Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 – Antal, omfattning och innehåll

Sammanfattning

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt statsbidrag till kommuner och regioner. I denna rapport redogör vi för styrningen med statsbidrag under 2024 och gör jämförelser med tidigare år.

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut 296 miljarder kronor till kommunsektorn under 2024. Det är mer än vad staten betalade ut 2023, och det beror till stor del på att staten under 2024 har betalat ut mer medel i generella bidrag än vad staten gjorde föregående år. Till kommunerna har staten betalat ut lite mindre än 177 miljarder kronor i statsbidrag under 2024, vilket är mer än vad som betalades ut 2023. Ungefär 126 miljarder av dessa är generella bidrag, 44 miljarder riktade statsbidrag och 7 miljarder kostnadsersättningar. Till regionerna har staten betalat ut ungefär 119 miljarder kronor i statsbidrag under 2024. Av dessa är ungefär 58 miljarder generella statsbidrag, 17 miljarder riktade statsbidrag samt 44 miljarder kostnadsersättningar.

Statskontoret har identifierat och bedömt att det under 2024 fanns 163 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar till kommunsektorn. Summan av de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna är den lägsta sedan 2018. De flesta bidragen finns inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Det finns fler riktade statsbidrag till kommuner än till regioner, 131 respektive 82. Något fler kostnadsersättningar riktar sig till kommunerna än till regionerna, 15 respektive 13. Det finns riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som både kommuner och regioner kan ta del av.

Under 2024 har regeringen infört 18 nya statsbidrag. Antalet nya statsbidrag under 2024 är fler än antalet nya statsbidrag 2023, respektive 2022. Två exempel på nya bidrag är statsbidrag för att stödja kommunerna i införandet av en ny socialtjänstlag på 200 miljoner kronor och statsbidrag för inköp av litteratur (2024:62) på 176 miljoner kronor.

Samtidigt har 21 statsbidrag upphört och 33 bidrag har förändrats väsentligt. Flest nya statsbidrag har tillkommit inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Samtidigt har också flest statsbidrag upphört inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg.

Bakgrund och genomförande

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt statsbidrag till kommuner och regioner. I denna rapport redogör vi för styrningen med statsbidrag under 2024 och gör jämförelser med tidigare år. Syftet med Statskontorets kartläggning är att den ska fungera som ett underlag för regeringen och bidra till att den ska få en helhetsbild av statens finansiering av kommunsektorn.

Uppdraget

Statskontoret har under åren 2017–2022 på regeringens uppdrag översiktligt redovisat och analyserat hur statens styrning av kommunsektorn förändras.^[1] Med vissa förändringar mellan åren har dessa redovisningar omfattat samma styrmedel, exempelvis lagar och förordningar, statsbidrag och överenskommelser, nationella samordnare och inriktningsdokument.

Sedan 2023 omfattar Statskontorets redovisning endast statens styrning genom statsbidrag. Statskontoret genomförde 2023 års redovisning inom ramen för vår instruktionsenliga uppgift att redogöra för utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner.^[2] Statskontoret fick den 24 oktober 2024 i uppdrag av regeringen att för åren 2024–2026, översiktligt redovisa uppgifter om samtliga statsbidrag till kommuner och regioner.^[3] Vi fortsätter att publicera den förteckning över samtliga statsbidrag till kommunsektorn som vi gjort tidigare år. Förteckningen innehåller bland annat

• uppgifter om hur mycket medel som staten betalat ut till kommunsektorn inom ramen för respektive statsbidrag,
• vilket som är det sista året som respektive statsbidrag betalas ut, och
• en fördelningsnyckel som beskriver hur respektive bidrag ska fördelas.

Förteckningen redovisas i bilaga 4.

Genomförande

Vi använder fem indikatorer för att redovisa hur statens styrning av kommuner och regioner med statsbidrag har förändrats (tabell 1). I bilaga 2 beskriver vi våra metodval och avgränsningar mer utförligt.

Tabell 1. Indikatorer och metodval för redovisning av statsbidrag.

*För denna indikator redovisar vi utvecklingen under 2023 eftersom det vid tidpunkten för publicering av rapporten inte finns tillgängliga uppgifter för 2024.

Förteckningen över samtliga statsbidrag uppdaterar vi på liknande sätt som tidigare år, genom att lägga till nya statsbidrag som vi har identifierat, ta bort statsbidrag som har upphört, och uppdatera uppgifterna om de statsbidrag som finns kvar sedan tidigare år. Vi hämtar uppgifter om hur mycket medel som staten har betalat ut inom ramen för respektive bidrag dels från Ekonomistyrningsverkets (ESV) uppgifter om hur mycket medel som har betalats ut till kommunsektorn under 2024, dels genom kompletterande information från myndigheter som betalar ut bidrag. Förutom när det gäller andelen av kommunernas och regionernas intäkter som utgörs av statsbidrag, som avser år 2023, gäller sifforna för 2024.

Projektgrupp och kvalitetssäkring

Rapporten har arbetats fram av en projektgrupp som har bestått av Miriam Öfverberg (projektledare) och Carl-Fredrik Olsson. Rapporten har kvalitetssäkrats enligt Statskontorets interna processer.

Rapportens disposition

I kapitel 2 presenterar vi aggregerade uppgifter om statens styrning med statsbidrag under 2024. Vi redogör bland annat för nivån av de utbetalade statsbidragen till kommunsektorn och utbetalda statsbidrag till kommunerna och regionerna per kategori av statsbidrag under 2024.

I kapitel 3 redovisar vi det totala antalet statsbidrag för 2024. Vi redovisar även antalet nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag under 2024 jämfört med tidigare år.

I rapportens bilagor finns en beskrivning av de metoder vi använt, tabeller med uppgifter om bland annat samtliga nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag. Det finns även en förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn under 2024.

Statens utbetalningar av statsbidrag

I detta kapitel redovisar vi ett antal aggregerade uppgifter om styrningen med statsbidrag under 2024. Vi redogör bland annat för andelen av statsbudgeten som utgjordes av statsbidrag under 2024 och utbetalda medel till kommuner och regioner fördelat per kategori av statsbidrag.

Sammanfattande iakttgelser

• Staten har betalat ut 296 miljarder kronor till kommunsektorn under 2024. Det är mer än vad staten betalade ut 2023, och det beror till stor del på att staten under 2024 har betalat ut mer medel i generella bidrag än vad staten gjorde föregående år.
• Vår kartlägging visar att staten har betalat ut ungefär 177 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna under 2024. Det är mer än vad som betalades ut 2023. Ungefär 126 miljarder av dessa är generella bidrag, 44 miljarder riktade statsbidrag och 7 miljarder kostnadsersättningar.
• Staten har betalat ut ungefär 119 miljarder kronor i statsbidrag till regionerna under 2024. Av dessa är ungefär 58 miljarder generella statsbidrag, 17 miljarder riktade statsbidrag samt 44 miljarder kostnadsersättningar.
• De generella och riktade statsbidragen samt kostnadsersättningarna är tillsammans den näst största inkomstkällan för kommuner och regioner. Den största inkomstkällan är kommunalskatten, som står för ungefär två tredjedelar av intäkterna.

