktmästeri, kontorsservice, bilservice och naturvårdsarbete, men även mer administrativa uppgifter som arkivarbete, registervård, utlämning av handlingar och enklare ärendehandläggning. Även mer utåtriktade uppgifter som coachning av projektdeltagare och samordning av praktikjobb förekommer.

Även hos övriga myndigheter är enklare administrativa uppgifter som registrering eller arkivering de vanligaste exemplen på beredskapsjobb, följt av vaktmästerisysslor. Men mer kvalificerade uppgifter förekommer också. I tabell 4.4 finns exempel på mer kvalificerade eller specialiserade uppgifter.

Tabell 4.4 Myndigheter som lämnat exempel på mer kvalificerade uppgifter för
beredskapsjobben

Källa: Statskontorets enkät

Det förekommer att praktik leder till beredskapsjobb

Hos en majoritet av de myndigheter som har inrättat beredskapsjobb (närmare 60 procent) förekommer det att de som har fått beredskapsjobb tidigare har haft en praktikplats på myndigheten inom satsningen Praktik i staten. Drygt 30 procent uppger att alla eller de flesta har haft en praktikplats (figur 4.5)

Figur 4.5 Har det förekommit att de som har fått beredskapsjobb tidigare har haft en praktikplats på myndigheten inom satsningen Praktik i staten?

Källa: Statskontorets enkät. 53 svarande.

Myndigheternas planer på att anställa personer i moderna beredskapsjobb

Myndigheterna fick i enkäten välja det svarsalternativ som passade bäst för att beskriva sina planer på att anställa personer de närmaste 12 månaderna.

Myndigheter som har inrättat beredskapsjobb planerar för fler

Bland de 53 myndigheter som har anställda i beredskapsjobb har 21 procent informerat Arbetsförmedlingen om fler beredskapsjobb och 25 procent har konkreta planer på att anställa fler de närmaste 12 månaderna. Drygt 40 procent av de myndigheter som har anställda i beredskapsjobb diskuterar att anställa fler. En mindre del, 11 procent, har inga planer på att anställa fler, men vill förlänga anställningarna för de som har beredskapsjobb.

Figur 4.6 Planerar din myndighet att anställa fler personer i beredskapsjobb de närmaste 12 månaderna?

Källa: Statskontorets enkät. 53 svarande.

Närmare 60 procent av de myndigheter som inte har beredskapsjobb planerar att anställa

Bland de myndigheter som har uppgett i enkäten att de inte har anställt personer i moderna beredskapsjobb har 43 procent konkreta planer på att anställa de närmaste 12 månaderna. Drygt 16 procent har gått ett steg längre och informerat Arbetsförmedlingen om lediga beredskapsjobb. Omkring en fjärdedel diskuterar om de ska anställa personer i beredskapsjobb. Drygt 10 procent har diskuterat möjligheten att inrätta beredskapsjobb, men planerar det inte. Ett fåtal har ännu inte diskuterat denna fråga (tabell 4.7).

Tabell 4.7 Vilka planer har din myndighet på att inrätta moderna beredskapsjobb? De som
ännu inte har inrättat beredskapsjobb. Myndigheter grupperade efter
årsarbetskrafter

Källa: Statskontorets enkät. 143 svarande.

De minsta myndigheterna (upp till 49 årsarbetskrafter) har i lägre utsträckning än övriga myndigheter planer på att inrätta beredskapsjobb. En knapp fjärdedel har konkreta planer på att inrätta beredskapsjobb men ingen har ännu informerat Arbetsförmedlingen om lediga beredskapsjobb. I en senare fråga i enkäten och de öppna svaren framkommer att små myndigheter har svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobb.

Myndigheter med 200 årsarbetskrafter eller fler har i störst utsträckning informerat Arbetsförmedlingen om lediga beredskapsjobb. Omkring en fjärdedel har informerat Arbetsförmedlingen och utöver det har närmare hälften konkreta planer.

