Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting 2017

Inledning

Statskontorets uppdrag

Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att årligen från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och landsting och deras verksamheter. Uppdraget omfattar all statlig styrning, det vill säga både obligatoriska och frivilliga verksamheter, samt styrning som sker som en följd av EU-medlemskapet.

Statskontoret har i uppdrag att översiktligt redovisa följande:

• Nya eller väsentligt förändrade lagar och förordningar, med betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter och funktionssätt, samt i vilken utsträckning grunden för regleringen härrör från EU,
• Omfattning och nivån på generella bidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,
• Riktade statsbidrag med uppgift om antal, storlek, fördelning efter utgiftsområde, bidragstyp (till exempel stimulansmedel, kostnadsersättning och bidrag som endast vänder sig till kommuner och landsting respektive även till andra aktörer), start- och slutår eller om bidraget är permanent samt typ av fördelningsnyckel (till exempel per capita eller annan typ av fördelning)
• Nya eller förändrade bemyndiganden att meddela föreskrifter riktade mot kommunsektorn,
• Vilka statliga myndigheter som utövar styrning över verksamheter i kommuner och landsting och vilken roll dessa myndigheter har (till exempel tillsynsmyndigheter eller stödjande myndigheter),
• Nya eller väsentligt förändrade myndighetsföreskrifter, allmänna råd och liknande styr- och stödåtgärder, samt pågående utvecklingsarbete hos myndigheterna avseende sin styrning av kommuner och landsting,
• Ny eller väsentligt förändrad annan statlig styrning, till exempel genom överenskommelser, handlingsplaner, nationella samordnare och nationella inriktningsdokument,
• Utredningar, större utvärderingar, tillsyns- eller uppföljningsrapporter, som tar upp principiella aspekter om statens styrning eller dess konsekvenser, och
• Lagrådets och riksdagens yttranden rörande principiellt viktiga frågor som rör statens styrning eller kommunalt självstyre, till exempel avseende proportionalitetsprincipen.

Denna rapport är den första redovisningen som lämnas till regeringen (Finansdepartementet). ^[1]

Syfte och tolkning av uppdraget

Kommunala verksamheter påverkas ofta av styrning från flera håll, men kommunerna och landstingen måste hantera styrningen samlat vid resursfördelning, kompetensförsörjning och eventuella anpassningar av organisationen. Dessutom varierar förutsättningarna för kommunerna och landstingen att hantera den statliga styrningen, bland annat beroende på kommunernas och landstingens olika storlek. Samtidigt finns det relativt få analyser och studier av olika styrmedel ur ett tvärsektoriellt perspektiv.^[2]

Syftet med denna rapport är därför att ge regeringen ett samlat underlag om utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting. Vi tolkar uppdraget som att vi så långt det är möjligt och relevant kvantitativt ska beskriva utvecklingen för olika styrmedel som påverkar de verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för.

Rapporten är uppdelad i tre delar:

• Riksdagens och regeringens styrning av kommuner och landsting
• Statliga myndigheters styrning av kommuner och landsting och deras roller
• Utredningar och yttranden om statens styrning av kommuner och landsting

Redovisningen omfattar i huvudsak nya och väsentliga förändringar under 2017. Vi redovisar även uppgifter för tidigare år i den utsträckning vi har tillgång till sådana uppgifter.

Genomförande och avgränsningar

Vi besvarar uppdragets frågor med hjälp av en kombination av metoder (tabell 1.1).

Tabell 1.1 Uppdragsfrågor och metodval

Vi har skickat ut en enkät till 155 myndigheter för att få en samlad bild av myndigheternas styrning av kommuner och landsting. Vi har inte skickat enkäten till de myndigheter som har ett övergripande ansvar för frågor som omfattar samhället i mer vid bemärkelse, till exempel domstolarna. Svarsfrekvensen var 78 procent.

Vi baserar vår beskrivning av de finansiella styrmedlen, alltså de generella och riktade statsbidragen, huvudsakligen på uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV), på enkäten till myndigheterna samt på information i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) cirkulär om budgetpropositionerna. Vi väljer att inte redovisa det totala antalet riktade statsbidrag eftersom tillförlitligheten i dessa uppgifter är låg. Det beror bland annat på att vi inte fått in ett komplett underlag. Detta skulle kräva en fördjupad utredning och har inte rymts inom ramen för detta års rapportering.

Sweco Society AB har på uppdrag av Statskontoret bistått med underlag till två delfrågor i uppdraget. Frågorna handlar dels om lagar och förordningar, dels om Lagrådets och riksdagens yttranden.

I övriga delar bygger redovisningen på dokumentstudier och Statskontorets bearbetning av uppgifter från olika aktörer.

I bilaga 2 redogör vi närmare för våra metodval och avgränsningar.

Kommande redovisningar

Denna rapport utgör den första redovisningen i ett årligt återkommande uppdrag. När vi har tagit fram denna första redovisning har vi gjort värdefulla erfarenheter av möjligheter och begränsningar hos olika typer av materialinsamlingsmetoder. En samlad och kvantitativ uppföljning av vissa styrmedel förutsätter även flera avgränsningar och bedömningar. Statskontoret avser därför att fortsätta utveckla redovisningens innehåll och utformning till kommande redovisningstillfällen, baserat på de erfarenheter vi gjort vid materialinsamlingen hittills. Detta gäller i synnerhet redovisningen av statsbidrag.

Projektgruppen

Rapporten har utarbetats av en projektgrupp bestående av Staffan Brantingson, Charlotte Despres (projektledare), Hannes Jakobsson och Sara Sundgren.

Riksdagens och regeringens styrning av kommuner och landsting

Riksdagens och regeringens styrning i huvuddrag:

• Vi har identifierat 12 nya lagar och förordningar och 17 ändringar i befintliga regleringar som började gälla 2017 och som har betydande påverkan på kommuner och landsting. Flera av dessa rör utbildningsområdet.
• Även 3 av de 6 nya statsbidragen och 5 av de 17 väsentligt förändrade statsbidragen till kommuner och landsting under 2017 gäller utbildningsområdet.
• Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar har betalats ut inom främst fyra utgiftsområden under 2017. De riktade statsbidragen till kommunerna inom utbildningsområdet har ökat med nära 30 procent jämfört med 2016.
• Förekomsten av annan styrning, det vill säga överenskommelser, nationella samordnare och nationella inriktningsdokument, visar på olika utveckling under senare år. På senare år har regeringen till exempel utsett färre nationella samordnare jämfört med tidigare samtidigt som man har beslutat om fler nationella inriktningsdokument. Generellt sett förekommer annan styrning oftast inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Detta kapitel redogör för hur riksdagens och regeringens styrning av kommuner och landsting har utvecklats under 2017. Vi inleder med att översiktligt redovisa nya och väsentligt förändrade lagar och förordningar med betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter och funktionssätt. Därefter redovisar vi översiktligt utbetalda statsbidrag samt nya och väsentligt förändrade riktade statsbidrag och kostnadsersättningar. Vi avslutar med att redogöra för annan ny eller väsentligt förändrad statlig styrning från regeringen, till exempel nya överenskommelser, nationella handlingsplaner och nationella samordnare.

Lagar och förordningar med betydande påverkan på kommunsektorn

Under 2017 har riksdagen och regeringen beslutat om cirka 50 nya lagar och förordningar, och cirka 140 förändringar i befintliga lagar och förordningar. I detta avsnitt redogör vi för vilka av dessa som påverkar kommuner och landsting.^[3]

Nya och förändrade lagar och förordningar främst inom utbildningsområdet

Under 2017 har 12 nya lagar och förordningar börjat gälla som har betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter och funktionssätt (tabell 2.1).^[4] Fem av dessa gäller Utbildningsdepartementets område.

Endast de tre nya lagarna på upphandlingsområdet har sin grund i reglering från Europeiska unionen (EU). Dessa lagar påverkar kommuner och landsting i egenskap av inköpare och berör samtliga verksamhetsområden där upphandling sker.

Tabell 2.1 Nya lagar och förordningar med betydande påverkan på kommuner och landsting som börjat gälla under 2017

Källa: dokumentstudier (bl.a. Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/17, halvårsskiftet 2017 och årsskiftet 2017/18).

Under 2017 har vidare 17 förändringar gjorts i befintliga lagar och förordningar som har betydande påverkan på kommuner och landsting (tabell 2.2).^[5] 7 av dessa ändringar gäller utbildningsområdet. Flera förändringar har även skett i lagar och förordningar inom områden som Social- respektive Näringsdepartementet ansvarar för.

Tabell 2.2 Väsentligt förändrade lagar och förordningar under 2017 med betydande påverkan på kommuner och landsting

Källa: Dokumentstudier (bl.a. Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/17, halvårsskiftet 2017 och årsskiftet 2017/18).