Vi kartlägger tre olika typer av statsbidrag

Staten ger generella statsbidrag till kommunsektorn framför allt via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Staten tillför också riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn. Vi har använt oss av följande definitioner av de olika typerna av bidrag:

Generella statsbidrag får kommunerna och regionerna själva bestämma över när det gäller vilka insatser och verksamheter som de ska använda pengarna till. Staten har då inga krav på hur kommunerna eller regionerna använder bidragen eller på någon viss prestation. Generella statsbidrag syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. Dessa bidrag är framför allt medel som staten betalar ut och fördelar genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Under 2024 tillkom två nya bidrag, i form av ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården^[4] samt ett om extra resurser till skolor för att mildra effekterna av inflationen.^[5] I denna rapport kommer vi att behandla dessa som generella statsbidrag, bland annat eftersom staten har betalat ut medel till kommunsektorn för bidragen utan krav på motprestation (se kap 3.2.2).

Riktade statsbidrag är frivilliga för kommuner och regioner att ansöka om eller ta emot. Om de tar del av medlen måste de använda dem till en viss insats eller ett visst ändamål. De riktade statsbidragen har olika syften, men generellt ska de stödja bestämda kommunala eller regionala verksamheter.

Kostnadsersättningar är ersättningar för specifika kostnader som kommuner eller regioner har på grund av att staten har beslutat att kommunerna eller regionerna är skyldiga att utföra eller tillhandahålla något, till exempel en viss tjänst. Men till skillnad från de riktade statsbidragen är det inget frivilligt åtagande, utan kommunerna och regionerna är skyldiga att utföra detta.

Mer medel till kommunsektorn under 2024 än under 2023

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut nästan 296 miljarder kronor till kommunsektorn under 2024.^[6] Staten har betalat ut mer medel till kommunsektorn 2024 än under 2023. Det beror till stor del på att staten under 2024 har betalat ut nästan 26 miljarder mer i generella statsbidrag än vad staten gjorde föregående år.^[7] Syftet med nivåhöjningen på de generella statsbidragen är enligt regeringen bland annat att minska behovet av kortsiktiga neddragningar i exempelvis vård, skola och omsorg.^[8] Nivån på de utbetalda medlen för 2024 ligger fortsatt på en högre nivå än innan pandemin.

Figur 1. Utbetalda statsbidrag till kommunsektorn 2010–2024 (miljarder kronor).

Anmärkning: Figuren gäller alla typer av statsbidrag till kommuner och regioner. I statsbidragen ingår inga medel som staten betalar ut direkt till fristående huvudmän eller andra privata utförare. Utbetalningarna under ett visst år kan också gälla bidrag för andra år.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut lite mer än 61 miljarder kronor i riktade statsbidrag till kommunsektorn under 2024. Det är ungefär 2 miljarder mindre än vad staten betalade ut i riktade statsbidrag under 2023. Minskningen beror till stor del på att ett antal bidrag till regioner inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg i år har minskat i omfattning eller upphört. Samtidigt har staten betalat ut mer medel i riktade statsbidrag till kommuner under 2024 än under förra året.

I ett längre perspektiv har de utbetalade medlen i riktade statsbidrag ökat. Staten har till exempel betalat ut mer än tre gånger så mycket medel i riktade statsbidrag till kommunsektorn 2024 jämfört med 2015.

Staten har betalat ut lite mindre än 51 miljarder kronor i kostnadsersättningar under 2024. Det är 4 miljarder mer än vad staten betalade ut i kostnadsersättningar under 2023.

Under 2024 har staten även betalat ut drygt 3 miljarder kronor i bidrag till kommunala bolag samt 1,5 miljarder kronor i bidrag till organisationer som är nära knutna till kommuner, till exempel SKR.

Statsbidrag till kommunsektorn står för drygt en femtedel av statsbudgetens totala utgifter

Statsbidragen till kommuner och regioner står för lite mer än en femtedel av statsbudgetens totala utgifter 2024. Det är samma andel som under 2023. Andelen av statens utgifter som utgörs av statsbidrag till kommuner och regioner är mindre 2024 än under åren 2020–2022, men större än under åren 2010–2016.

Figur 2. Andel av statsbudgetens totala utgifter som utgjordes av statsbidrag till kommuner och regioner 2010–2024.

Anmärkning: Figuren gäller alla typer av statsbidrag till kommuner och regioner. I statsbidragen ingår även utbetalda medel till kommunala bolag samt till ideella föreningar och organisationer som är nära knutna till kommuner, det vill säga organisationer där kommunen finansierar och fastställer verksamheten (till exempel SKR). Däremot ingår inga medel som staten betalar ut direkt till fristående huvudmän och andra privata utförare. Med statsbudgetens totala utgifter menar vi utgifterna inom utgiftsområde 1 till 27. Vi har inte tagit med kassamässiga korrigeringar, myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret eller utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt uppgifter från ESV om utfallet för statens budget.

Staten har betalat ut lite mindre än 177 miljarder kronor till kommunerna under 2024

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut lite mindre än 177 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna under 2024. Den största delen av de medel som staten har betalat ut till kommunerna under 2024 är generella bidrag – nästan 126 miljarder kronor. Staten har också betalat ut lite mer än 7 miljarder kronor i kostnadsersättningar och lite mindre än 44 miljarder kronor i riktade statsbidrag.

Figur 3. Utbetalda statsbidrag till kommuner 2015–2024 per kategori av statsbidrag
(miljarder kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna under ett visst år kan gälla bidrag för andra år. I bilaga 2 redovisar vi vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som vi baserar summan av respektive kategori av statsbidrag på. Bland de riktade statsbidragen ingår omkring tio bidrag som staten betalar ut till kommuner i egenskap av arbetsgivare. Dessa skiljer sig något från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp. Under 2024 tillkom ett nytt bidrag i form av extra resurser till skolor för att mildra effekterna av inflationen. Totalt betalade staten ut 500 miljoner kronor till kommunerna för bidraget under 2024. I figuren ovan har vi valt att klassificera bidraget som ett generellt statsbidrag.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Staten har betalat ut nästan 12 miljarder mer i generella bidrag till kommuner under 2024 än under 2023. Däremot har staten under 2024 betalat ut ungefär lika mycket i kostnadsersättningar som under 2023.

Staten har betalat ut mer medel i riktade statsbidrag till kommuner under 2024 än under 2023. En anledning till att de riktade statsbidragen har ökat är att flera bidrag inom skolområdet har ökat i omfattning. Till exempel betalade staten under 2024 ut nästan 700 miljoner kronor mer till kommunerna än under förra året när det gäller det riktade statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (2018:49).

Majoriteten av de riktade statsbidragen till kommunerna, 89 procent, har betalats ut inom följande tre utgiftsområden:

• utbildning och universitetsforskning (55 procent)
• hälso- och sjukvård och social omsorg (24 procent)
• arbetsmarknad och arbetsliv (10 procent).

Staten har betalat ut knappt 119 miljarder till regionerna under 2024

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut lite mindre än 119 miljarder kronor i statsbidrag till regionerna under 2024. Av dessa är ungefär 58 miljarder generella statsbidrag, 44 miljarder kostnadsersättningar samt 17 miljarder riktade statsbidrag.

