Statsförvaltningen i korthet 2024

Sammanfattning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I den årliga rapporten Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation. Vi redogör för de förändringar som har skett under året och för trender under längre tid. De uppgifter som vi redovisar bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar.

Två nya myndigheter från och med den första januari 2024

Den första januari 2024 fanns det 367 myndigheter under regeringen. Det var en färre än den första januari 2023. Regeringen inrättade två nya myndigheter den första januari 2024: Utbetalningsmyndigheten och Mediemyndigheten.

Sedan 2015 har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 364 och 374. Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200.

Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning. Många myndigheter finns också inom områdena näringslivsfrågor, allmän offentlig förvaltning och utbildning.

Antalet årsarbetskrafter fortsätter att öka

Antalet årsarbetskrafter i staten har ökat mer under senare år än tidigare, trots att antalet myndigheter inte har ökat. Samtidigt har statens andel av antalet anställda på arbetsmarknaden varit i stort sett oförändrad under många år. I dag finns nästan 257 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen. Det är ungefär 9 000 fler än under förra året. För tio år sedan fanns det ungefär 213 000 årsarbetskrafter i myndigheterna.

Polismyndigheten är den största myndigheten under regeringen, med drygt 35 500 årsarbetskrafter. Men de flesta av myndigheterna är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen

Ungefär 35 procent av myndigheterna under regeringen är enrådighetsmyndigheter. I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Samtidigt har antalet styrelsemyndigheter ökat på senare tid. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid. Vår kartläggning visar att det finns 100 särskilda beslutsorgan och 78 särskilda rådgivande organ i myndigheterna under regeringen. Totalt sett är det 11 myndigheter som har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten bedömer myndigheternas kvalitet

Statskontoret undersöker varje år hur allmänheten uppfattar arbetet och kvaliteten vid ett antal myndigheter. Undersökningen visar att allmänheten anser att myndigheterna under regeringen sköter sina uppgifter olika väl. Skatteverket och Försvarsmakten är de myndigheter som allmänheten anser sköter sin uppgift bäst. Försäkringskassan uppnår för första gången sedan 2016 en positiv betygsbalans. Det innebär att det är en större andel av allmänheten som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra än den andel som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt.

De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med när det gäller hur de sköter sin uppgift är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Svenska kraftnät. Men Arbetsförmedlingen får ändå bättre betyg i år än året innan.

Majoriteten av de som har besökt ett statligt servicekontor instämmer helt i att väntetiden var acceptabel samt att de har fått den hjälp som de behövde. De flesta som har besökt ett statligt servicekontor är också förhållandevis nöjda med var servicekontoret ligger.

Inledning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation.

Vi redovisar bland annat uppgifter om antalet myndigheter, deras ledningsformer och särskilda organ. Rapporten beskriver även personalen i staten och hur många som arbetar i den statliga förvaltningen. Vi beskriver även hur allmänheten uppfattar vissa av de statliga myndigheterna.

Underlag och genomförande

Uppgifterna i den här rapporten bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar. I rapporten redogör vi för förändringar som har skett under året, och även för trender under längre tid.

Vi använder data från flera olika källor

Rapporten bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Domstolsverket och Arbetsgivarverket. Vi använder också uppgifter från den årliga undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför i samverkan med Statskontoret. Vi har även kartlagt vissa delar av innehållet i myndigheternas instruktioner.

Vi har beräknat antalet statliga myndigheter under regeringen utifrån uppgifter som Statskontoret har sammanställt från olika källor. I vår redovisning ingår både de myndigheter som har fått en specifik förordning med instruktion från regeringen och de myndigheter som styrs av en särskild lag. Vi har bara räknat med de myndigheter som inte har ett tidsbegränsat uppdrag.