Vissa av ändringarna innebär att kommuners och landstings skyldigheter utvidgas något. Till exempel blir skolhuvudmännen skyldiga att i vissa situationer erbjuda elever i grundskolan undervisning under skollov, vilket tidigare varit frivilligt. En annan ändring avser ett större kommunalt inflytande i det regionala utvecklingsarbetet.

Men vissa av ändringarna innebär förenklingar för kommunerna, till exempel förenkling av kommunernas prövning av tidsbegränsade bygglov för bostäder.

Statsbidragen till kommuner och landsting

Riksdag och regering använder i stor utsträckning statsbidrag i sin styrning av kommuner och landsting. Vi har delat in statsbidragen till kommuner och landsting i tre olika kategorier: generella statsbidrag, riktade (specialdestinerade) statsbidrag och kostnadsersättningar. Hur dessa kategorier definieras och vilka bidrag som ingår i respektive kategori varierar i olika sammanhang. Antalet och storleken på statsbidragen kan därmed skilja sig åt i olika sammanställningar.^[9] Vi kommer därför inleda avsnittet med att beskriva de definitioner som Statskontoret utgår ifrån i denna redovisning.

Statskontorets definitioner och redovisning av olika kategorier av statsbidrag

Generella statsbidrag är ett bidrag till kommuner eller landsting utan krav på särskilt användningsområde eller viss prestation.^[10] Även om det kan finnas villkor som ska vara uppfyllda för att få del av ett generellt bidrag får kommunerna och landstingen fritt disponera de erhållna medlen.

Riktade statsbidrag är ett bidrag till kommuner eller landsting som är frivilligt att ansöka om eller ta del av och som är avsett för en viss insats, ett visst ändamål eller för att stimulera utveckling i en bestämd verksamhet. När flera bidrag lyder under samma statsbidragsförordning räknar vi det som ett riktat statsbidrag.

Kostnadsersättningar är ersättningar för specifika kostnader som kommuner eller landsting har med anledning av en statligt beslutad skyldighet att utföra eller tillhandahålla något som exempelvis en tjänst.^[11]

Vår ambition är att så långt som möjligt skilja på riktade statsbidrag och kostnadsersättningar i vår redovisning.^[12] I de mer detaljerade redovisningarna per utgiftsområde redovisas dock dessa kategorier samlat.

Utbetalda statsbidrag till kommuner och landsting sedan 2015

Totalt har statsbidragen till kommunerna ökat från 105 miljarder kronor 2015 till 144 miljarder kronor 2017. Statsbidragen till landstingen har också ökat under samma period, men inte lika mycket. De har ökat från 63 till 69 miljarder (tabell 2.3).

Ökningen av statsbidragen till kommunerna förklaras främst av utbetalda kostnadsersättningar för asylsökande. Även de riktade statsbidragen till kommunerna har ökat på grund av att flera nya statsbidrag har införts. Tillsammans utgjorde kostnadsersättningar och riktade statsbidrag nära hälften av samtliga utbetalda statsbidrag till kommunerna under 2016 och 2017.

För landstingen har nivån på utbetalda kostnadsersättningar och riktade statsbidrag varit förhållandevis oförändrad under perioden 2015–2017.

Tabell 2.3 Utbetalda statsbidrag till kommuner respektive landsting 2015–2017 per kategori av statsbidrag (i miljarder kronor) och andel av totalsumman (i procent) inom parentes.

Anmärkning: I bilaga 2 redovisas utförligt vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som summan av respektive kategori av statsbidrag baseras på. De redovisade beloppen omfattar medel som är avsedda för såväl konsumtion som investeringar i kommunerna och landstingen. I beloppen ingår inga medel till andra aktörer, exempelvis fristående skolhuvudmän, privata vårdgivare eller kommunala organisationer såsom allmännyttiga bostadsföretag. Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Det gäller framför allt ersättningar inom migrationsområdet och i viss mån bidraget för läkemedelsförmånerna. Det kan också förekomma transfereringar som inte bör räknas som statsbidrag, men vi bedömer att de endast utgör en marginell del av totalsumman. Siffrorna i tabellen är avrundade.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och landsting samt egna beräkningar.

Storleken på de generella bidragen till såväl kommunerna som landstingen varierar en del mellan åren, vilket framför allt beror på att regeringen har infört tillfälliga stöd.^[13] Därtill infördes 2016 ett nytt stöd till kommunerna för ökat bostadsbyggande (byggbonusen).

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar fördelade per utgiftsområde

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommuner och landsting har utbetalats inom i stort sett samtliga utgiftsområden under 2017 (tabell 2.4). Merparten av bidragen är dock koncentrerade till fyra utgiftsområden.

Cirka 84 procent av statsbidragen till kommunerna har betalats ut inom tre områden: Migration (39 procent), Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (23 procent) och Utbildningsväsendet (22 procent). För landstingen gick 76 procent av de utbetalda statsbidragen 2017 till ett område (Hälsovård, sjukvård och social omsorg).

Tabell 2.4 Utbetalda kostnadsersättningar och riktade statsbidrag till kommunerna respektive landstingen inom olika utgiftsområden 2017 samt procentuell förändring 2016—2017

Anmärkning: Kostnadsersättningar och riktade statsbidrag är de utbetalda medlen från anslag inom utgiftsområdena 1 till 24 i statens budget exklusive anslaget för stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande inom utgiftsområde 18 (Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). De redovisade beloppen omfattar medel som är avsedda för både konsumtion och investeringar. I beloppen ingår inga medel till andra aktörer som fristående skolhuvudmän, privata vårdgivare eller kommunala organisationer som allmännyttiga bostadsföretag. Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Det gäller framför allt ersättningar inom migrationsområdet och i viss mån bidraget för läkemedelsförmånerna. Det kan också förekomma transfereringar som inte bör räknas som statsbidrag, men vi bedömer att de endast utgör en marginell del av totalsumman. Inom utgiftsområdet Rättsväsendet har det inte betalats ut några medel till landstingen 2016 och 2017. Inom utgiftsområdena Internationellt bistånd och Samhällsplanering har det inte betalats ut några medel till landstingen 2016. Siffrorna i tabellen är avrundade.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och landsting samt egna beräkningar.

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till utbildning, migration och integration har ökat med 20–30 procent

Inom de tre utgiftsområden som omfattar mest pengar har de utbetalda statsbidragen till kommunerna ökat relativt mycket mellan 2016 och 2017. Inom utbildningsområdet har riktade statsbidrag ökat med 29 procent (tabell 2.4).^[14]

Inom områdena migration och integration har de utbetalda statsbidragen till kommunerna ökat med 21 respektive 25 procent mellan 2016 och 2017. För migrationsområdet förklaras en stor del av ökningen av att Migrationsverket har betalat ut ersättningar till kommunerna för utgifter som gäller för tidigare år.^[15] Om vi kopplar utbetalningarna till de åren de egentligen gäller för (det vill säga periodiserar beloppen) har ersättningarna till kommunerna i stället minskat kraftigt mellan 2016 och 2017. När det gäller integrationsområdet har kommunerna fått ersättning för fler nyanlända med uppehållstillstånd 2017 jämfört med 2016.^[16]

Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till sjukvården har ökat med 6 procent

De utbetalda statsbidragen till landstingen som riktas till hälso- och sjukvården ökade med 6 procent mellan 2016 och 2017 (tabell 2.4). Detta förklaras i stor utsträckning av att utbetalningarna från bidraget för läkemedelsförmånerna (som vi bedömer som en kostnadsersättning) ökade med 3,5 miljarder kronor till 25,6 miljarder kronor.^[17] Samtidigt betalades knappt 1 miljard kronor ut under 2016 från anslaget bidrag för samordning och tillgänglighet, medan det inte har betalats ut några statsbidrag alls från detta anslag under 2017.

Nya, upphörda och väsentligt förändrade riktade statsbidrag och kostnadsersättningar under 2017

Vi har identifierat och bedömt 6 nya och 17 väsentligt förändrade statsbidrag under 2017.^[18] Relativt många av dessa avser riktade statsbidrag inom utbildningsområdet. Därtill har 2 bidrag upphört.

Sex nya statsbidrag

Tre av sex nya statsbidrag finns inom utbildningsområdet (tabell 2.5).^[19] De övriga tre finns inom integrations- och migrationsområdet.

Vi bedömer också att fem av de nya bidragen är riktade statsbidrag och att ett är kostnadsersättning.

Tabell 2.5 Nya riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2017

Anmärkning: Förordningen 2017:848 om segregation upphävdes april 2018 och samtidigt infördes förordningarna 2018:118 (kommuner och landsting) och 2018:119 (ideella föreningar och stiftelser) om statsbidrag för samma ändamål. Medel från statsbidraget för försöksverksamhet med branschskola börjar fördelas ut först 2018, men förordningen som reglerar bidraget började gälla under 2017. Uppgifterna om medel avser avsatta medel (budgeterade).

Källa: SKL:s cirkulär om budgetpropositionerna, Statskontorets enkät till myndigheterna, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheters webbplatser.