Figur 4. Utbetalda statsbidrag till regioner 2015–2024 per kategori av statsbidrag
(miljarder kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna under ett visst år kan gälla bidrag för andra år. I bilaga 2 redovisar vi vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som vi baserar summan av respektive kategori av statsbidrag på. Bland de riktade statsbidragen ingår omkring tio bidrag som staten betalar ut till regioner i egenskap av arbetsgivare. Dessa skiljer sig något från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp. Under 2024 tillkom ett nytt bidrag i form av ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården. Totalt betalade staten ut 9 miljarder kronor till regionerna för bidraget under 2024. I figuren ovan har vi valt att klassificera bidraget som ett generellt statsbidrag.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Staten har betalat ut mer medel till regioner under 2024 än den gjorde under 2023. En av anledningarna är att staten har betalat ut nästan 14 miljarder mer i generella bidrag i år än under förra året. En annan anledning är att kostnadsersättningen bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med ungefär 3 miljarder kronor.

Samtidigt har staten betalat ut mindre medel i riktade statsbidrag till regionerna än under förra året. Minskningen beror till stor del på att ett antal bidrag till regioner inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg i år har minskat i omfattning eller upphört. Exempelvis har regeringen avsatt nästan tre miljarder kronor mindre till regionerna än under förra året när det gäller det riktade statsbidraget för att stödja hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård.

Staten har betalat ut den största delen av både de riktade statsbidragen (80 procent) och kostnadsersättningarna (90 procent) till regionerna inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg. Kostnadsersättningarna till regionerna är till största delen bidrag för läkemedelsförmånerna.

Statsbidragen är en viktig inkomstkälla för kommuner och regioner

De generella och riktade statsbidragen samt kostnadsersättningarna är tillsammans den näst största inkomstkällan för kommuner och regioner. Den största inkomstkällan är kommunalskatten, som står för ungefär två tredjedelar av intäkterna. Kommunerna finansierar även en del verksamheter via avgifter. Vi har bara uppgifter för 2023 när det gäller statsbidragen som andel av kommunernas och regionernas intäkter.

Kommunernas intäkter som utgörs av statsbidrag har fortsatt att minska de senaste fyra åren. Under 2023 utgjorde statsbidragen mindre än en femtedel av kommunernas intäkter och drygt en femtedel av regionernas intäkter.^[9] Under 2020 stod statsbidragen för en större del av kommunernas och regionernas intäkter än tidigare. Ökningen berodde i huvudsak på coronapandemin. Under 2021 låg andelen kvar på samma nivå för regionerna, medan den minskade något för kommunerna. År 2022 minskade även statsbidragens andel av intäkterna för regionerna, samtidigt som deras andel för kommunerna också fortsatte att minska.

Figur 6. Andel av kommunernas och regionernas intäkter som utgörs av statsbidrag
2015–2023.

Anmärkning: I figuren ingår inte momsersättningen eller extraordinära intäkter. Den kommunala fastighetsavgiften räknas inte som ett statsbidrag till kommunerna.

Källa: SCB Räkenskapssammandraget 2015–2023 och egna beräkningar.

Antal statsbidrag till kommunsektorn

I detta kapitel redovisar vi det totala antalet statsbidrag under 2024. Vi redovisar även antalet nya statsbidrag, statsbidrag som upphört och de som väsentligt förändrades under 2024 jämfört med tidigare år. Det är frivilligt för kommuner och regioner att ansöka om riktade statsbidrag. Men trots det har denna styrning i praktiken en stark styreffekt jämfört med andra styrmedel.^[10]

Sammanfattande iakttgelser

• Vår kartläggning visar att det under år 2024 fanns 163 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar till kommunsektorn. Det är totalt färre statsbidrag än tidigare år. De flesta bidragen finns inom utgiftsområdena hälso-sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning.
• Vi har identifierat att totalt 18 nya statsbidrag har tillkommit under 2024. Samtidigt har 21 statsbidrag upphört och 33 bidrag har förändrats väsentligt.
• Flest nya statsbidrag har tillkommit inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Däremot har också flest statsbidrag upphört inom området hälso- och sjukvård och social omsorg.

Totalt 163 riktade statsbidrag till kommunsektorn

Vår kartläggning visar att det under 2024 fanns 163 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar som går till kommuner eller regioner. Antalet riktade statsbidrag har minskat något från föregående år.

Tabell 2. Antal riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommuner och regioner
2018–2024.

Anmärkning: När flera bidrag eller kostnadsersättningar lyder under samma förordning eller annan form av reglering räknar vi det som ett riktat statsbidrag eller en kostnadsersättning. Under 2020 års kartläggning gjordes vissa justeringar som även påverkade uppgifterna om antal bidrag tidigare år. Uppgifterna om antalet bidrag i denna tabell överensstämmer därför inte helt med våra publikationer för åren 2018 och 2019. Under 2024 års kartläggning identifierade vi ett riktat statsbidrag som kom 2022 samt ett riktat statsbidrag som kom 2023, men som inte fanns med i vår förteckning för 2022 respektive 2023. Det innebär att antalet riktade statsbidrag 2022 och 2023 i den här tabellen inte helt stämmer överens med vår publikation för 2022 respektive 2023. Se bilaga 2 för en närmare beskrivning.

Källa: Statskontoret utifrån flera grundkällor och egna beräkningar. Se bilaga 3.

Det finns fortfarande flest statsbidrag inom områdena utbildning och universitetsforskning samt hälso-och sjukvård och social omsorg

De riktade statsbidragen förekommer inom 18 av de 27 utgiftsområdena. Men de flesta statsbidrag finns inom ett fåtal områden. Lite mindre än 100 av statsbidragen finns inom de två utgiftsområdena utbildning och universitetsforskning samt hälso- och sjukvård och social omsorg. Det finns även relativt många riktade statsbidrag inom de två utgiftsområdena allmän miljö- och naturvård och kultur, medier, trossamfund och fritid, 15 stycken respektive 14 stycken.

Inom området hälso-och sjukvård och social omsorg har det totala antalet riktade statsbidrag minskat något. Inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning har det totala antalet ökat något. Utgiftsområdena allmän miljö- och naturvård och kultur, medier, trossamfund och fritid har ungefär samma totala antal statsbidrag som föregående år. Kostnadsersättningarna finns inom nio utgiftsområden. Även bland dessa bidrag finns det flest inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning.

De flesta av de riktade statsbidragen går till kommuner

Det finns 131 riktade statsbidrag som kommuner kan ta del av respektive 82 riktade statsbidrag som regioner kan ta del av. Men 50 av dessa kan både kommuner och regioner ta del, varför antalet tillsammans blir högre än det totala antalet riktade statsbidrag. Samma gäller för kostnadsersättningarna, där något fler riktar sig till kommuner än till regioner, 15 respektive 13. Både kommuner och regioner kan ta del av 5 av kostnadsersättningarna.

Lite mindre än en femtedel av det totala antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar är sådana som bara ett förutbestämt antal kommuner eller regioner kan ta del av. Flera av dessa bidrag går till enstaka kommuner eller regioner. Ett sådant exempel är ett statsbidrag som betalas ut till Region Stockholm och som går till telefon-och webbaserade stödinsatser inom områdena alkohol, tobak och spel.