Vi har fått uppgifter om myndigheternas årsarbetskrafter från SCB. Dessa uppgifter har vi kompletterat genom att själva genomföra en undersökning under 2024, eftersom det saknas officiella uppgifter om årsarbetskrafter för ungefär 50 myndigheter. Det gäller framför allt de mycket små myndigheterna. De är ofta nämndmyndigheter där de totala arbetsinsatserna är mindre än en heltidstjänst per år. De som arbetar vid de flesta av dessa myndigheter är anställda vid en så kallad värdmyndighet. Till exempel är Skatteverket värdmyndighet för Forskarskattenämnden. Vi har hämtat information om årsarbetskrafter antingen direkt från dessa myndigheter eller från deras värdmyndighet. Uppgifter om domstolarnas årsarbetskrafter har vi fått från Domstolsverket.

Vi har använt tre olika källor för att beskriva arbetskraften i den statliga sektorn. I första hand har vi använt statistik från SCB:s två statistikprodukter Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) respektive Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Vi har också använt oss av uppgifter om antalet anställda i staten från Arbetsgivarverket.

Statskontoret undersöker varje år hur allmänheten bedömer kvaliteten i den statliga verksamheten. Det gör vi i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Vi har baserat kapitel 6 i rapporten på resultaten från 2023 års undersökning.

Rapportens disposition

I kapitel 2 redovisar vi uppgifter om antalet myndigheter under regeringen och utvecklingen under senare år. Vi beskriver också myndigheterna utifrån verksamhetsområde och departement. Därtill redovisar vi vissa uppgifter om var i landet som den statliga förvaltningen finns.

I kapitel 3 redovisar vi uppgifter om myndigheternas storlek mätt i antal årsarbetskrafter.

I kapitel 4 redogör vi för myndigheternas ledningsformer och för särskilda organ inom myndigheterna.

I kapitel 5 redovisar vi uppgifter om de som är anställda i staten.

I kapitel 6 beskriver vi hur allmänheten uppfattar kvaliteten i vissa av de statliga myndigheterna.

Myndigheter under regeringen

I det här kapitlet redovisar vi antalet myndigheter under regeringen och redogör för hur antalet har förändrats över tid. Vi redovisar även uppgifter om hur myndigheterna fördelar sig inom olika verksamhetsområden samt uppgifter om var i landet de finns.

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Vår definition omfattar de statliga förvaltningsmyndigheterna, de statliga affärsverken, domstolarna och AP-fonderna.

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.

Det finns 367 myndigheter under regeringen

Den första januari 2024 fanns det 367 myndigheter under regeringen. Det var en färre än första januari 2023.

Under 2023 tillkom två nya myndigheter och fyra myndigheter avvecklades

Regeringen inrättade en ny myndighet under 2023: Myndigheten för totalförsvarsanalys. Det är en enrådighetsmyndighet under Försvarsdepartementet. Myndigheten ska följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret ur ett systemperspektiv.^[1]

I juni 2023 aktiverade Länsstyrelsen i Hallands län en lokal värderingsnämnd, genom att tillsätta ledamöter i nämnden. Nämnden ska handlägga ärenden om ersättning enligt förfogandelagen (1976:262) och ransoneringslagen (1976:268).^[2] Det innebär att det tillkom två nya myndigheter under 2023.

Regeringen avvecklade fyra myndigheter under 2023:

• den lokala säkerhetsanläggningen vid kärntekniska anläggningen Barsebäck
• den lokala säkerhetsanläggningen vid kärntekniska anläggningen Studsvik
• Myndigheten för press, radio och tv
• Statens medieråd.

Två nya myndigheter från och med den första januari 2024

Regeringen inrättade två nya myndigheter den första januari 2024: Utbetalningsmyndigheten och Mediemyndigheten.

Utbetalningsmyndigheten är en styrelsemyndighet under Finansdepartementet. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.^[3]

Mediemyndigheten är en enrådighetsmyndighet under Kulturdepartementet. Myndigheten bildades genom en sammanslagning av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv. Myndigheten ska bland annat verka för yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet samt möjligheterna till mediemångfald och tillgänglighet.^[4]

Antalet myndigheter har inte förändrats mycket under de senaste tio åren

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket (figur 1). Men mellan 2014 och 2015 är ett undantag, då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Efter det har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 364 och 374.

I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.^[5]

Figur 1. Antal myndigheter under regeringen.