Utöver statsbidragen i tabell 2.5 kan vi också nämna det nya studiestartsstödet för personer som har kort utbildning och som står långt ifrån arbetsmarknaden.^[20] Målgruppen för detta bidrag är inte kommunerna, men kommunerna kan använda bidraget inom ramen för deras ansvar att rekrytera personer till studier.

Två statsbidrag har upphört

Samtidigt som det har tillkommit sex nya statsbidrag har två upphört under 2017 (tabell 2.6).

Tabell 2.6 Upphörda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2017

Anmärkning: Även om statsbidragsförordningarna har upphört betalades medel ut för ändamålen under 2017, men i mindre omfattning jämfört med 2016.

Källa: SKL:s cirkulär om budgetpropositionerna, Statskontorets enkät till myndigheterna, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheters webbplatser.

Flera väsentliga förändringar av statsbidrag har skett

Vi har identifierat 17 väsentligt förändrade statsbidrag. Cirka hälften av dem gäller områdena skola, vård och omsorg (tabell 2.7). Huvuddelen av förändringarna handlar om att bidragsramen har ökat relativt mycket eller att användningsområdet eller målgruppen för bidraget har utvidgats.

Tabell 2.7 Väsentliga förändringar av riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2017

Anmärkning: Med väsentlig förändring menar vi exempelvis att bidragsramen för bidraget har ökat relativt mycket eller att en befintlig statsbidragsförordning har utvidgats med nya bidrag eller användningsområden.

Källa: SKL:s cirkulär om budgetpropositionerna, Statskontorets enkät till myndigheterna, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheters webbplatser.

Annan styrning från regeringen

Vi redovisar tre olika typer av annan statlig styrning: överenskommelser, nationella samordnare och nationella inriktningsdokument (där strategier, handlingsplaner och handlingsprogram ingår). Denna typ av styrning är i regel inte direkt tvingande för kommuner och landsting.

Annan styrning vanligast inom hälso- och sjukvårdsområdet

Under 2017 har regeringen beslutat om totalt 23 nya eller väsentligt förändrade styrmedel som rör kommuner och/eller landsting (tabell 2.8). Annan styrning i form av överenskommelser, nationella inriktningsdokument eller nationella samordnare förekommer främst inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den vanligaste formen av annan styrning är överenskommelser mellan regeringen och SKL. ^[21]

Tabell 2.8 Antalet nya eller väsentligt förändrade överenskommelser, nationella samordnare och inriktningsdokument 2017

Anmärkning: Överenskommelser, nationella samordningsuppdrag och nationella inriktningsdokument som rör kommuner och/eller landsting och som har beslutats under 2017.

Källa: SKL (via e-post 2018-02-20), SKL:s webbplats (egen sökning) och regeringens webbplats (egen sökning).

Två nya överenskommelser

Totalt har regeringen och SKL slutit 13 nya eller väsentligt förändrade överenskommelser under 2017.^[22] Men alla utom 2 bygger vidare på tidigare överenskommelser mellan regeringen och SKL. Patientmiljarden^[23] och Överenskommelsen om ökad tillgänglighet till barnhälsovård m.m.^[24] är de enda helt nya överenskommelserna. Båda började gälla 2018.

Endast en överenskommelse från 2017 saknar helt ekonomiska medel, nämligen Handlingsplan för genomförande av Vision e-hälsa 2025. Det skiljer mycket mellan olika överenskommelser när det gäller hur mycket medel som de omfattar. I vissa fall rör det sig om 3 miljoner kronor, i andra fall om nära eller mer än 1 miljard kronor (eller i enstaka fall över 2 miljarder kronor). Oftast ska det mesta av medlen gå till landsting och regioner. Under 2017 har det också gjorts en tilläggsöverenskommelse om ytterligare medel till överenskommelsen Ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa.^[25]

10 av de nya eller förändrade överenskommelserna från 2017 gäller verksamheter inom hälso- och sjukvården.

En ny nationell samordnare 2017

Under 2017 har vi identifierat ett helt nytt uppdrag till en nationell samordnare^[26] som har betydelse för kommuner eller landsting, nämligen Bostadsbyggande på statliga fastigheter 2017–2018^[27]. Det innebär en förändring jämfört med tidigare år då regeringen har tillsatt flera nationella samordnare per år. Under året har två samordnare fått förändrade uppdrag. Två av de totalt tre nya eller förändrade uppdragen gäller byggande eller exploateringar.^[28]

Sju nya nationella inriktningsdokument

I samlingsbegreppet nationella inriktningsdokument^[29] kan nationella strategier, handlingsplaner och handlingsprogram ingå.^[30] Under 2017 har regeringen eller Regeringskansliet beslutat om 7 handlingsplaner eller strategier som rör kommuner eller landsting. Näringsdepartementet har tagit fram 4 av dem. Flera av dokumenten, även från andra departement, rör digitalisering i någon form.

Olika utveckling för samordnare och inriktningsdokument på senare år

Antalet nya inriktningsdokument som regeringen har beslutat om och som rör kommuner och landsting varierar något mellan olika år (figur 2.1). De senaste två åren har regeringen beslutat om fler inriktningsdokument än tidigare. När det gäller nationella samordnare ökade antalet utsedda samordnare (vars uppdrag har betydelse för kommuner eller landsting) från 2–3 per år mellan 2009–2010 till 4–6 per år mellan 2011–2014, för att sedan minska igen.

Figur 2.1 Antal nya nationella samordnare och inriktningsdokument 2009–2017

Anmärkning: Nationella samordnare vars uppdrag vi har bedömt har betydelse för kommuner och landsting samt strategier och handlingsplaner som vi har bedömt rör kommuner och landsting.

Källa: Bilaga 6.1 till Konstitutionsutskottets betänkande (2015:16/KU10); Statskontoret (2014), Nationella samordnare. Statlig styrning i otraditionella former; Statskontoret (2018), Strategier och handlingsplaner. Ett sätt för regeringen att styra? Bilaga 1 samt regeringens webbplats (egen sökning).

Flest strategier och handlingsplaner har sedan 2009 tagits fram av Socialdepartementet (19 stycken) och Näringsdepartementet (13 stycken). Även Kulturdepartementet och Miljö- och energidepartementet har tagit fram flera strategier och handlingsplaner inom sina ansvarsområden (6 respektive 4). Det förekommer också nationella inriktningsdokument inom andra områden.^[31]

Även samordnare finns inom flera politikområden och departementen använder nationella samordnare i olika hög utsträckning. Nationella samordnare vars uppdrag rör kommuner och landsting är, liksom de nationella inriktningsdokumenten, vanligare inom Näringsdepartementet och Socialdepartementet.^[32]

Statliga myndigheters styrning av kommuner och landsting

Myndigheternas styrning i huvuddrag:

• Ungefär 50 statliga myndigheter anger i vår enkät att de utövar någon form av styrning över verksamheter i kommuner eller landsting.
• Flest myndigheter styr inom områdena skola, vård och omsorg.
• Myndigheterna använder en rad olika styrmedel. Omkring 20 myndigheter utövar tvingande styrning, genom att exempelvis utfärda föreskrifter. Ungefär lika många bedriver tillsyn.
• 30 myndigheter fördelar statsbidrag.
• Omkring 40 myndigheter använder sig av mjukare styrmedel, exempelvis genom att ta fram olika typer av kunskapsunderlag som riktar sig till kommuner och landsting.
• 16 myndigheter anger att det har skett vissa förändringar när det gäller deras styrmedel under 2017. Det är främst Statens skolverk, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket som är berörda.
• De flesta förändringarna handlar om nya stöd och vägledningar som myndigheterna har tagit fram, men även nya och väsentligt förändrade föreskrifter och allmänna råd.
• 14 myndigheter anger att de under 2017 har genomfört någon form av utvecklingsarbete som påverkar styrningen av kommuner eller landsting.

En stor del av statens styrning av kommuner och landsting sker genom statliga myndigheter. Styrningen kan vara tvingande genom föreskrifter och tillsyn. Myndigheterna ger också ofta ut allmänna råd och vägledningar samt ger stöd till kommuner och landsting. I detta kapitel redogör vi för vilka myndigheter som utövar sådan styrning och vilken roll dessa myndigheter har.^[33] Vi beskriver även vilka förändringar som har skett under 2017. Vi avslutar kapitlet med att översiktligt redogöra för myndigheternas pågående utvecklingsarbete som gäller deras styrning av kommuner och landsting.

Myndigheter som styr kommuner och landsting

Statskontorets enkät visar att 51 av de tillfrågade statliga myndigheterna utövar någon form av styrning över verksamheter i kommuner eller landsting. ^[34]

Totalt 46 myndigheter anger att de utövar styrning över verksamheter som kommunerna ansvarar för, och 31 myndigheter anger att de utövar styrning över verksamheter som landstingen ansvarar för.