Statsbidragen varierar mycket i omfattning

Det är stor skillnad när det gäller hur mycket medel de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna omfattar. De minsta omfattar mindre än 10 miljoner kronor medan de största omfattar miljardbelopp.

Vår kartläggning visar att 72 av de 186 bidragen har en bidragsram på 100 miljoner kronor eller mindre. Knappt en femtedel av bidragen omfattar 30 miljoner kronor eller mindre.

Bland de bidrag där vi har kunnat identifiera exakt hur mycket medel bidraget omfattar finns det 23 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som omfattar en miljard kronor eller mer. Det är färre än under 2023, när det var 30 bidrag som omfattade en miljard kronor eller mer. Flera av de bidrag som omfattar en miljard kronor eller mer finns inom områdena vård och omsorg samt utbildning. Staten satsar till exempel mycket pengar för att nå kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan och till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Inom hälso- och sjukvården handlar bidragen till exempel om insatser för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer samt om insatser inom området psykisk hälsa.

De riktade bidragen har olika användningsområden

De riktade statsbidragen har många olika syften. Vissa bidrag har breda användningsområden, medan andra bidrag har en snävare inriktning. Det är också vanligt att bidragen har flera olika användningsområden.

Vi ser inga tydliga skillnader när det gäller vad bidragen ska användas till under 2024 jämfört med tidigare år. Det vanligaste användningsområdet för riktade statsbidrag fortsätter att vara att förstärka kapaciteten eller utveckla arbetssätten i en viss verksamhet. Vi uppskattar att drygt en tredjedel av de riktade statsbidragen får användas helt eller delvis i det syftet. Det gäller till exempel statsbidraget för att stödja den fortsatta uppbyggnaden av hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar.

Det är även vanligt med bidrag som ska användas till att investera i eller köpa in olika typer av materiella resurser, till exempel lokaler, utrustning, maskiner eller läromedel. För knappt en femtedel av de riktade statsbidragen får hela eller delar av bidraget användas till det. Statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (2022:1395) är sådant exempel.

Vi bedömer att ungefär 20 riktade statsbidrag får användas för att förbättra bemanningen i verksamheter som kommuner eller regioner ansvarar för. Det gäller till exempel statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid (2014:144). Ungefär lika många bidrag får användas för att kompetensutveckla personal. Vi har också identifierat 7 bidrag som får användas till lönesatsningar.

Det finns även flera andra användningsområden för statsbidrag. Det handlar exempelvis om bidrag som får användas för att tillhandahålla en tjänst eller service åt en specifik målgrupp, och bidrag som ska gå till forskning och olika former av kunskapscentrum.

Flera bidrag ställer krav på medfinansiering eller samverkan

För ungefär en fjärdedel av de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna har vi identifierat särskilda villkor som är kopplade till bidraget. Vi kartlägger om statsbidragen ställer krav på medfinansiering, det vill säga att den som söker bidraget ska finansiera delar av det som bidraget ska användas till. Vi kartlägger även om statsbidragen ställer krav på att den som får bidraget ska samverka med andra aktörer, till exempel andra kommuner eller regioner. Det är ovanligt att regeringen ställer krav på både medfinansiering och samverkan i ett och samma bidrag.

Totalt 31 riktade statsbidrag ställer krav på medfinansiering. Flera av dessa bidrag finns inom områdena utbildning och universitetsforskning samt allmän miljö- och naturvård. Ett exempel är statsbidraget till kommuner för skydd av värdefulla naturområden (2003:598). Vi bedömer att det finns 16 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som ställer krav på samverkan under 2024. Statsbidrag som ställer krav på samverkan finns framför allt inom utbildningsområdet och inom vård och omsorgsområdet. Ett exempel är statsbidraget för verksamhet i regionala cancercentrum (2019:7). Statsbidraget får ges till regioner som redogör för hur det regionala cancercentrumet samverkan med andra aktörer.

Fler bidrag har upphört än tillkommit under 2024

Vi har identifierat totalt 18 nya statsbidrag under 2024. Vi har också identifierat att 21 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar har upphört under 2024, samt att 33 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar har förändrats väsentligt. I bilaga 3 redovisar vi vilka statsbidrag som är nya, vilka som har upphört, och vilka som har förändrats väsentligt under 2024.

Sedan Statskontoret började kartlägga statens styrning av kommunsektorn 2017 har flera statsbidrag tillkommit, upphört eller förändrats varje år. Antalet nya statsbidrag under 2024 är fler än antalet nya statsbidrag 2023 respektive 2022.

Under 2024 tillkom 15 nya riktade statsbidrag och en kostnadsersättning

Vår kartläggning visar att regeringen har infört 15 nya riktade statsbidrag och en kostnadsersättning under 2024. De flesta av de nya riktade statsbidragen har tillkommit inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg. Regeringen har avsatt totalt 614 miljoner kronor för dessa bidrag under året. Några exempel på de nya riktade statsbidragen inom vård och omsorg är:

• Drygt 295 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommunerna för åtgärder i syfte att stärka socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap
• 200 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommunerna för att stödja dessa i införandet av en ny socialtjänstlag
• 50 miljoner för ett statsbidrag till regionerna för arbete med skyddade utrymmen avsedda för hälso- och sjukvård.

Dessutom har regeringen under 2024 infört ett antal nya riktade statsbidrag inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. För dessa har regeringen avsatt 386 miljoner kronor under året. Några exempel på de nya bidragen inom området utbildning och universitetsforskning är:

• 176 miljoner för ett statsbidrag till huvudmän för inköp av litteratur
• 125 miljoner för ett statsbidrag till huvudmän för företagsetableringar
• 60 miljoner för ett statsbidrag till huvudmän för införande av ämnesbetyg.

Nya riktade statsbidrag har också tillkommit inom följande utgiftsområden:

• försvar och samhällets krisberedskap
• integration och jämställdhet
• samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
• allmän miljö- och naturvård.

Den nya kostnadsersättningen är ett tillfälligt stöd på knappt 311 miljoner kronor till kommuner för deras medverkan vid 2024 års val till Europaparlamentet.

Två nya bidrag som skiljer sig från tidigare års definitioner av statsbidrag

I år har vi även identifierat två bidrag som skiljer sig från hur vi tidigare definierat statsbidrag. Det handlar om:

• 9 miljarder kronor till regionerna för ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården,^[11]
• 500 miljoner i extra resurser till kommunala och enskilda skolhuvudmän för att mildra effekterna av inflationen.^[12]

Dessa två bidrag har egenskaper som liknar både vår definition av generella statsbidrag och riktade statsbidrag. I årets kartläggning har vi valt att klassificera dessa två bidrag som generella bidrag, eftersom staten har betalat ut medel till kommunsektorn för bidragen utan krav på motprestation. Regionerna respektive kommunerna har inte heller själva behövt ansöka om dessa bidrag.^[13]

Under 2024 upphörde 21 statsbidrag

Vår kartläggning visar att totalt 21 statsbidrag har upphört under 2024. Av dessa är 20 riktade statsbidrag. Knappt hälften av de riktade statsbidragen som har upphört finns inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg. Utöver detta har även tre bidrag upphört inom områdena integration och jämställdhet respektive utbildning och universitetsforskning. Några exempel på riktade statsbidrag som har upphört är:

• överenskommelse om genomförande av vaccinering mot covid 19,
• bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande,
• statsbidrag för kartläggning och validering.

