En fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling

Statskontoret anser att utredningen tillför ett nytt och viktigt perspektiv på frågan om vilken myndighet som bör ansvara för vidmakthållande, upphandling för vidmakthållande och upphandling av varor och tjänster som behövs i förråd, service och verkstäder för Försvarsmaktens förbandsverksamhet. Samtidigt menar vi att centrala problem som kan relateras till en otydlig ansvarsfördelning och behovet av en fungerande dialog mellan myndigheterna kommer att kvarstå även om utredningens förslag genomförs. Statskontoret kan därför inte ta ställning till om Materiel- och logistikutredningens förslag bör genomföras i sin helhet, eller bara delvis och i enlighet med föreliggande utredningsförslag. I det följande utvecklar vi dessa synpunkter och redovisar vad vi anser är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet.

Utredningen belyser frågan ur ett nytt perspektiv

Statskontoret har tidigare tillstyrkt Materiel- och logistikutredningens förslag om en förändrad ansvarsfördelning för vidmakthållande, upphandling för vidmakthållande och upphandling av de varor och tjänster som behövs i förråd, service och verkstäder. Våra huvudsakliga skäl till detta var att det skulle ge Försvarsmakten ett tydligare ansvar för att materiel- och logistikförsörjningen bedrivs kostnadseffektivt och i enlighet med inriktningsbeslutet från 2015.

I föreliggande promemoria behandlas frågan ur ett nytt perspektiv. Utredningen presenterar också ny information om risker, problem och konsekvenserna som följer av en förändrad ansvarsfördelning som vi anser är viktiga att beakta. Samtidigt har regeringen fattat beslut om att vissa av Materiel- och logistikutredningens förslag ska genomföras vilket innebär att ansvarsfördelningen och gränsytorna mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk delvis redan har förändrats.

Samarbetet mellan myndigheterna måste fungera oavsett hur ansvaret fördelas

Precis som vi har anfört tidigare anser vi att det är centralt att logistikförsörjningen kan bedrivas kostnadseffektivt och på ett sätt som säkerställer att den operativa förmågan ökar i enlighet med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Det är också angeläget att Försvarsmakten ges förbättrade förutsättningar att styra och följa upp verksamheten. Det är därför viktigt att i den fortsatta beredningen säkerställa att Försvarsmaktens krav, behov och operativa förmåga blir styrande för logistikförsörjningen.

I promemorian framhåller utredaren att det ovanstående kan åstadkommas även med en bibehållen ansvarsfördelning. Enligt vår bedömning kommer dock de problem som är relaterade till en otydlig ansvarsfördelning och behovet av en fungerande dialog och samråd mellan myndigheterna till stora delar att kvarstå även om gränsytorna mellan de två myndigheterna förändras något. Det framstår därmed som tydligt att frågan om hur man ska få till en fungerande dialog och samarbete mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk gällande vidmakthållande behöver lösas oavsett hur ansvaret fördelas. Innan detta är klarlagt kan Statskontoret inte ta ställning till om regeringen bör gå vidare med Materiel- och logistikutredningens förslag, eller välja den väg som föreslås i föreliggande promemoria.