Flest myndigheter styr inom områdena skola, vård och omsorg

Sett till verksamhetsområden varierar antalet myndigheter som utövar någon form av styrning (tabell 3.1). Flest myndigheter styr inom områdena skola, bibliotek och samhällsorientering (16 myndigheter), hälso- och sjukvård (16 myndigheter) och social omsorg (13 myndigheter). Vissa myndigheters uppdrag gentemot kommuner och landsting är verksamhetsöverskridande. Det innebär att de utövar styrning inom flera verksamhetsområden.

Tabell 3.1 Antal myndigheter som styr med respektive styrmedel inom olika verksamhetsområden

Källa: Statskontorets enkät.

Anmärkning: I denna tabell ingår inte länsstyrelserna. Totalsiffrorna anger antalet unika myndigheter. I bilaga 4 finns en förteckning över vilka myndigheter som styr med respektive styrmedel.

Myndigheterna använder en rad olika styrmedel

Myndigheterna använder en rad olika styrmedel för att styra kommuner och landsting (tabell 3.1). Vissa myndigheter utövar tvingande styrning, som att utfärda föreskrifter^[35] eller utöva tillsyn över verksamheter i kommuner och landsting. I vår enkätundersökning anger 23 respektive 17 myndigheter att de utövar dessa former av styrning. 30 myndigheter anger att de fördelar statsbidrag till kommuner och landsting.

Myndigheterna kombinerar i regel sin tvingande styrning av kommuner och landsting med mjukare styrmedel som allmänna råd, stöd och vägledningar och kunskapsstyrning. 15 myndigheter har enligt Statskontorets enkät själva eller tillsammans med andra tagit fram nu gällande allmänna råd som riktar sig mot verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för.^[36]

Ungefär 30 myndigheter anger att de själva eller tillsammans med andra tagit fram nu gällande stöd och vägledningar. ^[37] Till dessa myndigheter hör exempelvis Socialstyrelsen, Boverket, Brottsförebyggande rådet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ungefär 40 myndigheter tar fram eller sprider forskningsresultat eller kunskapsunderlag^[38] som riktar sig mot verksamheter som kommuner och/eller landsting ansvarar för. Här rör det sig bland annat om universitet och högskolor men även andra myndigheter.

Vissa myndigheter anger att de använder sig av samtliga styrmedel. Hit hör Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Läkemedelsverket och Naturvårdsverket.

Även länsstyrelsen använder samtliga styrmedel som ingår i vår enkätundersökning. Länsstyrelserna har en speciell roll eftersom de svarar för den statliga förvaltningen i länet. Det mångsidiga uppdraget spänner över flera verksamhetsområden.

Vissa förändringar vad gäller föreskrifter, allmänna råd och vägledningar

Totalt anger 16 myndigheter i vår enkät att det har skett vissa förändringar när det gäller deras styrmedel gentemot kommuner och landsting under 2017.^[39] Det gäller främst Statens skolverk, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.

De flesta förändringarna handlar om att myndigheterna har tagit fram nya stöd och vägledningar. Detta gäller för 13 myndigheter (tabell 3.2). Hit hör tre myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet (Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen) som har tagit fram nya stöd som gäller olika typer av sjukdoms- och missbruksbehandlingar. I övrigt förekommer de nya stöden och vägledningarna inom olika områden och speglar myndigheternas skilda uppdrag.

Tabell 3.2 Nya och väsentligt förändrade styrmedel under 2017 (antal myndigheter)

Källa: Statskontorets enkät.

Anmärkning: Länsstyrelserna är inte inkluderade i tabellen.

Det har även skett förändringar av myndigheternas föreskrifter under 2017. Två myndigheter (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt Statens skolverk) har fått nya bemyndiganden att utfärda föreskrifter som riktar sig mot kommuner och landsting. Statens skolverk har också fått ett bemyndigande upphävt. Fem myndigheter har angett att de har utfärdat nya föreskrifter under året. Det gäller bland annat Statens skolverk, Socialstyrelsen och Migrationsverket som alla har utfärdat flera nya föreskrifter under året. Fyra myndigheter har även förändrat i befintliga föreskrifter.

Vår enkät visar också att fyra myndigheter har tagit fram nya eller förändrade allmänna råd riktade till kommuner och landsting. Två myndigheter har under 2017 tagit fram nya allmänna råd, och två myndigheter har väsentligt förändrat i befintliga. I Socialstyrelsens fall rör det sig exempelvis om allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete och behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänsten.

Myndigheternas utvecklingsarbete

Totalt 14 myndigheter svarar i vår enkät att de har genomfört någon form av utvecklingsarbete under 2017 som väsentligt påverkar styrningen av kommuner och/eller landsting. Länsstyrelserna räknas i detta sammanhang som en myndighet. Med utvecklingsarbete menar vi att myndigheten utvecklar sitt eget arbete med till exempel tillsyn, uppföljning, utbetalning av statsbidrag eller andra styrmedel. Det kan exempelvis handla om organisatoriska förändringar, förändrade arbetssätt eller införande av digitala verktyg.

Utvecklingsarbete bedrivs inom en rad olika områden, som miljö och energi, skola, folkhälsa, livsmedel, kultur och hälso- och sjukvård. Ungefär en tredjedel av myndigheterna har bedrivit utvecklingsarbete som gäller deras tillsynsverksamhet.

Myndigheternas utvecklingsarbete är av varierande karaktär. Relativt många handlar om att utveckla digitala verktyg, flera handlar om metodutveckling eller att utveckla vägledning och service. Det finns också exempel på utvecklingsarbeten som innebär att utvärdera eller kartlägga verksamheten, att omorganisera eller att öka samordning, med mera.

De allra flesta utvecklingsarbeten påverkar kommunerna och omkring en tredjedel påverkar både kommuner och landsting. Bara ett fåtal påverkar endast verksamheten i landsting.

Utredningar och yttranden om statens styrning

Utredningar och yttranden om statens styrning i huvuddrag:

• Vi har identifierat 55 utredningar, utvärderingar och andra rapporter från 2017 som tar upp principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting.
• Flest utredningar har gjorts inom Utbildnings- och Socialdepartementens områden.
• Omkring en fjärdedel av utredningarna innehåller förslag på nya skyldigheter eller krav på kommuner och landsting.
• Vi har identifierat 15 yttranden från riksdagen under 2017 som rör principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting. Av dessa kommer cirka hälften från socialutskottet. 12 av yttrandena innehåller också tillkännagivanden till regeringen.
• Från Lagrådet har vi identifierat 7 yttranden under 2017 som rör principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting.

Utredningar som rör statens styrning av kommuner och landsting genomförs av en rad aktörer och i olika former. I detta kapitel redovisar vi översiktligt de utredningar, större utvärderingar, tillsynsrapporter och uppföljningsrapporter som presenterats under 2017 och som tar upp principiella aspekter om statens styrning av kommuner och landsting eller dess konsekvenser. Vi redovisar även Lagrådets och riksdagens yttranden rörande principiellt viktiga frågor som rör statens styrning eller kommunalt självstyre.

Utredningar och rapporter om statens styrning

I vår kartläggning ingår utredningar och rapporter vars förslag har stor påverkan på kommuner och landsting, det vill säga som har stor påverkan på kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar, planering och/eller arbetssätt.

Flest utredningar inom Utbildning- och Socialdepartementens områden

Vi har identifierat 55 utredningar, utvärderingar och rapporter som tar upp principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting.^[40] Flest utredningar har under 2017 genomförts inom Utbildning- och Socialdepartementens områden. Flera utredningar har även genomförts inom områden som Närings- och Miljö- och energidepartementen ansvarar för.

Omkring en fjärdedel av utredningarna innehåller förslag på nya skyldigheter eller krav på kommuner och landsting. Det kan handla om nya krav på dokumentation (av exempelvis behovet av fler bostäder i kommunerna och ändringar i välfärdens verksamheter).^[41] Utredningarna kan föreslå nya åtaganden, till exempel skyldighet för kommuner att erbjuda plats i förskola respektive äldreomsorg på vissa minoritetsspråk.^[42] De kan också innehålla förslag som innebär en ambitionshöjning av ett redan existerande kommunalt åtagande, exempelvis förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörigheter på yrkesprogram.^[43]

Andra utredningar innehåller förslag som riktar sig mot kommuner och landsting men som mer kan ses som rekommendationer, exempelvis förslagen som presenteras i betänkandet från Kommissionen för jämlik hälsa.^[44] De kan också innehålla förslag som bygger på frivillighet, till exempel förslagen för att stärka svenska turismen som lanseras i utredningen Sveriges besöksnäring.^[45]

Några utredningar presenterar förslag på att utvidga kommunernas befogenheter, exempelvis förslaget att kommuner får inrätta så kallade mellanboenden för äldre.^[46] De kan också innehålla förslag som innebär nya möjligheter, till exempel förslaget om avtalssamverkan.^[47] Andra utredningar ger förslag som i stället minskar kommunernas befogenheter, till exempel Energimyndighetens och Naturvårdsverkets förslag att ta bort kommunernas bestämmanderätt vid etablering av vindkraft.^[48]

Ett tiotal utredningar föreslår förenklingar för kommunsektorn. Här rör förslagen till exempel ett förenklat beslutsfattande vid biståndsprövning^[49] och förslag till en förenklad byggprocess^[50].