Kommentar: Gäller 1 januari varje år. I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som inte har funnits med i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. I figur 1 har vi därför uppdaterat antalet myndigheter under regeringen för åren 2014–2023 samt för 2005. Det innebär att uppgifterna om antalet myndigheter under regeringen för de åren är 24 fler i denna rapport jämfört med uppgifterna i tidigare års upplagor.

Källa: SCB och Statskontoret.

Myndigheterna har blivit färre men större

Myndigheterna under regeringen har blivit färre, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv är att regeringen under en period ombildade regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De ombildades då från att vara så kallade myndighetskoncerner till att bli enmyndigheter. Regeringen har också slagit ihop mindre myndigheter till större myndigheter, eller införlivat mindre myndigheter i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men det går att dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde. Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of the Functions of Government (Cofog).^[6] OECD delar in offentlig verksamhet i följande tio områden:

• Allmän offentlig förvaltning
• Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
• Fritid, kultur och religion
• Försvar
• Hälso- och sjukvård
• Miljöskydd
• Näringslivsfrågor
• Samhällsskydd och rättsskipning
• Socialt skydd
• Utbildning

Flest myndigheter finns inom området Samhällsskydd och rättsskipning

Sveriges myndigheter är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden (figur 2). Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det beror framför allt på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Allmän offentlig förvaltning, Näringslivsfrågor och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.

Figur 2. Antal myndigheter under regeringen efter verksamhetsområde, 2024.

Kommentar: I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som inte har funnits med i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. Samtliga 24 övervakningsnämnder finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det innebär att jämförelser med uppgifter i tidigare års upplagor av denna rapport bör göras med viss försiktighet.

Källa: ESV och Statskontorets egna beräkningar.

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att drygt 160 myndigheter enligt sin instruktion har rätt att utfärda föreskrifter. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna. Sådana myndigheter finns inom samtliga verksamhetsområden.

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet

Drygt en tredjedel av myndigheterna finns under Justitiedepartementet. Det beror framför allt på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna så finns det flest myndigheter under Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet, det vill säga alla universitet och högskolor i Sverige utom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). SLU ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Tabell 1. Antal myndigheter per departement, 2024.

Kommentar: I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som inte har funnits med i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. Samtliga 24 övervakningsnämnder finns under Justitiedepartementet. Det innebär att jämförelser med uppgifter i tidigare års upplagor av denna rapport bör göras med viss försiktighet. Det förekommer viss avrundningsdifferens i kolumnen som anger andel. Därför summerar kolumnen inte till 100 procent.

Flest statligt anställda finns i Stockholms län

Det finns flest statligt förvärvsarbetande i Stockholms län. Även i Västra Götalands, Skåne och Uppsala län är antalet statligt förvärvsarbetande förhållandevis högt. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar län (figur 3).

Figur 3. Antal statligt förvärvsarbetande per län, 2022.

Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), 2022.^[7]

Ett annat sätt att undersöka den statliga närvaron är att beräkna en så kallad lokaliseringskvot. Kvoten relaterar andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det att andelen statligt förvärvsarbetande är låg i förhållande till befolkningen.^[8]

Uppsala, Gotlands och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot 2022 (figur 4). Lägst kvot har Kronobergs, Kalmar och Hallands län.

Figur 4. Antal anställda i statlig förvaltning i förhållande till befolkningen 2022.

Kommentar: Intervallet är konstruerat så att alla kategorier så långt som möjligt innehåller samma antal län.

Källa: SCB:s befolkningsstatistik per län 2022 och SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) (Sysselsatta efter bostadens belägenhet. Årligt register efter region, arbetsställets sektorstillhörighet, kön, ålder och år). Figuren gäller sysselsatta i staten i åldrarna 15–74 år.^[9]

Få omlokaliseringar under de senaste åren

Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Mellan 2016 och 2019 fattade regeringen beslut om att omlokalisera hela eller delar av 19 myndigheter.^[10] Därefter har endast ett fåtal myndigheter omlokaliserat delar av sin verksamhet. Ett exempel är att Statens servicecenter under 2021 fick i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.^[11]

Flera nya servicekontor under 2022 och 2023

Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst ligga i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.^[12] Men regeringen ändrade detta uppdrag under 2022 till att antalet kontor som ska öppna i stället ska vara minst 27.^[13]

Under 2023 öppnade Statens servicecenter nio nya servicekontor, bland annat i Eskilstuna (Skiftinge), Stockholm (Rinkeby) och Norrköping (Hageby). I slutet av 2023 bedrev myndigheten verksamhet vid nästan 140 servicekontor.^[14]

Myndigheternas storlek

I det här kapitlet redovisar vi myndigheternas storlek i antal årsarbetskrafter. Vi redogör för hur många årsarbetskrafter som finns i myndigheterna under regeringen och för vissa skillnader jämfört med tidigare år.