Myndigheternas syn på förutsättningar för beredskapsjobb

Alla myndigheter, oavsett om de har anställda i moderna beredskapsjobb eller inte, fick i enkäten ta ställning till ett antal påståenden om förutsättningar för de moderna beredskapsjobben. Påståendena bygger till del på de utmaningar Arbetsförmedlingen har identifierat avseende finansiering, matchning, information, stöd och hur myndigheterna uppfattar syftet med beredskapsjobben. Arbetsförmedlingen tar upp följande utmaningar: ^[16]

• Det förekommer att myndigheterna tycker att ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket är otydlig när det gäller vem de ska vända sig till med frågor om avtal, utlysning av tjänst och lönenivåer.
• Det förekommer att myndigheter förväntar sig att de ska få full finansiering, inklusive arbetsgivaravgifter, för beredskapsjobben.
• Det är viktigt att få myndigheterna att se beredskapsjobben som en resursförstärkning för myndigheten. Enligt Arbetsförmedlingen ökar det sannolikheten att en del av de personer som fått beredskapsjobb senare får en reguljär anställning på myndigheten eller någon annanstans. Därmed menar Arbetsförmedlingen att beredskapsjobben bidrar till att minska långtidsarbetslösheten.

Myndigheterna har i Statskontorets enkät därutöver fått ta ställning till två viktiga frågor för satsningen på moderna beredskapsjobb:

• i vilken utsträckning de har lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobben
• hur Arbetsförmedlingen klarar sitt uppdrag att matcha arbetssökande till de beredskapsjobb myndigheterna anmäler

Ganska negativt både om lämpliga arbetsuppgifter och matchning

Statskontorets enkät visar att en minoritet av myndigheterna anser att de har lämpliga arbetsuppgifter och att Arbetsförmedlingens matchningsarbete fungerar bra. De myndigheter som redan har beredskapsjobb är som väntat mer positiva än de som inte har beredskapsjobb. Det är dock bara 40 procent av myndigheterna som har beredskapsjobb som är uttalat positiva till Arbetsförmedlingens matchning (tabell 4.8). ^[17]

Tabell 4.8 Ta ställning till följande påståenden om din myndighets förutsättningar att anställa
personer i moderna beredskapsjobb

Källa: Statskontorets enkät

Flera av myndigheterna kommenterar i enkäten att det är för tidigt att ta ställning till förutsättningarna för att anställa personer i beredskapsjobb. Några har precis börjat inventera möjliga arbetsuppgifter för beredskapsjobb. Av enstaka kommentarer kan man även utläsa att det finns förväntningar hos vissa myndigheter om att Arbetsförmedlingen ska vara mer drivande i att beredskapsjobb kommer till stånd. Någon kommenterar att Arbetsförmedlingens matchningsarbete inte fungerar tillfredsställande.

Ganska positiv inställning till information och stöd

Det verkar inte vara särskilt otydligt för myndigheterna om de ska rikta frågor om beredskapsjobben till Arbetsförmedlingen eller Arbetsgivarverket enligt vår enkät. Drygt hälften (56 procent) instämmer i att det är tydligt vilken myndighet de ska rikta frågor till, medan 13 procent inte instämmer i detta. Det Arbetsförmedlingen i mars 2017 såg som en utmaning verkar således inte vara något större problem längre. Ungefär lika många myndigheter instämmer i att de får tillräckligt stöd och tillräcklig information avseende de moderna beredskapsjobben från såväl Arbetsförmedlingen som Arbetsgivarverket (tabell 4.9).

Tabell 4.9 Ta ställning till följande påståenden om din myndighets förutsättningar att anställa
personer i moderna beredskapsjobb

Källa: Statskontorets enkät

Både ros och ris till Arbetsförmedlingen i kommentarer

Myndigheterna ger både ros och ris till Arbetsförmedlingens insatser i kommentarerna i enkäten. Bemötande och service får goda omdömen, men ibland uppfattar myndigheterna att olika personer hos Arbetsförmedlingen ger motstridig information om regelverket för moderna beredskapsjobb. En myndighet pekar på att regelverket behöver bli tydligare om beredskapsjobb får innehålla ordinarie arbetsuppgifter eller inte. Att erbjuda ordinarie arbetsuppgifter menar myndigheten ger möjlighet att ta emot fler beredskapsjobbare.