Det förekommer även utredningsförslag på sanktioner och/eller ingripande mot kommunal verksamhet. Här kan vi exempelvis nämna Boverkets förslag till sanktionssystem för fall där byggnadsnämnderna inte håller tidsfristen för förhandsbesked, lov och anmälningsärenden.^[51]

Vår sammanställning omfattar även utredningar som för resonemang om ansvarsfördelningen mellan staten och kommunsektorn och den statliga styrningen av kommuner och landsting i mer generella termer. Ett sådant exempel är Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården.^[52] Här kan även nämnas de utredningar som behandlar kommunalekonomiska frågor, exempelvis Landsbygdskommitténs förslag om att anpassa utjämningssystemet till ändrade demografiska förhållanden.^[53] Ytterligare ett exempel är Riksrevisionens förslag på en tydligare redovisning av kommunsektorns behov av statsbidrag på längre sikt.^[54]

I vårt urval ingår även ett antal utvärderingar av reformer med påverkan på kommuner och landsting, som har presenterats under 2017. Till dessa hör exempelvis Statskontorets och Riksrevisionens granskningar av Lärarlönelyftet och Karriärstegsreformen.^[55]

Yttranden som rör statens styrning

I detta avsnitt redovisar vi Lagrådets och riksdagens yttranden som rör principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting.

Flest yttranden från socialutskottet om valfrihet i välfärden

Vi har identifierat 15 yttranden från riksdagens utskott 2017 rörande principiellt viktiga frågor som rör statens styrning av kommuner och landsting och som kammaren har bifallit (tabell 4.1).^[56] Flest yttranden (7 stycken) kommer från socialutskottet. I flera yttranden vill riksdagen se en ökad valfrihet i välfärden, exempelvis möjlighet för personer med personlig assistans att kunna välja utförare och utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården.

Övriga yttranden är utspridda på olika utskott och tar upp frågor av olika karaktär. Ett exempel är att Konstitutionsutskottet i ett betänkande konstaterar att proportionalitetsprövningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen i några lagstiftningsärenden är mindre tydlig eller saknas helt (samtliga propositioner sedan 2011 har granskats).

Tabell 4.1 Yttranden från riksdagens utskott under 2017 som rör principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting

Källa: Riksdagens webbplats.

Riksdagen kan även lämna tillkännagivanden, det vill säga ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt.^[57] I 12 av de yttranden som ingår i vår sammanställning har riksdagen lämnat ett tillkännagivande till regeringen som berör kommuner och landsting.^[58] Hälften av tillkännagivandena hör till socialutskottets område.^[59]

Lagrådets yttranden rör olika områden

Lagrådet har till uppgift att granska viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen.^[60] Vi har identifierat 7 yttranden från Lagrådet rörande principiellt viktiga frågor som rör statens styrning av kommuner och landsting (tabell 4.2). Det handlar exempelvis om yttranden över lagförslag där Lagrådet anser att underlaget för proportionalitetsbedömningen är otillräckligt (ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn), lagstiftning som inte är utformad i enlighet med vad som avses (undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande) och lagförslag som komplicerar regelverket (kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå).

Tabell 4.2 Lagrådets yttranden under 2017

Källa: Lagrådets webbplats.

Regeringsuppdraget

Metod

I denna bilaga redovisar vi hur Statskontoret har genomfört uppdraget.

Redovisning av statsbidrag till kommuner och landsting

Statskontoret avser att utveckla redovisningen av statsbidragen i kommande rapporter. I årets rapport har vi använt oss av följande underlag för vår beskrivning och redovisning av statsbidragen.

Uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV)

Vi redovisar nivån på statsbidragen utifrån uppgifter från ESV över utbetalda medel (transfereringar) från staten till kommuner och landsting enligt den realekonomiska fördelningen av statens budget. Uppgifterna från ESV avser lämnade bidrag från myndigheterna till kommuner och landsting för såväl konsumtion (förbrukning av resurser) som investeringar (anskaffande av infrastruktur och materiella tillgångar).

Skillnader mellan Statskontorets och ESV:s redovisning

Vår totalsumma skiljer sig något från den som redovisas i ESV:s publikation Utfallet för statens budget – del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten över transfereringar till den kommunala sektorn. Det beror på två saker. För det första ingår inte utbetalda bidrag till kommunala organisationer i vår redovisning, exempelvis kommunala bostadsbolag. Det beror på att vi har avgränsat oss till kommuner och landsting som organisationer.^[61] För det andra har vi i vår redovisning inte tagit hänsyn till att staten tar emot vissa bidrag från kommuner och landsting. Merparten av sådana transfereringarna från den kommunala sektorn till staten avser kostnader för assistansersättningarna.

De utbetalda beloppen är inte periodiserade och redovisas i löpande priser

De utbetalda statsbidragen är inte periodiserade, vilket betyder att medel som betalas ut ett visst år kan avse utgifter för andra år. Det gäller främst ersättningar inom migrationsområdet och i viss mån bidraget för läkemedelsförmåner. Vi har inte heller räknat om beloppen till fasta priser eftersom statsbidragen inte brukar räknas upp (indexeras).

Anslagen i statens budget har grupperats till olika kategorier av statsbidrag

De uppgifter som vi har fått från ESV är fördelade på olika anslag inom olika utgiftsområden i statens budget. Vi har grupperat de utbetalda medlen till tre olika kategorier av statsbidrag utifrån de olika anslagen och utgiftsområdena. Dessa tre kategorier är generella statsbidrag, kostnadsersättningar och riktade statsbidrag.

• Generella statsbidrag: Alla anslag inom utgiftsområde 25 (Allmänna bidrag till kommuner) plus anslaget Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande inom utgiftsområde 18 (Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik).
• Bidraget för ökat bostadsbyggande (även benämnd byggbonusen) definierar vi som ett generellt statsbidrag. Det beror på att kommunerna fritt får disponera medlen även om det finns villkor som kommunerna måste uppfylla för att kunna ta del av pengarna.

Inom utgiftsområde 25 finns två generella statsbidrag som är permanenta, det ena är bidraget genom den kommunalekonomiska utjämningen och det andra är utjämningsbidrag för kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det har även förekommit att tillfälliga generella statsbidrag betalas ut till kommunerna och landstingen inom detta utgiftsområde.

• Kostnadsersättningar:
• Anslaget Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 (Rikets styrelse),
• anslaget Ersättning för räddningstjänst m.m. inom utgiftsområde 6 (Försvar och samhällets krisberedskap),
• alla anslag inom utgiftsområde 8 (Migration) som exempelvis anslaget för ersättningar och boendekostnader till kommuner och landsting för asylsökande,
• anslagen Tandvårdsförmåner^[62], Bidrag för läkemedelsförmånerna och Sjukvård i internationella förhållanden inom utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg),
• anslagen Etableringsåtgärder, Kommunersättningar vid flyktingmottagande och Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 (Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering).
• Riktade statsbidrag: Alla andra anslag i statens budget som vi inte har nämnt under generella statsbidrag respektive kostnadsersättningar ingår i summan av de riktade statsbidragen.

Uppgifter från SKL med mera

För att få en överblick över nya och väsentligt förändrade statsbidrag 2017 har vi gått igenom SKL:s cirkulär om budgetpropositionen samt vår- och höständringsbudgeten (cirkulärnr.: 16:50, 17:14 och 17:46) där SKL har sammanställt information ur propositionerna som berör deras medlemmar. Vi har också använt vår enkät till myndigheterna för att få uppgifter om vilka nya statsbidrag de fördelade under 2017 och vilka av de statsbidrag som de fördelade som har förändrats väsentligt under samma år. Tillförlitligheten när det gäller antalet statsbidrag som myndigheterna fördelade under 2017 är dock låg, bland annat på grund av att vi inte har fått in ett komplett underlag. Vi väljer därför att inte redovisa antalet statsbidrag i årets rapport.

Utifrån uppgifterna från ESV, SKL:s cirkulär och enkätsvaren har vi gått igenom rättsdokument, regleringsbrev och olika myndigheters webbplatser. Då har vi fått fram ytterligare information om de berörda nya och väsentligt förändrade statsbidragen.

Enkätundersökning till myndigheter

Vi har skickat ut en enkät till 155 myndigheter för att få en samlad bild av myndigheternas styrning av kommuner och landsting. Enkäten har inte skickats till myndigheter som har ett övergripande ansvar för frågor som omfattar samhället i mer vid bemärkelse, till exempel domstolarna. Enkätundersökningen genomfördes under mars–april 2018. Totalt svarade 121 myndigheter på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent.