Under 2024 har dessutom en kostnadsersättning upphört inom området hälso- och sjukvård och social omsorg. Det handlar om statsbidrag för subventioner av familjehemsplaceringar.

Upphörda bidrag som har ersatts av nya liknande

Vissa statsbidrag upphör och återkommer senare i liknande form. År 2024 upphörde till exempel ett riktat statsbidrag till vissa kommuner för sociala insatser i utsatta områden. Samtidigt inrättade regeringen ett nytt riktat statsbidrag till vissa kommuner för insatser som avser barn som löper risk att begå brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet (2024:158).

Under 2024 har 33 statsbidrag förändrats väsentligt

Vår kartläggning visar att 33 statsbidrag har förändrats väsentligt under 2024. Regeringen har framför allt förändrat bidrag inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg respektive utbildning och universitetsforskning.

Vi har identifierat 13 statsbidrag som har minskat väsentligt i omfattning under 2024. Regeringen har minskat bidragsramen för bidrag inom flera olika områden. Ett exempel är det riktade statsbidraget till kommuner och regioner för att stödja hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård. För detta bidrag har regeringen minskat bidragsramen med över 3 miljarder kronor jämfört med 2023.

Av de förändringar som vi har identifierat handlar 13 stycken om att regeringen har ökat bidragsramen väsentligt.^[14] En majoritet av dessa finns inom områdena utbildning och universitetsforskning respektive hälso- och sjukvård och social omsorg. Några exempel på bidrag som har ökat mycket i omfattning är statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (2018:49) och statsbidraget till regioner för insatser för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider.

Därutöver visar vår kartläggning att regleringarna har förändrats för 15 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar under 2024. Att regleringen för bidraget förändras väsentligt kan till exempel innebära att kommunerna eller regionerna nu får använda bidraget till nya verksamheter eller målgrupper, eller att regeringen har förändrat villkoren för hur kommunerna eller regionerna ska redovisa hur de har använt bidraget. Flest sådana förändringar har skett inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt inom utbildning och universitetsforskning. Därutöver har regleringarna förändrats för riktade statsbidrag och kostnadsersättningar inom områdena ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, integration och jämställdhet samt arbetsmarknad och arbetsliv.

Ett exempel på en sådan förändring gäller statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid (2014:144). Förändringarna innebär bland annat att skolhuvudmän för gymnasieskolan nu kan ansöka om bidraget. Däremot är det inte längre möjligt för huvudmän för skolformerna anpassad grundskola, specialskolan eller sameskolan att ansöka om bidraget.^[15]

Referenser

Proposition 2023/24:1. Budgetpropositionen 2024. Utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommuner.

Regeringsbeslut 2024-02-22. Utbetalning av medel till regionerna, (S2024/00389).

Regeringsbeslut 2024-06-20. Utbetalning av medel till regionerna, (S2024/01265).

Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket. Ändringsbeslut 2024-12-12.

Statskontoret (2018–2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting.

Statskontoret (2019:2). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting– en analys.

Statskontoret (2020–2023). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner.

Bilaga 1

Regeringsuppdraget

Bilaga 2

Metodbeskrivning

Redovisning av statsbidrag till kommuner och regioner

Vi redovisar omfattningen och nivån på generella bidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Vi redovisar också flera uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommuner och regioner: storlek, fördelning efter utgiftsområde, eventuellt slutår, typ av fördelningsnyckel, utbetalda medel på aggregerad nivå och för enskilda bidrag samt användningsområden för de riktade statsbidragen och eventuella villkor kopplade till dessa bidrag. Vi har använt flera källor för att kartlägga detta.

Uppgifter från ESV över nivåerna

Vi redovisar nivån på utbetalda statsbidrag utifrån uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV) över medel från staten till kommuner och regioner (transfereringar) för såväl konsumtion som investeringar.

Anslagen i statens budget har grupperats till olika kategorier av statsbidrag

De uppgifter som vi har fått från ESV är fördelade på olika anslag inom olika utgiftsområden i statens budget. Vi har grupperat de utbetalda medlen till tre olika kategorier av statsbidrag, utifrån de olika anslagen och utgiftsområdena. Dessa tre kategorier är generella statsbidrag, kostnadsersättningar och riktade statsbidrag.

Generella statsbidrag får kommunerna och regionerna själva bestämma över vad de ska använda pengarna till. Riktade statsbidrag är i stället öronmärkta för vissa insatser eller en viss verksamhet. Det är frivilligt för kommunerna och regionerna att ansöka om eller ta del av de riktade statsbidragen. Kostnadsersättningar kan ses som riktade medel eftersom ersättningarna är för vissa insatser eller en viss verksamhet. Men till skillnad från de riktade statsbidragen är det inget frivilligt åtagande, utan kommunerna och regionerna är skyldiga att utföra detta.

Nedan redovisar vi vilka anslag som ingår i respektive kategori.

Generella statsbidrag: Alla anslag utom ett inom utgiftsområde 25 (Allmänna bidrag till kommuner).^[16] Denna kategori utgörs framför allt av medel som betalas ut och fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet (anslag 1:1).

Under 2024 tillkom två nya bidrag, i form av ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården samt ett om extra resurser till skolor för att mildra effekterna av inflationen. I denna rapport kommer vi att behandla dessa som generella statsbidrag, bland annat eftersom staten har betalat ut medel till kommunsektorn för bidragen utan krav på motprestation.

Kostnadsersättningar:

• anslagen Åtgärder för nationella minoriteter (exklusive medlen för samiska språkcentrum, anslagspost 014) och Allmänna val och demokrati (för statsbidrag till kommunerna för medverkan vid 2024 års EP-val, anslagspost 006) inom utgiftsområde 1 (Rikets styrelse)
• anslagen Ersättning för räddningstjänst m.m. och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap^[17] inom utgiftsområde 6 (Försvar och samhällets krisberedskap)
• anslaget Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 (Migration)
• anslagen Tandvårdsförmåner^[18] (för statligt tandvårdsstöd, anslagspost 001), Bidrag för läkemedelsförmånerna, Sjukvård i internationella förhållanden, och Statens institutionsstyrelse (för subvention av LVU-placeringar m.m., anslagspost 003) inom utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg)
• anslagen Bidrag för sjukskrivningsprocessen (för försäkringsmedicinska utredningar, anslagspost 009) och Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning)
• anslagen Etableringsåtgärder (för flyktingguider och familjekontakter, anslagspost 004) och Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 (Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering)
• anslagen Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. (för skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd, anslagspost 002^[19] och anslagspost 003) och Ersättningar för klinisk utbildning och forskning inom utgiftsområde 16 (Utbildning och universitetsforskning)
• anslaget Regionala utvecklingsåtgärder (för finansiering av regionernas förvaltningskostnader för uppgifter om regionalt utvecklingsansvar, anslagspost 025), inom utgiftsområden 19 (Regional utveckling).
• anslaget Ersättning avseende icke statliga flygplatser (för beredskapsflygplatser, anslagspost 003) inom utgiftsområde 22 (Kommunikationer).^[20]

Riktade statsbidrag: Alla andra anslag i statens budget som vi inte har nämnt under generella statsbidrag respektive kostnadsersättningar ingår i summan av de riktade statsbidragen.