Flera av de utmaningar Arbetsförmedlingen har identifierat finns kvar

Mindre än hälften av myndigheterna som har beredskapsjobb menar att ersättningen är tillräcklig

Utmaningen att myndigheterna förväntar sig full finansiering för beredskapsjobben får stöd av myndigheternas svar på enkäten. Det är bara en knapp tredjedel (31 procent) som instämmer i att den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb är tillräcklig. En femtedel (20 procent) instämmer inte. Myndigheter som har anställda i beredskapsjobb instämmer i högre grad (43 procent) medan 25 procent inte instämmer.

Det är ännu färre (20 procent) som instämmer i att de har tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att handleda personer i moderna beredskapsjobb. Här är det hela 40 procent som inte instämmer. De myndigheter som redan har beredskapsjobb är inte mer positiva (tabell 4.10).

Tabell 4.10 Ta ställning till följande påståenden om din myndighets förutsättningar att anställa
personer i moderna beredskapsjobb

Källa: Statskontorets enkät

Drygt hälften av de myndigheter som har beredskapsjobb ser dessa som en resursförstärkning

Den tredje utmaningen Arbetsförmedlingen lyfter upp, att få myndigheterna att se beredskapsjobben som en resursförstärkning, bekräftas även den i enkäten. Det är bara en tredjedel som instämmer i påståendet. Men ganska många (26 procent) har ingen uppfattning. Om man bara ser till svaren från de myndigheter som har beredskapsjobb instämmer betydligt fler (55 procent).

Mycket få (7 procent) instämmer i att det är troligt att någon eller några av de anställda i moderna beredskapsjobb senare får en reguljär anställning i myndigheten. Hälften har ingen uppfattning. Något fler instämmer bland de som har beredskapsjobb (13 procent). En fjärdedel har ingen uppfattning (tabell 4.11).

Tabell 4.11 Ta ställning till följande påståenden om din myndighets förutsättningar att anställa personer i moderna beredskapsjobb

Källa: Statskontorets enkät

Drygt hälften anser att förutsättningarna är bra på det hela taget

Myndigheterna fick även bedöma förutsättningarna på det hela taget att anställa personer i beredskapsjobb de kommande 12 månaderna. Drygt hälften (53 procent) anser att förutsättningarna är mycket eller ganska bra, medan 20 procent anser att de är mycket eller ganska dåliga (figur 4.12).

Figur 4.12 På det hela taget, hur bedömer du din myndighets förutsättningar att anställa personer i moderna beredskapsjobb de närmaste 12 månaderna?

Källa: Statskontorets enkät. 198 svarande.

De minsta myndigheterna (upp till 49 årsarbetskrafter) är minst positiva till förutsättningarna på det hela taget. En dryg fjärdedel av dessa anser att förutsättningarna är mycket eller ganska bra, medan hälften menar att förutsättningarna är ganska eller mycket dåliga. Mest positiva är myndigheter med mellan 50 och 999 årsarbetskrafter. Två tredjedelar av dessa anser att förutsättningarna är mycket eller ganska bra. De största myndigheterna med minst 1 000 årsarbetskrafter är mindre positiva, knappt hälften anser att förutsättningarna är bra.

Myndigheter som har personer i beredskapsjobb är mer positiva på det hela taget än myndigheter som inte har inrättat beredskapsjobb. Närmare två tredjedelar av de som har beredskapsjobbare anser att förutsättningarna är mycket eller ganska bra jämfört med hälften av de som inte har det.

Det finns olika orsaker till att inte erbjuda beredskapsjobb

Ur kommentarerna från de myndigheter som inte har anställda i beredskapsjobb har vi identifierat ett antal orsaker till att inte erbjuda beredskapsjobb:

• Myndigheten är för liten för att kunna erbjuda arbetsuppgifter för beredskapsjobb
• Svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobb
• Omlokalisering eller omorganisation medför arbetsbrist som gör att man inte kan erbjuda beredskapsjobb
• Säkerhetsklassade arbetsuppgifter gör det svårt eller omöjligt att erbjuda beredskapsjobb
• Regelverket kring utlysning av anställningar gör det svårt att erbjuda beredskapsjobb