Vi kan med hjälp av tillgängliga registeruppgifter jämföra de myndigheter som har svarat på enkäten med de som inte har svarat för att se om de skiljer sig åt i några väsentliga avseenden (tabell 2.1).

Tabell 2.1 Bortfallsanalys

Skillnaderna i svarsfrekvens utifrån storleksklass är små. Vi ser en större skillnad när vi jämför olika typer av myndigheter – universiteten har svarat på enkäten i lägre grad. Men sammantaget är dessa skillnader i svarsfrekvens så små att vi inte bedömer att de allvarligt snedvrider resultaten.

Vissa av länsstyrelserna har inte besvarat vår enkät. Vi har därför valt att i de flesta sammanhang behandla länsstyrelsen som en myndighet. Men i vissa tabeller har vi dock också valt att inte inkludera länsstyrelsen eftersom svaren skiljer sig åt i flera avseenden. Statskontoret avser att utveckla denna del av redovisningen i kommande rapporter.

Redovisning av lagar och förordningar

Enligt uppdraget ska Statskontoret redovisa nya eller väsentligt förändrade lagar och förordningar under 2017 med betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter och funktionssätt. En konsult (Sweco Society AB) har genomfört redovisningen i följande steg:

• Sammanställning av bruttolista över alla de regleringar som trädde i kraft 2017 och som nämns i regeringens publikationer med viktigare lagar och förordningar^[63] samt utgiftsområde 25 i budgetpropositionen.
• Genomgång av de beskrivningar av regleringarna som finns i publikationerna.
• Bedömning av om lagarna eller förordningarna har en betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter eller funktionssätt eller inte. Bedömningen gjordes mot bakgrund av vilka som är kommunerna och landstingens obligatoriska och frivilliga uppgifter och om förändringarna i regleringarna kan ha stor inverkan på dessa, exempelvis genom att vara kostnadsdrivande eller på andra sätt påverka kommunernas åtaganden.

I urvalet ingår alltså de regleringar som konsulten bedömer har en betydande påverkan på kommuner och landsting. Därmed ingår exempelvis inte nya och förändrade regleringar som endast innebär mindre ändringar och förtydliganden i sak eller frågor av semantisk karaktär. Ett exempel är den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som har en ny struktur men endast ett mindre antal ändringar i sak och ett fåtal nya bestämmelser i förhållande till den äldre lagen. Kartläggningen omfattar inte heller generella lagar och förordningar som gäller för kommunsektorn på grund av att de är arbetsgivare eller uppgiftslämnare. Det gäller till exempel skatte- och redovisningsregler och regler om arbetsmiljö.

För de regleringar som bedömdes ha en betydande påverkan på kommunsektorn gjordes en sammanställning med följande information:

• Om regleringen är en ny eller ändrad lag eller förordning
• Om regleringen härrör från EU
• Om regleringen påverkar kommuner eller landsting
• Vilket eller vilka verksamhetsområden som regleringen påverkar
• En kort beskrivning av regleringen och hur den påverkar kommunerna eller landstingen

Om regleringarna är nya eller ändrade lagar eller förordningar framgick redan i samband med insamlingen. Informationen om regleringen kommer från EU hämtades in genom en sökning i bakomliggande förarbeten, exempelvis proposition och lagrådsremiss. Beskrivningarna av regleringarna och hur de påverkar kommuner eller landsting har hämtats in från regeringens publikationer, propositioner och lagrådsremisser. Utifrån denna information har konsulten angett vilka verksamhetsområden som berörs.

Redovisning av annan statlig styrning

Enligt uppdraget ska Statskontoret redovisa ny eller väsentligt förändrad annan statlig styrning, exempelvis styrning genom överenskommelser, nationella samordnare och nationella inriktningsdokument. Våra definitioner av dessa begrepp framgår av respektive avsnitt i rapporten. Här beskriver vi vilken eller vilka metoder vi har använt för att få fram underlag om dessa styrmedel.

Överenskommelser

Sammanställningen av överenskommelser som beslutats under 2017 bygger på ett underlag från SKL där de har sammanställt gällande överenskommelser eller överenskommelser under förhandling under december 2017 (e-post från SKL 2017-02-20) och på uppgifter om styrelsebeslut på SKL:s webbplats. Därutöver har vi sökt på avtal och överenskommelser på regeringens webbplats för att få fram uppdaterade uppgifter om vilka överenskommelser som slutits under 2017, för vilken period dessa överenskommelser gäller, om de omfattar medel samt vilket departement som är ansvarigt. I bilaga 3 finns en sammanställning av gällande överenskommelser i december 2017.

Nationella samordnare

Den historiska sammanställningen av nationella samordnare (2009–2015) bygger på bilaga 6.1 till Konstitutionsutskottets betänkande (2015/16:KU10) och på Statskontorets rapport Nationella samordnare. Statlig styrning i otraditionella former? från 2014. Utifrån dessa sammanställningar har vi utifrån titel och sökningar i uppdragen till samordnarna sorterat ut de samordnare vars uppdrag har betydelse för kommuner och landsting. För åren 2016 och 2017 har vi gjort egna sökningar på regeringens webbplats (sökord: samordnare, koordinator, förhandlingsperson) för att hitta nya eller förändrade uppdrag som påverkar kommuner och landsting. I bilaga 3 finns en sammanställning av de nationella samordnare som vi bedömt har uppdrag med betydelse för kommuner och landsting.

Nationella inriktningsdokument

Den historiska sammanställningen av nationella inriktningsdokument (2009–2016) bygger på bilaga 1 i Statskontorets rapport Strategier och handlingsplaner. Ett sätt för regeringen att styra? från 2018. Utifrån denna sammanställning har vi utifrån titel, och vid behov, sökningar i respektive dokument sorterat ut de inriktningsdokument som har betydelse för kommuner och landsting. För 2017 har vi gjort egna sökningar på regeringens webbplats (sökord: handlingsplan, strategi) för att hitta nya eller förändrade nationella inriktningsdokument som rör kommuner och landsting. För att ingå i urvalet ska strategin eller handlingsplanen tydligt ha dokumenterats i en proposition, riksdagsskrivelse, departementspromemoria eller annat dokument som regeringen eller Regeringskansliet har offentliggjort. I urvalet ingår inte sådana övergripande strategier som uttrycker politisk vilja utan att ange specifika åtgärder. I bilaga 3 finns en sammanställning av nationella inriktningsdokument som vi bedömt har betydelse för kommuner och landsting.

Redovisning av utredningar med mera

Enligt uppdraget ska Statskontoret översiktligt redovisa utredningar, större utvärderingar samt tillsyns- och uppföljningsrapporter som tar upp principiella aspekter om statens styrning av kommuner och landsting eller dess konsekvenser. Eftersom det årligen publiceras hundratals rapporter i de kategorier som nämns ovan har vi behövt avgränsa urvalet.

När det gäller de utredningar som initierats av regeringen har vi avgränsat urvalet till de utredningar som publicerats under 2017 och som har skickats på remiss till SKL. Det betyder att eventuella utredningar som tar upp viktiga principiella aspekter på statens styrning men som inte har remitterats faller utanför vårt urval. Sammanställningen blir därmed inte heltäckande. Men vi bedömer ändå att detta urval ändå ger en relativt tillförlitlig bild av relevanta utredningar som publicerats under året.

När det gäller utredningar av olika slag från statliga myndigheter har urvalet bestått av de utredningar som publicerats under 2017 och som skickats på remiss till SKL samt de utredningar som myndigheterna själva tar upp i vår myndighetsenkät. I urvalet ingår även rapporter från Statskontoret (5 rapporter) och Riksrevisionen (7 rapporter) som behandlar relevanta aspekter av statens styrning av kommuner och landsting. I urvalet ingår inte utredningar som behandlar generella bestämmelser, till exempel arbetsgivarfrågor.

Vi har bedömt varje utredning utifrån följande kriterier:

1. Utredningar vars förslag har stor påverkan på kommuner och landsting (dvs. stor påverkan på kommunernas/landstingens ekonomiska förutsättningar, planering och/eller arbetssätt).
2. Utredningar som berör finansieringsprincipen/ kommunalt självstyre och/eller proportionalitetsprincipen.

Utredningarna och rapporterna skiljer sig åt och berör ett stort antal frågor och verksamhetsområden. I rapporten beskriver vi översiktligt vilka typer av förslag som finns i utredningarna och som har stor påverkan på kommuner och landsting samt vilka aspekter av statens styrning som lyfts fram. Kategoriseringen har gjorts baserat på utredningarnas sammanfattning och konsekvensbeskrivningar för kommuner och landsting. Samtliga utredningar som ingår i urvalet finns i bilaga 5.

