Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys
Den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat både i omfattning och detaljeringsgrad, visar två rapporter från Statskontoret. Kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra, men är kritiska mot utformningen och omfattningen av styrningen.
Ökningen gäller i princip alla typer av statlig styrning, bland annat den som sker med hjälp av lagar och förordningar och med riktade statsbidrag. Exempelvis tillkom 33 nya riktade statsbidrag under 2018. Det fanns under året över 200 olika statsbidrag till kommuner och landsting, varav flertalet var riktade bidrag.
Styrningen skapar mycket administration
Statskontorets analys visar att kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra. Styrningen riktar sig också mot relevanta problem och påverkar väsentligt kommuners och landstingens verksamhet. Den kritik som kommuner och landsting riktar mot styrningen gäller främst den stora mängden styrning och hur den är utformad och samordnad. Mest kritik får de riktade statsbidragen. Den statliga styrningen skapar också en stor mängd betungande administration i kommuner och landsting.
Statskontoret konstaterar att det sätt som staten i dag styr på gör det svårt för kommuner och landsting att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Statens styrning riskerar också att leda till en minskad likvärdighet i service, när bland annat lagar och riktade statsbidrag slår olika i olika kommuner och landsting.
De problem med den statliga styrningen av kommuner och landsting som lyfts i våra rapporter ligger i linje med tidigare iakttagelser och visar på ett fortsatt behov av att utveckla och samordna den statliga styrningen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.