Uppskattat antal beredskapsjobb framöver

Närmare 1 000 personer uppskattas ha beredskapsjobb vid utgången av 2017

Myndigheterna fick uppskatta hur många anställda i moderna beredskapsjobb de kommer att ha vid utgången av år 2017. En majoritet av myndigheterna (83 procent) som har svarat på enkäten uppskattar att de kommer att ha anställda i beredskapsjobb vid denna tidpunkt. Antalet myndigheter med beredskapsjobb uppskattas alltså stiga från 53 till 164 fram till utgången av år 2017.

Myndigheternas svar summerar till nästan 1 000 personer (991), en bra bit över regeringens förväntningar på 500 personer för 2017, (tabell 4.13).

Tabell 4.13 Hur många anställda i moderna beredskapsjobb uppskattar du att din myndighet kommer att ha den 31 december 2017? Uppskatta ungefärligt antal. Fördelning på årsarbetskrafter.

Källa: Statskontorets enkät, 198 svarande

*Medelvärdet beräknat för de myndigheter som har uppskattat att de kommer att beredskapsjobb den 31 december 2017

Två myndigheter, Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten, kommer upp i relativt stora volymer. De uppskattar att de kommer att ha 300 respektive 125 personer i beredskapsjobb. Därutöver är det elva myndigheter som bedömer att de kommer att ha minst 10 personer i beredskapsjobb (se tabell 4.14). Övriga räknar med att anställa enstaka personer. De flesta, närmare 70 myndigheter, har angett att de kommer att ha en (1) beredskapsjobbare vid utgången av 2017. Det är 34 myndigheter som har uppgett att de inte kommer att ha några beredskapsjobb vid denna tidpunkt.

Tabell 4.14 Myndigheter som uppskattat att de kommer att ha minst 10 beredskapsjobb 31 december 2017

Källa: Statskontorets enkät

Drygt 100 nya myndigheter uppskattar att de kommer att inrätta 400 beredskapsjobb

Vid utgången av 2017 uppskattar de 53 myndigheter som redan har anställda i beredskapsjobb att de kommer att ha drygt 560 beredskapsjobb, motsvarande närmare 60 procent av alla beredskapsjobb. Tre fjärdedelar av de myndigheter som i dag inte har beredskapsjobb uppskattar att de kommer att ha sådana vid utgången av 2017 (tabell 4.15).

Tabell 4.15 Myndigheternas uppskattningar av antal personer i beredskapsjobb 31 december 2017, fördelat på de som har beredskapsjobb i dag respektive de som inte har beredskapsjobb

Enstaka beredskapsjobbare hos de flesta myndigheter om ett år

Myndigheterna fick även uppskatta hur många anställda i moderna beredskapsjobb de kommer att ha om ungefär ett år, den 30 juni 2018. Av totalt 198 myndigheter som har svarat på enkäten uppskattar 165 (83 procent) att de kommer att ha anställda i beredskapsjobb vid denna tidpunkt.

Majoriteten av myndigheterna med under 1 000 anställda uppskattade antalet i beredskapsjobb till 1-5. Svaren från de största myndigheterna med 1 000 anställda eller fler varierar. Närmare hälften av dessa uppskattar beredskapsjobben till högst 10, (Tabell 4.16).

Tabell 4.16 Hur många anställda i moderna beredskapsjobb uppskattar du att din myndighet kommer att ha 30 juni 2018?

Källa: Statskontorets enkät

Tio myndigheter uppskattade antalet anställda till fler än 20 personer (tabell 4.17).

Tabell 4.17 Myndigheter som uppskattar att de kommer att ha fler än 20 beredskapsjobb den 30 juni 2018

Källa: Statskontorets enkät

Bland andra stora myndigheter med fler än 1000 årsarbetskrafter finns enstaka som uppskattar antalet beredskapsjobbare till 11-20 den 30 juni 2018 (Domstolsverket, Försäkringskassan och Lunds universitet). Övriga stora myndigheter bedömer att de kommer att ha högst 10 beredskapsjobbare.