Redovisning av Lagrådets yttranden

En konsult (Sweco Society AB) har sammanställt yttranden från Lagrådet i principiellt viktiga frågor som rör statens styrning av kommuner och landsting. Dessa har samlats in från Lagrådets webbplats där det finns en färdig sammanställning över de yttranden som gjordes under 2017. Yttrandena har lästs igenom översiktligt för att undersöka om de behandlar principiellt viktiga frågor som rör statens styrning eller den kommunala självstyrelsen, till exempel avseende finansieringsprincipen, proportionalitetsprincipen, det kommunala utjämningssystemet eller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. I längre yttranden har Sweco sökt efter nyckelord och läst de stycken som fått sökträffar. De nyckelord som sökts upp är:

• kommun
• landsting
• proportion
• finansiering
• utjämning
• självstyre
• ansvarsfördelning

Vissa yttranden ingår inte i sammanställningen. De har valts bort från urvalet utifrån följande kriterier:

• Yttranden som innebär att Lagrådet lämnar förslaget utan erinran
• Yttranden som endast rör förtydliganden av frågor av semantisk eller terminologisk karaktär, eller frågor om dispositionen av lagen
• Samma ord som finns med i en principiellt viktig fråga men som nämns i en kontext som inte är relevant för uppdraget (exempelvis när ”proportionalitetsprincip” nämns i straffrättsligt sammanhang och inte i förhållande till kommunsektorn)
• Yttranden som behandlar lagar som skulle kunna påverka kommuner och landsting men där Lagrådets själva yttrande inte tar upp någon principiellt viktig fråga
• Yttranden där kommuner och landsting berörs i egenskap av arbetsgivare.

Redovisning av riksdagens yttranden

Betänkanden och utlåtanden har samlats in genom sökningar i riksdagens databas Dokument och Lagar. Sökningarna har avgränsats till dokumenttyp Betänkanden och utlåtanden och tidsperioden 2017-01-01–2017-12-31. De söksträngar som använts är:

• självstyre
• finansieringsprincip + kommun
• proportionalitetsprincip + kommun
• utjämning + kommun
• ansvarsfördelning + kommun
• samt ovanstående söksträngar + landsting

Därefter har de dokument som visat sig beröra principiellt viktiga frågor som rör statens styrning eller den kommunala självstyrelsen sammanställts tillsammans med information om vilken fråga som berörs.

Samma avgränsningar för vad som räknas som principiellt viktiga frågor har tillämpats i insamlingen av både yttranden från Lagrådet, betänkanden och utlåtanden från riksdagen. I urvalet ingår endast de yttranden som riksdagen har bifallit.

Vissa betänkanden och utlåtanden ingår inte sammanställningen. De har valts bort från urvalet utifrån följande kriterier:

• Den principiellt viktiga fråga som genererat sökträffen nämns endast som ett konstaterande i en bakgrundsbeskrivning av till exempel gällande ordning i Sverige.
• Sökorden finns med men inte i den kontext som är relevant för uppdraget (till exempel ”proportionalitetsprincipen” nämns i förhållande till EU-nivån).
• Betänkanden som behandlar frågor som rör kommun- eller landstingsverksamheter men som inte tar upp principiellt viktiga frågor som rör statens styrning av kommuner och landsting.

Överenskommelser, nationella samordnare och inriktningsdokument

I denna bilaga redogör vi för de överenskommelser (tabell 3.1), nationella samordnare (tabell 3.2) och inriktningsdokument (tabell 3.3) som rör kommuner och landsting.

Tabell 3.1 Överenskommelser per utgiftsområde vid utgången av 2017

Källa: SKL (via e-post 2018-02-20), SKL:s webbplats (egen sökning) och regeringens webbplats (egen sökning).

Kommentar: Överenskommelser mellan regeringen eller statliga myndigheter och SKL samt i vissa fall någon eller några ytterligare parter. Sammanställningen omfattar gällande överenskommelser i december 2017 och överenskommelser som har ingåtts under 2017 (nya/omförhandlade under 2017). Under Övrigt finns överenskommelser som inte går att koppla direkt till ett enskilt utgiftsområde.

* Under 2017 har även en tilläggsöverenskommelse gjorts.

Tabell 3.2 Nationella samordnare 2009–2017

* Både nya och väsentligt förändrade uppdrag

** För 2016 och samtliga föregående år endast nya uppdrag

Källa: Regeringens webbplats (egen sökning); Bilaga 6.1 till Konstitutionsutskottets betänkande (2015:16/KU10); Statskontoret (2014), Nationella samordnare. Statlig styrning i otraditionella former?

Kommentar: Nationella samordnare vars uppdrag vi bedömt har betydelse för kommuner eller landsting.

Tabell 3.3 Nationella inriktningsdokument 2009–2017

Källa: Regeringens webbplats (egen sökning); Statskontoret (2018), Strategier och handlingsplaner. Ett sätt för regeringen att styra? Bilaga 1.

Kommentar: Strategier och handlingsplaner som vi har bedömt rör kommuner eller landsting. Strategin eller handlingsplanen ska tydligt ha dokumenterats i en proposition, riksdagsskrivelse, departementspromemoria eller något annat dokument som regeringen eller Regeringskansliet har offentliggjort.

Myndigheters styrmedel

I denna bilaga redovisar vi vilka myndigheter som enligt vår enkät styr över verksamheter i kommuner och landsting, vilka styrmedel som myndigheterna använder och vilka förändringar som skett under 2017.

Tabell 4.1 Myndigheter som styr över verksamheter i kommuner och landsting, samt förändringar under 2017

Källa: Statskontorets enkät.

Anmärkning: F= förändring under 2017, N= ny under 2017, U= upphävt under 2017. I tabellen ingår inte länsstyrelserna.

Anmärkning: Kolumnen ”Föreskrifter” avser de myndigheter som har bemyndiganden att utfärda föreskrifter. De förändringar som anges med F, N och U i kolumnen anger dock om myndigheten har gjort förändringar i befintliga föreskrifter, utfärdat nya föreskrifter respektive upphört med någon föreskrift under 2017.

Utredningar och rapporter

I denna bilaga redogör vi för vårt urval av utredningar och rapporter som har publicerats under 2017 och som tar upp principiella aspekter om statens styrning av kommuner och landsting eller dess konsekvenser.

Totalt ingår 55 utredningar och rapporter i vår sammanställning (tabell 5.1).

Tabell 5.1 Utredningar och rapporter under 2017 som tar upp principiella aspekter av statens styrning av kommuner och landsting (per departement och typ av utredning)

I tabell 5.2 ger vi en kortfattad beskrivning av förslagen som presenteras i utredningarna och dess påverkan på kommuner och landsting.

Tabell 5.2 Utredningar och rapporter under 2017 som tar upp principiella aspekter om statens styrning eller dess konsekvenser

Riksdagens tillkännagivanden

I denna bilaga redogör vi för riksdagens tillkännagivanden under 2017 i de betänkanden som berör kommuner och landsting.

Tabell 6.1 Sammanställning av riksdagens tillkännagivanden i de betänkanden som berör kommuner och landsting

Fotnoter

1. I Statskontorets regeringsuppdrag ingår även en fördjupad analys av konsekvenserna av den samlade statliga styrningen. Denna del av uppdraget redovisas i februari 2019. ↑

2. Statskontoret. (2016). Statens styrning av kommunerna. (2016:24). ↑

3. I vår redovisning ingår endast de regleringar som vi bedömer har betydande påverkan på kommunsektorns verksamheter eller funktionssätt, exempelvis genom att vara kostnadsdrivande eller på andra sätt påverka kommunernas åtaganden. I vårt urval ingår därför inte exempelvis nya och förändrade regleringar som endast innebär mindre ändringar och förtydliganden i sak eller frågor av semantisk karaktär. Bilaga 2 beskriver närmare våra definitioner och avgränsningar. ↑

4. Fyra av de nya förordningarna är kopplade till statsbidrag. ↑

5. En ändring kan beröra flera förordningar och lagar. Sex av de ändringar som ingår i urvalet gäller ändringar kopplade till statsbidrag. ↑

6. Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, utlänningslagen (2005:716) och lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. ↑

7. Bland annat: Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan och förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. ↑

8. Bland annat Socialförsäkringsbalken (2010:110), studiestödslagen (1999:1395) och förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. ↑

9. Storleken på statsbidragen kan också skilja sig beroende på om man använder uppgifter från ESV (utbetalningar) eller räkenskapssammandraget för kommuner och landsting som källa. ↑

10. Denna kategori utgörs framför allt av medel som betalas ut och fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet och som även omfattar ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipen. ↑

11. Denna kategori utgörs framför allt av bidraget för läkemedelsförmånerna till landstingen och av ersättningar till kommuner och landsting för migration och integration av asylsökande och nyanlända. Kommunerna och landstingen är exempelvis skyldiga att tillhandahålla bostäder, utbildning, vård och omsorg för denna grupp av individer. ↑

12. I bilaga 2 redogör vi för vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som vi har kopplat till respektive kategori av statsbidrag. ↑

13. Det tillfälliga stödet som utbetalades 2015 med anledning av flyktingsituationen skulle även täcka kostnader för 2016. ↑