Statsbudgetens totala utgifter

I rapporten jämför vi också de utbetalda statsbidragen till kommunerna och regionerna med statsbudgetens totala utgifter. Uppgifter över statsbudgetens totala utgifter har vi fått från ESV. Med statsbudgetens totala utgifter menar vi summan av utgiftsområdena 1–27. Vi har inte tagit med några andra utgifter eftersom vi bara vill ta med utgifter som bygger på att regeringen har gjort en fördelning av vad statens budget ska användas till inom och mellan utgiftsområdena.

Uppgifter från SCB över nivåerna i relation till kommunsektorns intäkter

Vi har använt oss av uppgifter från räkenskapssammandraget vid Statistiska centralbyrån (SCB) för att redovisa hur stor andel av kommunernas och regionernas intäkter som är statsbidrag. Dessa uppgifter finns inte tillgängliga för 2024 när rapporten publiceras och därför kan vi endast redovisa uppgifter för 2023. Uppgifterna i räkenskapssammandraget är bokföringsmässiga, vilket betyder att bidrag och ersättningar redovisas på det år som de har förbrukats. Det kan skilja sig från de uppgifter som vi har hämtat från ESV. De är nämligen kassamässiga, vilket betyder att utbetalningar ett visst år kan vara för bidrag och ersättningar för ett annat år.

För både kommuner och regioner utgörs de totala intäkterna i denna beräkning av verksamhetens intäkter (där även riktade statsbidrag och kostnadsersättningar ingår), skatteintäkter, finansiella intäkter och generella statsbidrag. De generella statsbidragen beräknas som generella bidrag från staten samt skillnaden mellan bidrag och avgifter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. I kategorin statsbidrag ingår inte bidrag från EU, bidrag för personlig assistans, posten ”övriga bidrag” eller momsersättningen. Vi räknar inte heller den kommunala fastighetsavgiften som statsbidrag i vår redovisning.

Uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar

Kartläggningen utgår från en förteckning över samtliga statsbidrag till kommunsektorn som konsulten EY tog fram på uppdrag av Statskontoret under 2018. Förteckningen bygger i sin tur på utbetalda transfereringar till kommuner och/eller regioner från olika anslagsposter i statens budget 2017. Statskontoret har sedan dess uppdaterat förteckningen med följande uppgifter: statsbidragens bidragsram, statsbidragens slutår, nya statsbidrag, väsentligt förändrade statsbidrag, upphörda statsbidrag, de riktade statsbidragens användningsområden och eventuella villkor kopplade till de riktade statsbidragen.

Uppdatering av statsbidragens bidragsramar

Vi har gått igenom regleringsbreven för 2024 på ESV:s webbplats för berörda anslag eller anslagsposter inom de olika utgiftsområdena i statens budget för att urskilja bidragens bidragsramar.

Uppdatering av statsbidragens slutår

Vi har angett slutår i de fall vi har kunnat utläsa det i budgetpropositionen för 2024 eller 2025, i det officiella dokument (överenskommelse, förordning eller särskilt regeringsuppdrag) som reglerar statsbidraget eller i några fall från information från myndigheters webbplatser.

Nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag 2024

Vi har gått igenom budgetpropositionen för 2024, vårändringsbudgeten 2024, höständringsbudgeten 2024 och de extra ändringsbudgetar som regeringen lagt fram under 2024. Vi har också fått uppgifter från vår genomgång av regleringsbreven för 2024 på ESV:s webbplats.

Utifrån uppgifterna från ESV och budgetpropositionerna har vi gått igenom rättsdokument, regleringsbrev och olika myndigheters webbplatser. Där har vi fått fram ytterligare information om de berörda nya och väsentligt förändrade statsbidragen. Med väsentlig förändring menar vi exempelvis att bidragsramen för bidraget har ökat eller minskat relativt mycket jämfört med året innan eller att en befintlig statsbidragsförordning har utvidgats med nya bidrag eller användningsområden. Som utgångspunkt för vad som är en väsentligt förändrad bidragsram har vi använt oss av tumregeln att bidragen ska ha ökat eller minskat med minst 50 miljoner kronor och 10 procent av bidragsramen.

Uppgifter om de riktade statsbidragens användningsområden

Vi har uppdaterat förra årets kartläggning av de riktade statsbidragens användningsområden genom att kategorisera de bidrag som har tillkommit under 2024 utifrån användningsområde. Uppgifter om bidragens användningsområde bygger på de dokument (förordning, överenskommelse eller regeringsbeslut) som reglerar de riktade statsbidragen.

Vi har använt samma kategorisering som vid förra årets kartläggning. Vi har således kategoriserat bidragen utifrån nio användningsområden:

1. Bidrag för att förstärka viss kommunal verksamhet eller utveckla arbetssätt i en verksamhet
2. Lönesatsningar
3. Kompetensutveckling
4. Bemanning
5. Materiella resurser
6. Bidrag specifika till ett område, men till flera insatser
7. Ersättning för tillhandahållande av tjänst/service åt en specifik målgrupp
8. Etablering av ny verksamhet och försöksverksamhet
9. Kunskapscentrum och forskning

I likhet med tidigare år ger vi endast en grov uppskattning av hur många riktade statsbidrag det finns inom respektive kategori. Detta beror delvis på att det är svårt att dra skarpa gränser mellan olika användningsområden, och även på att många riktade statsbidrag kan användas till flera insatser. Därmed finns det ett visst tolkningsutrymme av hur vissa bidrag ska användas och vilket syfte som de har.

Uppgifter om villkor för de riktade statsbidragen

Vi har kartlagt om det finns särskilda villkor kopplade till de riktade statsbidragen. Det handlar dels om krav på medfinansiering från den som söker bidraget, dels om krav på samverkan med andra aktörer. Uppgifter om eventuella villkor bygger på de dokument (förordning, överenskommelse eller regeringsbeslut) som reglerar de riktade statsbidragen.

Justeringar som påverkar uppgifterna om antal statsbidrag i tidigare publicerade rapporter

Under 2020 års kartläggning gjordes vissa justeringar som även påverkade uppgifterna om antal bidrag 2018 och 2019. Det handlar bland annat om att vissa bidrag som går till kommunsektorn i form av arbetsgivare lades till i förteckningen (dessa bidrag hade funnits även tidigare år), samt om att vissa bidrag togs bort eller kategoriserades om. Det innebär att uppgifterna över antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar i rapporterna 2020–2024 inte helt stämmer överens med våra publikationer för 2018 och 2019.

I samband med årets kartläggning upptäckte vi att bidraget Statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk som tillkom 2022 inte fanns med i de senaste två årens rapporter. Dessutom upptäckte vi att bidraget Statsbidrag för försöksverksamheter med spetsutbildning i grund- och gymnasieskolan som tillkom 2023 inte fanns med i förra årets rapport.

Det innebär att uppgiften om antalet riktade statsbidrag 2022 i årets rapport är en mer än vad vi redovisade i de två senaste årens rapporter. Vidare innebär det att uppgiften om antalet riktade statsbidrag 2023 i årets rapport är två mer än vad vi redovisade i rapporten förra året.