Tjugo myndigheter bedömde att de inte skulle ha några anställda i beredskapsjobb den 30 juni 2018. Merparten är små myndigheter men det är även några större myndigheter som uppger att de inte kommer att ha några beredskapsjobb om ett år.

Många osäkra om antalet beredskapsjobb år 2020

Vi ställde motsvarande fråga avseende uppskattat antal anställda i beredskapsjobb den 31 december 2020 när satsningen ska avslutas. Svarsmönstren liknar det i förra frågan. Det var 11 myndigheter som bedömde att de inte skulle ha några anställda i beredskapsjobb då. En betydande andel, 30 procent, har ingen uppfattning.

Frågor för det fortsatta arbetet med beredskapsjobben

Satsningen på moderna beredskapsjobb är fortfarande relativt ny. En stor del av myndigheterna har ännu inte inrättat beredskapsjobb utan är fortfarande i en planeringsfas. Men enligt Statskontorets enkät till myndigheterna kommer merparten av dem att ha minst ett beredskapsjobb vid årsskiftet 2017/18.

Statskontorets enkät till myndigheterna indikerar att Arbetsförmedlingen har vissa inkörningsproblem i arbetet med beredskapsjobben som myndigheten behöver komma tillrätta med. Problemen handlar bland annat om att myndigheterna uppfattar att Arbetsförmedlingen ibland ger motstridig information om regelverket och att myndigheterna inte alltid är nöjda med hur Arbetsförmedlingen matchat arbetssökande för de beredskapsjobb som myndigheterna har anmält.

Regeringen behöver överväga om det finns anledning att förtydliga uppdragen till myndigheterna

Statskontorets första uppföljning av satsningen på moderna beredskapsjobb pekar på några frågor som regeringen bör ha med sig i det fortsatta arbetet.

Ta ställning till om personer med låga kvalifikationer får beredskapsjobb i tillräcklig utsträckning

Regeringens intentioner med beredskapsjobben är att de ska vara enkla och att de ska gå till långtidsarbetslösa eller nyanlända personer. Drygt 40 procent av myndigheterna uppger i Statskontorets enkät att alla eller en större del av jobben kräver gymnasieutbildning Drygt en fjärdedel uppger att alla eller en större del av beredskapsjobben kräver högskola eller yrkeshögskola. Arbetsförmedlingens uppgifter om vilka som fått beredskapsjobb visar att nästan 60 procent har en eftergymnasial utbildning, medan 30 procent har gymnasial utbildning.

Regeringen behöver ta ställning till om denna bild av beredskapsjobben – ganska höga utbildningskrav och många beredskapsjobbare med högre utbildning – stämmer med intentionerna. Det kan finnas anledning att se över om uppdragen till myndigheterna behöver förtydligas för att personer med lägre kvalifikationer ska bli erbjudna ett beredskapsjobb. Det kan även finnas anledning att förtydliga uppdraget till Arbetsförmedlingen om matchning för att i högre grad nå intentionerna.

Ta ställning till om det är önskvärt att praktik övergår i beredskapsjobb

Enligt vår enkät förekommer det hos närmare 60 procent av de myndigheter som har inrättat beredskapsjobb att de som har fått beredskapsjobb tidigare har haft en praktikplats inom satsningen Praktik i staten. Drygt 30 procent av myndigheterna uppger att alla eller de flesta har haft en sådan praktikplats.^[18] Det betyder att det inte är ovanligt att samma individer som haft praktik sedan får beredskapsjobb i myndigheten. Det finns då risk för att beredskapsjobben får mindre påverkan än tänkt på antal individer i insatserna totalt sett.

Regeringen behöver ta ställning till om det ligger i linje med intentionerna med satsningen på beredskapsjobb att praktik övergår i beredskapsjobb. Det kan finnas anledning att förtydliga i uppdragen till myndigheterna om det är önskvärt eller inte att samma personer som har haft praktikplats inom satsningen Praktik i staten senare får ett modernt beredskapsjobb.