Vi använder måttet antal årsarbetskrafter för att jämföra myndigheternas storlek. Antalet årsarbetskrafter motsvarar antalet anställda omräknat till heltidstjänster.

Myndigheterna varierar stort i antal årsarbetskrafter

De största myndigheterna under regeringen har tiotusentals årsarbetskrafter och de minsta har mindre än en hel årsarbetskraft. Totalt finns det nästan 257 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen.

Figur 5. Antal myndigheter under regeringen indelade efter antal årsarbetskrafter, 2024.

Kommentar: I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som inte har funnits med i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. Samtliga dessa myndigheter ingår i kategorin 0–49 årsarbetskrafter. Det innebär att jämförelser med uppgifter i tidigare års upplagor av denna rapport bör göras med viss försiktighet. Vi saknar uppgifter om myndigheterna Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen (Säpo), och således ingår inte de två myndigheterna i figuren ovan.

Källa: SCB, Domstolsverket^[15], myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Många myndigheter är små

Många myndigheter är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter. Fler än var fjärde myndighet har färre än 30 årsarbetskrafter. Bland de minsta myndigheterna finns ett antal nämndmyndigheter, till exempel Högskolans avskiljandenämnd och Fideikommissnämnden. De har färre än en halv årsarbetskraft var.

Polisen och Försvarsmakten är störst

Fem myndigheter har fler än 10 000 årsarbetskrafter. Den största är Polismyndigheten som har drygt 35 500 årsarbetskrafter. Näst störst är Försvarsmakten, som följs av Kriminalvården och Försäkringskassan. Försvarsmakten har drygt 24 500 årsarbetskrafter, Kriminalvården nästan 15 500 och Försäkringskassan drygt 11 500.

Universiteten och högskolorna

Bland universiteten och högskolorna är Lunds universitet störst, följt av Uppsala universitet och Göteborgs universitet (tabell 2). Vid Lunds universitet finns 7 500 årsarbetskrafter, vid Uppsala universitet knappt 6 700 och vid Göteborgs universitet drygt 5 800. Övriga universitet och högskolor har mellan 55 och 5 000 årsarbetskrafter. Minst är Kungliga konsthögskolan. Totalt finns det drygt 61 000 årsarbetskrafter vid landets universitet och högskolor.

Tabell 2. Antal årsarbetskrafter vid universiteten och högskolorna.

Källa: SCB

Årsarbetskrafterna i myndigheterna har ökat

Under 2023 ökade antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen med ungefär 9 000. Det är den största ökningen av antalet årsarbetskrafter sedan 2020. Årsarbetskrafterna har ökat varje år under de senaste tio åren.

Figur 6. Antal årsarbetskrafter i myndigheter under regeringen, tusental.

Kommentar: Uppgifterna är från februari varje år med vissa undantag. För AP-fonderna använder vi uppgifter från årsredovisningarna. I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som inte har funnits med i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. Kriminalvården får utföra administrativa uppgifter åt de 24 övervakningsnämnderna. Det arbete som utförts i dessa nämnder har därför i allt väsentligt räknats in i årsarbetskrafterna för Kriminalvården. Det innebär att uppdateringen under 2024 inte påverkar det totala antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen jämfört med tidigare års rapporter.

Källa: SCB, Domstolsverket, myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen har ökat mer under senare år än tidigare. Från 2015 till 2024 ökade antalet årsarbetskrafter med 42 000. Under perioden 2005–2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 5 000. Från 2021 till 2024 har antalet årsarbetskrafter ökat med 19 000.