Bilaga 3

Statsbidrag

I denna bilaga redogör vi för:

• Utbetalda kostnadsersättningar och riktade statsbidrag per utgiftsområde under 2024 (tabell B1 och B2)
• Antalet kostnadsersättningar och riktade statsbidrag per utgiftsområde (tabell B3)
• Vilka statsbidrag som är nya (tabell B4), upphörda (tabell B5) och väsentligt förändrade (B6) under 2024.

Tabell B1. Utbetalda kostnadsersättningar till kommuner respektive regioner inom olika utgiftsområden 2024 samt procentuell förändring 2023–2024 (miljoner kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Inom vissa utgiftsområden har det inte betalats ut några kostnadsersättningar till kommuner eller regioner. Siffrorna i tabellen är avrundade.

¹ Ökningen kan främst förklaras av att staten under 2024 har betalat ut nästan 311 miljoner kronor till kommunerna för den nya kostnadsersättningen Statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2024 års EP-val.

² Ökningen kan främst förklaras av att staten under 2024 betalat ut drygt 50 miljoner kronor mer till kommunerna än under 2023 för kostnadsersättningen Ersättning för räddningstjänst och vid utflöde av olja och andra skadliga ämnen.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och regioner samt egna beräkningar.

Tabell B2. Utbetalda riktade statsbidrag till kommuner respektive regioner inom olika utgiftsområden 2024 samt procentuell förändring 2023–2024 (miljoner kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Inom vissa utgiftsområden har det inte betalats ut några medel till regioner. Siffrorna i tabellen är avrundade. I beloppen ingår inte medel till andra aktörer som fristående skolhuvudmän, privata vårdgivare, SKR eller kommunala bolag eller organisationer såsom allmännyttiga bostadsföretag. I utbetalda medel inom utgiftsområde 10 och 14 ingår ersättningar som staten betalar ut till kommuner och regioner i form av arbetsgivare. Dessa skiljer sig lite från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp.

¹ Ökningen kan främst förklaras av att staten under 2024 har betalat ut totalt 1 miljon kronor till kommunerna inom utgiftsområde 5. Under 2023 betalade staten ut totalt 0,1 miljoner kronor till kommunerna inom utgiftsområde 5.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och regioner samt egna beräkningar.

Tabell B3. Antal kostnadsersättningar och riktade statsbidrag till kommuner respektive regioner efter utgiftsområde 2024.

Anmärkning: Kolumnen antal unika bidrag gäller antalet statsbidrag oavsett kategori av statsbidrag och oavsett om målgruppen är kommuner eller regioner. En del bidrag kan rikta sig till både kommuner och regioner. Då redovisar vi statsbidraget både i siffran för kommuner och för regioner. Därför är det totala antalet unika statsbidrag lägre än summan av resterande kolumner. I sammanställningen ingår inga bidrag som bara har betalats ut till SKR.

Källa: Statskontoret utifrån flera grundkällor och egna bearbetningar. Se bilaga 2.

Tabell B4. Nya riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2024.

Anmärkning: Uppgifterna om medel gäller budgeterade medel i miljoner kronor. En asterisk (*) betyder att bidragsramen gäller mer än enbart det aktuella bidraget.

Källa: Budgetpropositionen för 2024, vårändringsbudgeten 2024, höständringsbudgeten 2024, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheternas webbplatser.

Tabell B5. Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som upphört 2024.

¹ 2023 var det sista år som kommunerna kunde söka detta bidrag. Socialstyrelsen har under 2024 betalat ut ca 2 miljarder till kommunerna för detta bidrag, men dessa medel avser endast 2023 års prestationer

² 2023 var det sista år som kommunerna kunde söka detta bidrag. Socialstyrelsen har under 2024 betalat ut ca 1 miljard kronor till kommunerna för detta bidrag, men dessa medel avser endast 2023 års prestationer.

Källa: Budgetpropositionen för 2024, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheters webbplatser

.

Tabell B6. Väsentliga förändringar av riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2024.

Anmärkning: Med väsentlig förändring menar vi exempelvis att bidragsramen för bidraget har förändrats relativt mycket eller att bidragets reglering har förändrats, till exempel att användningsområdet har utökats. Som utgångspunkt för vad som är en väsentligt förändrad bidragsram har vi använt oss av tumregeln att bidragen ska ha förändrats med minst 50 miljoner kronor och 10 procent av bidragsramen.

Källa: Budgetpropositionen för 2024, vårändringsbudgeten 2024, höständringsbudgeten 2024 samt de extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram under 2024, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheternas webbplatser

Bilaga 4

Statsbidragsförteckning

I denna bilaga redovisar vi Statskontorets förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn 2024. Vi redogör också för hur vi har gått till väga för att ta fram förteckningen.

Metodbeskrivning

Årets kartläggning utgår från en förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn som konsulten EY tog fram på uppdrag av Statskontoret under 2018. Den bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverkets (ESV) realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar. Mer specifikt handlar det om ESV:s uppgifter om utbetalda transfereringar till kommuner och/eller regioner från olika anslagsposter i statens budget 2017.

Statskontoret har för åren 2018–2024 lagt till nya statsbidrag som vi har identifierat och tagit bort statsbidrag som har upphört. Vi redovisar flera uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn: fördelning efter utgiftsområde, storlek, utbetalda medel per bidrag, eventuellt slutår samt typ av fördelningsnyckel. Vi har använt flera källor för att kartlägga detta.

Statsbidragens bidragsramar

Vi har gått igenom regleringsbreven för 2024 för berörda anslag i statens budget för att urskilja hur mycket medel som har avsatts för respektive bidrag (bidragets bidragsram). För en del bidrag är det inte möjligt att urskilja en exakt bidragsram. Det beror på att de medel som regeringen har avsatt i regleringsbrevet i vissa fall även får användas till andra bidrag och/eller ska användas för flera ändamål. Det gäller ungefär en tredjedel av bidragen. Vi har markerat dessa bidrag med en asterisk (*) i kolumnen ”Bidragsram 2024”.

Utbetalda medel per bidrag

För att kartlägga hur mycket medel som staten har betalat ut till kommunsektorn inom ramen för respektive bidrag har vi använt flera olika källor. I första hand har vi utgått från uppgifter från ESV över medel (transfereringar) från staten till kommuner och regioner för konsumtion och investeringar. De uppgifter som vi har fått från ESV visar utbetalda medel från olika anslag i statens budget samt utbetalda medel per anslagspost. Mer specifikt handlar det om utbetalda medel under 2024 från respektive anslagspost minus eventuella återbetalningar från kommunsektorn. Uppgifterna innehåller alltså endast medel som staten har betalat ut under 2024. De medel som staten har avsatt för 2024 men som har betalats ut efter årsskiftet ingår inte i vårt underlag. Utbetalningarna under 2024 kan också gälla ersättningar och bidrag för tidigare år.

Det förekommer att det ligger flera statsbidrag till kommunsektorn under en och samma anslagspost. I dessa fall har vi inte kunnat använda uppgifterna från ESV för att identifiera hur mycket medel som staten har betalat ut per bidrag. Vi har då i stället via mejl inhämtat uppgifterna från den myndighet som administrerar bidraget, eller utgått från publicerade uppgifter på myndighetens webbplats.