14. En förklaring till detta är att lärarlönelyftet som infördes vid halvårsskiftet 2016 omfattade mer pengar 2017 (helår). ↑

15. Dessutom har Migrationsverket under 2017 börjat betala ut ersättningar till kommunerna månadsvis i förskott i stället för kvartalsvis i efterskott. ↑

16. ESV (2018:32), Utfallet för statens budget, s. 73, 164–165. ↑

17. Om vi tar hänsyn till att en förskottsutbetalning gjordes 2015 som egentligen gäller 2016 blir ökningen mellan 2016 och 2017 lägre. ESV (2018:32), Utfallet för statens budget, s. 164–165. När vi periodiserar utbetalda bidrag för läkemedelsförmånerna blir den procentuella förändringen för utgiftsområdet som helhet 0,1 procent. ↑

18. Vi väljer att inte redovisa det totala antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar eftersom vi bland annat saknar ett komplett underlag. ↑

19. Med nya statsbidrag menar vi statsbidrag som började gälla under 2017. Överenskommelser som innehåller statsbidrag ser vi endast som nya om det inte har tecknats några liknande överenskommelser för tidigare år. ↑

20. Lag (2017:527) om studiestartsstöd. ↑

21. Överenskommelser kan ses som ett ramverk som kombinerar flera styrmedel, till exempel riktade statsbidrag och olika informationsinsatser. Överenskommelser ingås mellan två parter och är inte tvingande. Vanligtvis är det regeringen och SKL som ingår överenskommelser, men det kan även vara myndigheter som ingår överenskommelser med SKL (Statskontoret (2014), Överenskommelser som styrmedel). ↑

22. Se bilaga 3 för en sammanställning av samtliga nya eller väsentligt förändrade överenskommelser. Med väsentligt förändrade överenskommelser avses här nya överenskommelser som bygger vidare på tidigare överenskommelser. ↑

23. Regeringsbeslut 2017-12-13, Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om Patientmiljarden – Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården (dnr: S2017/07321/FS). ↑

24. Regeringsbeslut 2017-12-21, Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården m.m. 2018 (dnr: 2016/02827/FS; 2017/01420/FS; 2017/07519/FS (delvis)). ↑

25. Regeringsbeslut 2017-06-15, Godkännande av en tilläggsöverenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa (dnr: S2017/03585/FS). ↑

26. Det finns ingen enhetlig definition av vad en nationell samordnare är. Statskontoret har tidigare definierat nationell samordnare som en person som är utsedd av regeringen och som verkar utanför myndighetsstrukturerna för att samordna och genomföra regeringens politik. En nationell samordnare organiseras antingen som en funktion i Regeringskansliet eller som en oberoende kommitté. Samordnaren utses av regeringen genom regeringsbeslut, alternativt genom ett regeringskanslibeslut av enskilda statsråd. Nationella samordnare har ett tidsbegränsat mandat (Statskontoret (2014), Nationella samordnare – statlig styrning i otraditionella former?). ↑

27. Dir. 2017:7. ↑

28. Se bilaga 3 för en sammanställning över samtliga nationella samordnare som har betydelse för kommuner och/eller landsting. ↑

29. Nationella inriktningsdokument beslutas av regeringen för att påverka politiska mål och ambitioner inom ett område. Det kan även handla om att regeringen vill ha draghjälp från andra aktörer som regeringen har begränsad eller ingen formell möjlighet att styra över. Nationella inriktningsdokument kan också vara ett sätt att kraftsamla olika aktörer kring en fråga för att på så sätt stärka samordningen (Statskontoret (2016:24), Statens styrning av kommunerna). ↑

30. Begreppen strategi och handlingsplan saknar formell status och är därmed inte tvingande. Det finns heller inga avgörande skillnader mellan dokument som kallas för strategier eller handlingsplaner (Statskontoret (2018), Strategier och handlingsplaner. Ett sätt för regeringen att styra?). För att räknas med här ska strategin eller handlingsplanen tydligt ha dokumenterats i en proposition, riksdagsskrivelse, departementspromemoria eller något annat dokument som regeringen eller Regeringskansliet har offentliggjort. ↑

31. Se bilaga 3 för en sammanställning över nationella inriktningsdokument 2009–2017. ↑

32. Se bilaga 3 för en sammanställning över nationella samordnare 2009–2017. ↑

33. Statskontorets enkät har inte skickats till myndigheter som har ett övergripande ansvar för frågor som omfattar samhället i mer vid bemärkelse, till exempel domstolarna. ↑

34. Länsstyrelserna räknas i detta sammanhang som en myndighet. I Statskontorets rapport Statens styrning av kommunerna (2016:24) framgick att ungefär 60 myndigheter styr över verksamheter i kommuner och landsting. Svarsfrekvensen i den enkätundersökningen var något högre än i denna rapport. Se bilaga 2 för närmare beskrivning av vår undersökning. ↑

35. Ett bemyndigande (en rätt) för en myndighet att utfärda föreskrifter meddelas antingen av riksdagen genom lag eller av regeringen genom förordning. En myndighet är formellt inte skyldig att utfärda föreskrifter, men gör oftast det om de har ett bemyndigande. ↑

36. Allmänna råd är generella rekommendationer om hur en bindande regel i lag, förordning eller föreskrift ska tillämpas. Ett allmänt råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla regeln, till exempel genom en metod eller lösning. ↑

37. Exempelvis nationella riktlinjer, vägledningar, beslutsstöd, handböcker och rekommendationer. ↑

38. Exempelvis genom information, utbildningar eller öppna jämförelser. ↑

39. I bilaga 4 finns en sammanställning över de myndigheter som i vår enkät har meddelat nya och förändrade styrmedel. ↑

40. I bilaga 2 redogör vi för våra avgränsningar. I bilaga 5 finns en förteckning över samtliga utredningar och rapporter som ingår i vårt urval, samt en kortfattad beskrivning av förslagens påverkan på kommuner och landsting. ↑

41. SOU 2017:73. En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet, respektive SOU 2017:38. Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning. ↑

42. SOU 2017:60 och SOU 2017:88. Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, Del 1 respektive Del 2. ↑

43. Utbildningsdepartementet (2017) Ökade möjligheter till grundläggande behörigheter på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program PM 2017-09-06. ↑

44. SOU 2017:47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. ↑

45. SOU 2017:95. Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. ↑

46. Ds 2017:68. Förutsättningar för vissa särskilda boendeformer för äldre. ↑

47. SOU 2017:77. En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. ↑

48. Energimyndigheten (2017-06-19) Kommunal tillstyrkan av vindkraft. (M2017/01633/Ee). ↑

49. SOU 2017:21. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1. ↑

50. Boverket (2017:23). En mer förutsägbar byggprocess. Förenklad kontroll av serietillverkade hus. ↑

51. Boverket (2017:4). Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner. ↑

52. SOU 2017:48. Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. ↑

53. SOU 2017:1. För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. ↑

54. Riksrevisionen Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket (RiR 2017:32). ↑

55. Statskontoret (2017) Utvärdering av statsbidrag för lärarlönelyftet (2017:21), Statskontoret (2017) Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 3. (2017:1), Riksrevisionen (2017) Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18). ↑

56. Innan riksdagen beslutar om en ny lag granskas propositionen och eventuella motförslag av det utskott i riksdagen som har ansvar för frågan. Utskottet ger sin syn på lagförslaget i form av ett utskottsbetänkande eller yttrande. ↑

57. Tillkännagivanden kan exempelvis användas om riksdagen anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag. Regeringen är inte rättsligt bunden att tillgodose ett tillkännagivande men enligt konstitutionell praxis är utgångspunkten att göra det. ↑

58. Några betänkanden innehåller fler än ett tillkännagivande eller samma tillkännagivande som ett annat betänkande innehåller. ↑

59. Se bilaga 6 för en sammanställning av riksdagens tillkännagivanden 2017 som gäller kommuner och landsting. ↑

60. Lagrådet ska enligt regeringsformen (8 kap. 21 § 5) yttra sig innan riksdagen beslutar om lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna. Detta är en del i skyddet av det kommunala självstyret. I sina yttranden kan Lagrådet kommentera de proportionalitetsbedömningar som har gjorts i samband med förslaget, exempelvis om det underlag som ligger till grund för bedömningen kan anses vara tillräckligt för att motsvara kraven enligt bestämmelsen i regeringsformen. ↑

61. I vår sammanställning ingår inte heller utbetalda bidrag till fristående skolhuvudmän eller privata vårdgivare. ↑

62. Det statliga tandvårdsstödet kan ses som en subvention till individer (patienterna). Men vi har tagit med detta stöd eftersom det ska ersätta vårdgivare (både Folktandvården och privata tandläkare som är anslutna till Försäkringskassans elektroniska system) för utförd tandvård enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. ↑

63. Regeringskansliet Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/17, halvårsskiftet 2017 och årsskiftet 2017/18. ↑