Vissa myndigheter har ökat i storlek, medan andra har minskat

Vissa myndigheter har ökat förhållandevis mycket i storlek under året. I absoluta tal har Polismyndigheten och Kriminalvården ökat mest, med ungefär 2 700 respektive 1 900 årsarbetskrafter. Även förra året tillhörde dessa två de myndigheter som ökade mest. Även Försvarsmakten och Trafikverket hör till de myndigheter som har ökat antalet årsarbetskrafter mest i absoluta tal, med ungefär 1 500 respektive 700 årsarbetskrafter.

Flera myndigheter har minskat antalet årsarbetskrafter, men minskningarna är ofta relativt små. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är de myndigheter som i absoluta tal har minskat mest under året, med ungefär 900 respektive 700 årsarbetskrafter. Dessa båda myndigheter är de enda som minskat antalet årsarbetskrafter med fler än 100.

Myndigheternas ledningsformer och särskilda organ

I det här kapitlet beskriver vi myndigheternas organisering, det vill säga vilka ledningsformer och särskilda organ som de har. Vi redovisar uppgifter för i år och vissa förändringar som har skett dels sedan Statskontorets kartläggning och analys av myndigheternas ledningsformer och särskilda organ 2014, dels sedan vår studie om särskilda organ 2023.^[16]

Det finns i huvudsak tre ledningsformer i myndigheter

Regeringen anger en myndighets ledningsform i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2007:515) beskriver tre olika ledningsformer.

I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen.

I en styrelsemyndighet är det en styrelse som är myndighetens ledning och som har det fulla ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Myndighetschefen svarar då för den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

I en nämndmyndighet är det nämndens ledamöter som kollektivt är myndighetens ledning. Till skillnad från de andra två ledningsformerna har nämndmyndigheterna inte någon myndighetschef. Vissa av dem har i stället en kanslichef som sköter de administrativa uppgifterna.

Det finns myndigheter som har ledningsformer som fungerar annorlunda och som därmed faller utanför ramen även för dessa tre former. Det gäller högskolor och universitet, AP-fonderna och några andra myndigheter. Både högskolor och universitet samt AP-fonderna leds visserligen av styrelser, men dessa styrelser är av ett annat slag än de som myndighetsförordningen beskriver.

Enrådighetsmyndighet är den vanligaste ledningsformen

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen bland myndigheterna under regeringen. Det finns sammanlagt 130 enrådighetsmyndigheter. Det motsvarar 35 procent av myndigheterna i Sverige. Antalet enrådighetsmyndigheter år 2024 är nästan samma som år 2014 (tabell 3). Detta gäller trots att regeringen sedan 2014 har ombildat flera enrådighetsmyndigheter till styrelsemyndigheter. Det beror på att regeringen ofta har valt enrådighet som ledningsform för nya myndigheter. Till exempel valde regeringen enrådighet som ledningsform när den inrättade Myndigheten för psykologiskt försvar och Mediemyndigheten.

Drygt 70 procent (92) av de 130 enrådighetsmyndigheterna har ett insynsråd. Det är regeringen som bestämmer om det ska finnas ett insynsråd vid myndigheten eller inte. Insynsråden ska ha insyn i myndigheten och ge råd till myndighetschefen.

Tabell 3. Myndigheternas ledningsform (antal).

Kommentar: Uppgifterna gäller den 1 januari 2024. I Statskontorets utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter framkom det under våren 2024 att det sedan många år finns 24 övervakningsnämnder som tidigare inte har ingått i Statskontorets förteckning över antalet myndigheter under regeringen. Det innebär att det i tabellen ovan finns 24 fler nämndmyndigheter och 24 fler myndigheter totalt 2014, jämfört med vad vi har redovisat i tidigare års upplagor.

Källa: Myndigheternas instruktioner.

*Hit räknas Arbetsgivarverket, Lagrådet, Regeringskansliet, Styrelsen för samefonden, Svenska FAO-kommittén och Svenska ILO-kommittén.

**Hit räknades tidigare de regionala länspolismyndigheterna i vår kartläggning 2014. Dessa upphörde från 1 januari 2015. Nu finns endast Sametinget kvar i kategorin.