I utbetalda medel till kommunsektorn har vi valt att inkludera medel till kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag, kommunalförbund samt vissa andra samarbetsorganisationer som hör till kommuner eller regioner (till exempel Regionala cancercentrum). Vi har däremot inte inkluderat medel till SKR eller till stiftelser som har grundats av kommuner eller regioner.

Statsbidragens slutår

För att kartlägga statsbidragens slutår har vi utgått från flera källor. Vi har utgått från budgetpropositionen 2025, dokument som reglerar respektive statsbidrag (till exempel överenskommelser, förordningar eller särskilda regeringsuppdrag) samt information på myndigheters webbplatser. Om det finns statsbidrag som är tidsbegränsade, utan att det framgår av någon av dessa källor, så syns det inte i vår förteckning. Alla uppgifter om slutår är preliminära, eftersom regeringen kan ändra tidsramen för bidragen.

Övriga uppgifter

Uppgifter om vilken myndighet som administrerar bidraget bygger på vår genomgång av aktuella regleringsbrev samt de dokument som reglerar respektive statsbidrag. Uppgifter om statsbidragens målgrupp och fördelningsnyckel bygger också på de dokument som reglerar respektive statsbidrag, men i vissa fall även på kompletterande information från webbplatsen för den myndighet som administrerar bidraget.

Medskick till läsaren

Underlaget har vissa begränsningar. För vissa av bidragen finns det stora skillnader mellan avsatta och utbetalda medel (se kolumnerna ”Bidragsram 2024” och ”Utbetalt kommunsektorn 2024”). Det behöver inte betyda att medlen inte har gått åt, utan kan bero på att det saknas uppgifter om en exakt bidragsram för bidraget. Vi vill också uppmärksamma läsaren på att vissa av bidragen har fler mottagare än kommuner och/eller regioner (se kolumnen ”Målgrupp(er)”). För dessa bidrag visar en jämförelse mellan bidragsramen och hur mycket medel som har betalats ut till kommunsektorn inte i vilken utsträckning bidraget har utnyttjats. Vi gör av den anledningen inte en aggregerad jämförelse mellan avsatta medel för samtliga statsbidrag och hur mycket medel som har betalats ut. Däremot kan en sådan jämförelse vara meningsfull för enskilda statsbidrag eller utgiftsområden där vi har mer exakta uppgifter om avsatta medel. Inom exempelvis utgiftsområde 9 har vi exakta bidragsramar för samtliga bidrag.

Statskontoret kommer att publicera denna förteckning i Excel-format på www.statskontoret.se.

Tabell B7. Samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn 2024.

En asterisk (*) betyder att bidragsramen gäller mer än enbart det aktuella bidraget.

¹ Under förra året redovisade vi detta bidrag som två separata bidrag. Detta då bidraget under förra året reglerades i de två separata överenskommelserna Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018–2020 med revideringar till och med 2023 respektive Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2023.

² Under förra året reglerades bidraget i överenskommelsen God och nära vård 2023-En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Sedan 2024 regleras bidraget i ett separat regeringsuppdrag. I år redovisar vi därför bidraget som ett eget bidrag.

³ Årets överenskommelse God och nära vård 2024- En personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård med primärvården som nav innehåller fyra nya delar som under förra året reglerades separat i överenskommelsen Sammanhållen, jämlik och säker vård 2023. I år redovisar vi därför inte överenskommelsen Sammanhållen, jämlik och säker vård som ett separat bidrag.

⁴ Bidraget upphörde 1 juli 2024. Arbetsgivare hade dock möjlighet att få ersättningen för perioden 1 januari-30 juni 2024. Försäkringskassan kommer att betala ut dessa medel under 2025.

⁵ Bidragets förordning heter sedan 1 september 2024 förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling.

⁶ Under 2024 har det nya uppdraget Uppdrag om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse ersatt de två tidigare uppdragen Genomförandet av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska respektive Samverkan för bästa skola. Skolverket kommer dock att betala ut medel till huvudmännen i enlighet med de två tidigare uppdragen till och med år 2026. Under 2024 har Skolverket endast betalat ut medel till kommunsektorn för de två tidigare uppdragen.

Fotnoter

1. Statskontoret (2018–2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting, Statskontoret (2020–2023). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner. ↑

2. Förordning med instruktion för Statskontoret, 1 b §. ↑

3. Fi2024/02058. ↑

4. Regeringsbeslut II:3 från den 22 februari 2024 (S2024/00389), Regeringsbeslut II:7 från den 20 juni 2024 (S2024/01265). ↑

5. Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket. Ändringsbeslut 2024-12-12. ↑

6. I våra uppgifter ingår endast medel som staten har betalat ut under 2024. De medel som staten har avsatt för 2024 men som har betalats ut efter årsskiftet ingår inte i vårt underlag. ↑

7. I årets rapport har vi klassificerat de två nya bidragen sektorsbidrag till hälso- och sjukvården respektive extra resurser till skolor för att mildra effekterna av inflationen som generella statsbidrag. Staten betalat ut totalt 9,5 miljarder kronor till kommunsektorn för dessa två bidrag under 2024. ↑

8. Prop. 2023/24:1. Budgetpropositionen 2024. Utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommuner, s.24. ↑

9. Uppgifterna gäller 2023 eftersom det inte finns tillgängliga uppgifter för 2024 vid rapportens publicering. ↑

10. Statskontoret (2019:2). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting– en analys, s. 8. ↑

11. Regeringsbeslut II:3 från den 22 februari 2024 (S2024/00389); Regeringsbeslut II:7 från den 20 juni 2024 (S2024/01265). ↑

12. Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket. Ändringsbeslut 2024-12-12. ↑

13. De två nya statsbidragen Sektorsbidrag till hälso- och sjukvården och Extra resurser till skolor för att mildra effekterna av inflationen är dock öronmärkta till specifika verksamheter. Detta innebär att de två bidragen skiljer sig åt från de övriga generella statsbidragen enligt vår definition. ↑

14. Vi bedömer generellt att bidragsramar som har ökat eller minskat med minst 50 miljoner och 10 procent av bidragsramen har förändrats väsentligt. ↑

15. Förordning (2023:798) om ändring i förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. ↑

16. Anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner ingår i summan av de riktade statsbidragen. ↑

17. När det gäller anslaget Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har vi i samband med årets kartläggning även identifierat ett nytt riktat statsbidrag på detta anslag. Enligt uppgifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har staten under 2024 betalat ut ungefär 7 miljoner kronor till kommunsektorn för kostnadsersättningen på detta anslag. ↑

18. Det statliga tandvårdsstödet kan ses som en subvention till individer (patienterna). Men vi har tagit med detta stöd eftersom det ska ersätta vårdgivare (både Folktandvården och privata tandläkare som är anslutna till Försäkringskassans elektroniska system) för utförd tandvård enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. ↑

19. När det gäller anslaget Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m har vi fått uppgifter från Skolverket om de två kostnadsersättningarna på anslagspost 002. För dessa två kostnadsersättningar har staten under 2024 betalat ut cirka 66 miljoner kronor till kommunsektorn. ↑

20. Det kan finnas flera kostnadsersättningar under ett och samma anslag och/eller anslagspost. Antalet anslag och anslagsposter stämmer därför inte överens med antalet kostnadsersättningar. ↑