Arbetsförmedlingen behöver utveckla sitt underlag för uppföljningen

I dagsläget finns det begränsade möjligheter att ta ut uppgifter ur Arbetsförmedlingens informationssystem som underlag för att bedöma hur väl Arbetsförmedlingen klarar sitt matchningsuppdrag för beredskapsjobben. Regeringen behöver säkerställa att Arbetsförmedlingen så snart som möjligt genomför ett utvecklingsarbete för att kunna ta ut uppgifter ur sitt system som visar dels det totala antalet anmälda beredskapsjobb, dels om ett anmält beredskapsjobb senare blir tillsatt.

Regeringsuppdraget

Tabell med antal beredskapsjobb
per myndighet

Fotnoter

1. Proposition 2016/17:1, Budgetpropositionen för 2017, Arbetsmarknad och arbetsliv. ↑

2. Beredskapsjobb har under lång tid, 1931 – 1998, funnits som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med skiftande villkor. De var särskilt vanliga i Sverige under den internationella lågkonjunkturen i början av 1930-talet. ↑

3. Regeringsbeslut 2016-11-17, Uppdrag avseende moderna beredskapsjobb i staten. ↑

4. https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Anstall-med-stod/Vara-anstallningsstod/Stod-for-statliga-myndigheter/Moderna-beredskapsjobb-i-staten.html 2017-09-13. ↑

5. Extratjänster finns inom offentlig sektor: hos arbetsgivare inom sjukvården, skolan, äldrevården, barnomsorgen eller funktionshinderomsorgen, eller hos kommunala och statliga myndigheter som inte bedriver någon affärsverksamhet. En extratjänst kan vara både en tillsvidareanställning och en tidsbegränsad anställning. En extratjänst kan vara på deltid om den sökande har permanent nedsatt arbetsförmåga. ↑

6. Särskilt villkorsavtal för vissa statliga anställningar (VASA), http://www.arbetsgivarverket.se/medlem/moderna-beredskapsjobb/ ↑

7. Arbetsförmedlingens Faktablad om extratjänster på följande sida: https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Anstall-med-stod/Vara-anstallningsstod/Extratjanst.html 2017-09-13. ↑

8. Regeringsbeslut 2016-02-04, Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända för praktik 2016-2018 m.m. och Regeringsbeslut 2016-02-04, Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2016-2018 m.m. ↑

9. Regeringsbeslut 2017-02-23, Uppdrag till Statskontoret att följa upp regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten. ↑

10. Se Arbetsförmedlingen (2017), Arbetsförmedlingens återrapportering, Moderna beredskapsjobb i staten, 31 mars 2017. ↑

11. E-post från Arbetsförmedlingen den 25 september 2017: Siffran 521 avser beslut där jobben påbörjades under samma period (1 januari–1 juli 2017). Besluten avser 519 personer (unika individer). ↑

12. Länsfördelningen baseras på var det arbetsställe ligger där beredskapsjobbet finns. ↑

13. E-post från Arbetsförmedlingen 2017-08-23. ↑

14. Skillnaden mot utfallet i Arbetsförmedlingens statistik beror troligen på att statistiken omfattar uppgifter till och med 31 juli 2017, medan myndigheterna svarade löpande på enkäten under hela juni och juli. ↑

15. Frågan i enkäten lyder Vilka utbildningskrav har de beredskapsjobb ni har inrättat? För varje utbildningsnivå fick de svarande ta ställning till följande svarsalternativ: Alla, En större del, Omkring hälften, En mindre del, Inga, Ingen uppfattning. Andelarna summerar till 100 procent för varje utbildningsnivå. Om man summerar svaren för de olika utbildningsnivåerna behöver dock inte summan bli 100 procent (som i figur 4.2). ↑

16. Se Arbetsförmedlingen (2017), Arbetsförmedlingens återrapportering, Moderna beredskapsjobb i staten, 31 mars 2017. ↑

17. Instämmer betyder här 4 och 5 på en 5-gradig skala, Varken eller betyder 3 och Instämmer inte betyder 1 och 2 på en 5-gradig skala. ↑

18. Inför kommande redovisningar avser vi att begära in statistik från Arbetsförmedlingen som visar hur vanligt det är att samma individer som har ingått i Praktik i staten senare får beredskapsjobb. ↑