Antalet styrelsemyndigheter har ökat sedan 2014

Styrelsemyndigheterna har blivit fler sedan 2014. Under perioden har flera enrådighetsmyndigheter ombildats till styrelsemyndigheter. Några exempel är Socialstyrelsen, Skatteverket och Statens jordbruksverk. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Könsfördelningen i styrelserna är ganska jämn. En något mindre andel av ledamöterna är kvinnor (tabell 4). Av myndighetscheferna för styrelsemyndigheter är 54 procent kvinnor. Samtliga styrelser har representation av både kvinnor och män.

Tabell 4. Könsfördelning i styrelserna, andel kvinnor i respektive grupp.

Kommentar: De två styrelsemyndigheterna Kärnavfallsfonden och Sveriges författarfond saknar myndighetschef. Vi räknar därför styrelseordförandena i dessa myndigheter som myndighetschefer i denna tabell.

Källa: Uppgifterna är hämtade från myndigheternas årsredovisningar eller verksamhetsberättelser och avser den 31 december 2023. För Utbetalningsmyndigheten och Fortifikationsverket har vi hämtat uppgifterna från myndigheternas hemsidor.

Antalet nämndmyndigheter har minskat sedan 2014

Nämndmyndigheterna har blivit färre sedan 2014. Det beror delvis på att vissa nämndmyndigheter har upphört, men också på att vissa har införlivats i andra myndigheter. Ett exempel är nämndmyndigheten E-legitimationsnämnden som 2018 uppgick i den nybildade Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Ett annat exempel är de sex regionala etikprövningsnämnderna som 2019 uppgick i den nybildade Etikprövningsmyndigheten.

Det finns 19 myndigheter som har en överdirektör

19 myndigheter ska enligt sin instruktion ha en överdirektör (tabell 5). Det är regeringen som utser en myndighets överdirektör. Överdirektören är myndighetschefens ställföreträdare.^[17] Jämfört med förra året har två myndigheter till fått en överdirektör: Ekonomistyrningsverket och Statens fastighetsverk.^[18]

Drygt en tredjedel av de myndigheter som har en överdirektör har mellan 1000 och 2000 årsarbetskrafter (tabell 5). Bland de myndigheter som har en överdirektör är Kriminalvården störst, med nästan 15 500 årsarbetskrafter. Ekonomistyrningsverket är minst bland dessa myndigheter, med knappt 150 årsarbetskrafter.

Tabell 5. Antal årsarbetskrafter i de myndigheter som har en överdirektör, 2024.

Kommentar: Vi saknar uppgifter om antal årsarbetskrafter för myndigheten Försvarets radioanstalt (FRA).

Källa: Myndigheternas instruktioner, SCB.

Det finns ytterligare ett antal myndigheter som enligt sin instruktion ska ha någonting som liknar en överdirektör. Till exempel ska Riksantikvarieämbetet ha en överantikvarie. Ett annat exempel är att länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ska ha en länsöverdirektör och att övriga länsstyrelser ska ha ett länsråd.

Inom vissa myndigheter finns det särskilda organ

Inom en del myndigheter finns så kallade särskilda organ. Vissa av dessa organ kan fatta egna beslut, medan andra är rådgivande. Regeringen beslutar i många fall om vissa eller samtliga ledamöter i dessa organ. I de flesta fall är det myndighetschefen som är ordförande. Vår kartläggning omfattar de särskilda organ som regleras i myndigheternas instruktioner. Vi har identifierat enstaka exempel på särskilda organ som regleras i andra förordningar, men dessa ingår inte i vår kartläggning. Det finns också personalansvarsnämnder.^[19] Dessa omfattas inte heller av vår kartläggning.

Särskilda beslutsorgan kan till exempel ha till uppgift att fördela vissa bidrag, besluta i rättsliga eller medicinska frågor eller om föreskrifter och allmänna råd. De kallas ofta råd, nämnder eller delegationer. Det finns också fristående myndigheter som kallas råd, nämnder eller delegationer. Den huvudsakliga skillnaden mellan dem är att de råd, nämnder eller delegationer som är fristående myndigheter regleras av en egen instruktion.

Särskilda rådgivande organ har ofta någon typ av expertkunskap. Till exempel är vissa av de rådgivande organen vetenskapliga råd och vissa bidrar med råd eller tolkningar som gäller författningsfrågor. Ibland är syftet också att samverka med andra myndigheter eller intressenter. De särskilda rådgivande organen fattar inte egna beslut.

Under 2023 genomförde Statskontoret en studie om de särskilda organen. Vår kartläggning visar exempelvis att det inte finns några bestämmelser om särskilda organ i myndighetsförordningen. Omfattningen av verksamheten i organen skiljer sig också mycket åt. Det finns organ vars verksamhet begränsas till ett årligt möte med förberedelser. Andra organ fungerar i praktiken som små myndigheter, med heltidsanställd personal.^[20]

Det finns nästan 180 särskilda organ i myndigheterna

Vår kartläggning visar att det finns 178 särskilda organ i myndigheterna. Av dessa är 100 särskilda beslutsorgan och 78 särskilda rådgivande organ.

Det är 54 myndigheter som har minst ett särskilt beslutsorgan. Det är lika många myndigheter som förra året. Det totala antalet särskilda beslutsorgan är trots det ett fler än förra året. Det beror på att regeringen har inrättat det särskilda beslutsorganet Förenklingsrådet vid Tillväxtverket (SFS 2024:201).^[21] Flest särskilda beslutsorgan har Vetenskapsrådet (7) och Statens jordbruksverk (6).

Det är 49 myndigheter som har minst ett särskilt rådgivande organ. Det är en myndighet fler än förra året. Det beror på att regeringen har beslutat att den nybildade myndigheten Utbetalningsmyndigheten ska ha ett särskilt rådgivande organ i form av ett integritetsskyddsråd.^[22] Det totala antalet särskilda rådgivande organ är två fler än förra året. Det beror på att regeringen har inrättat ytterligare ett särskilt rådgivande organ vid Myndigheten för delaktighet (SFS 2024:78).

11 myndigheter har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan (tabell 6).

Under arbetet med den tidigare nämnda studien om särskilda organ 2023 uppdaterade vi bedömningen av ett fåtal gränsfall. Det gör att årets siffror över antalet särskilda rådgivande organ och särskilda beslutsorgan inte är helt jämförbar med uppgifterna i tidigare års kartläggningar. I årets rapport räknar vi exempelvis de två särskilda organen Fjärrvärmenämnden samt Försvarets traditionsnämnd vid Statens energimyndighet respektive Statens försvarshistoriska muséer som rådgivande organ. I tidigare års redovisningar har vi klassificerat dessa som beslutsfattande organ.

Ett annat exempel är att vi i årets rapport bedömer att Naturvårdsverket endast har ett rådgivande organ. I tidigare års redovisningar har vi bedömt att myndigheten haft två rådgivande organ.

Tabell 6. Särskilda organ i myndigheterna 2024 (antal).

Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid

Antalet särskilda beslutsorgan och särskilda rådgivande organ har ökat över tid. Under 2013 fanns det 97 särskilda beslutsorgan fördelade på 51 myndigheter och 59 särskilda rådgivande organ fördelade på 46 myndigheter.^[23] Totalt finns det 22 fler särskilda organ i dag än under 2013 och tre fler än under 2023.

De som arbetar i myndigheterna

I det här kapitlet redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om kön, ålder och utbildnings-bakgrund. Vi redovisar också uppgifter om andelen tillsvidareanställda och andelen tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrånvaron i staten.

Vi använder oss av begreppet anställda när vi talar om antalet personer som arbetar i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig från begreppet årsarbetskrafter som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder uppgifter om antalet anställda för att kunna säga något om de anställda i statsförvaltningen som grupp, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.

Vi har hämtat statistiken över de anställda i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara, eftersom definitioner och tidpunkten för när källorna har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet anställda. Det betyder att även myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riksdagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de anställda i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.

Antalet anställda i den statliga sektorn har ökat

Antalet anställda i staten som helhet har ökat under perioden 2012–2022 (figur 7). Antalet anställda har ökat trots att antalet statliga myndigheter har minskat under samma period.

Figur 7. Antal anställda i staten 2012–2022.

Kommentar: SCB har ersatt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) med statistikprodukten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I RAMS finns statistik fram till och med 2021. Statistiken som bygger på BAS finns framställd med 2020 och 2022 som första respektive senaste referensår. De årliga uppgifterna om antalet sysselsatta i staten och övriga sektorer är högre i BAS jämfört med RAMS. För mer information, se SCB (2023). Skillnader mellan RAMS och BAS årsregister.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

Den statliga sektorn är sedan länge en liten del av den totala arbetsmarknaden

Staten står sedan länge för en liten andel av den totala arbetsmarknaden. År 2022 arbetade ungefär fem procent av de anställda på hela arbetsmarknaden i staten (figur 8).

Figur 8. Andel anställda i staten och övriga sektorer 2022 (procent).

Kommentar: SCB har ersatt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) med statistikprodukten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I RAMS finns statistik fram till och med 2021. Statistiken som bygger på BAS finns framställd med 2020 och 2022 som första respektive senaste referensår. De årliga uppgifterna om antalet sysselsatta i staten och övriga sektorer är högre i BAS jämfört med RAMS. För mer information, se SCB (2023). Skillnader mellan RAMS och BAS årsregister.

Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), 2022.

Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen

Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen var drygt 285 000 år 2023.^[24] De fyra områden där flest anställda vid myndigheterna under regeringen arbetar är:

• forskning och utbildning
• administration och ekonomi
• utredning
• rättsligt arbete.

Indelningen utgår från Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda inom det statliga avtalsområdet.

Figur 9. Anställda i myndigheter under regeringen per arbetsområde 2023 (procent).

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. Det totala antalet anställda som andelarna avser är 285 498.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat materialet.

Könsfördelningen i staten är ganska jämn

Det är något fler kvinnor än män som arbetar i den statliga sektorn (figur 10). Under 2022 utgjorde kvinnor 54 procent av de som arbetar i staten, medan män utgjorde 46 procent. I den offentliga sektorn i övrigt är könsfördelningen mer ojämn. I kommuner utgjorde kvinnor 76 procent och män 24 procent under 2022. I regioner utgjorde kvinnor 78 procent och män 22 procent.^[25] Könsfördelningen i kommunal och regional sektor är samma som 2021. Men andelen kvinnor i staten har ökat med en procentenhet mellan 2021 och 2022.

Figur 10. Kvinnor och män i staten 2005–2022 (procent).

Kommentar: När det gäller uppgifter om könsfördelning för 2021 och 2022 i figur 10 använder vi oss av SCB:s Befolkningens arbetsmarknadsstatistik (BAS). För övriga år i figur 10 använder vi oss av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Könsfördelningen i staten år 2021 var 53 procent kvinnor och 47 procent män för både RAMS och BAS.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

Andelen kvinnor i staten har ökat i ett längre perspektiv

I ett längre perspektiv har andelen kvinnor som arbetar i staten ökat. I slutet av nittiotalet var ungefär 60 procent av de som arbetade i staten män. Sedan 2010 har andelen kvinnor varit större än andelen män som arbetar i staten. Under perioden 2010–2022 har antalet kvinnor som arbetar i staten ökat med 30 procent. Antalet män har under samma period ökat med 17 procent.

Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden

Könsfördelningen bland de anställda i myndigheter under regeringen skiljer sig åt inom olika verksamhetsområden. Den största skillnaden finns inom området militärt arbete. Där är 85 procent av de anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom områdena kund- och medborgarservice samt utredning. Könsfördelningen är jämnast inom områdena rättsligt arbete, samt forskning och utbildning.

Figur 11. Andel anställda kvinnor och män inom olika verksamhetsområden, 2023 (procent).

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat siffrorna.

Det är få av de anställda som är under 25 år

De flesta som är anställda i staten är mellan 25 och 54 år. Av de som arbetar i staten är få yngre än 25 år. Det hänger samman med att utbildningsnivån generellt sett är högre i staten än på arbetsmarknaden i övrigt (se avsnitt 5.5).

Figur 12. Antal män och kvinnor i staten per ålderskategori, 2022.