Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Statskontoret tillstyrker utredningens förslag

Statskontoret tillstyrker utredningens förslag om att skyddat boende ska bli en ny placeringsform som regleras i socialtjänstlagen. Vi tillstyrker också förslagen om att socialnämnden ska fatta beslut för barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende. Vi anser också att det är rimligt att skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga och omfattas av kvalitetskrav. Statskontoret bedömer att dessa förslag kan förbättra förutsättningarna för ett enhetligt och rättssäkert stöd till vuxna och medföljande barn med behov av skyddat boende.

Statskontoret menar samtidigt att analysen behöver fördjupas av ansvaret för asylsökande med behov av skyddat boende. Vi vill också understryka att det kommer att krävas ett strategiskt arbete, från såväl staten som kommunerna, för att det ska bli möjligt att tillgodose behoven av bostäder i kommunerna.

Statskontoret lämnar inga synpunkter på utredningens övriga förslag, då de rör frågor som ligger utanför Statskontorets särskilda kompetens.

Ansvaret för skyddat boende till asylsökande behöver analyseras närmare

Statskontoret anser att frågan om ansvaret för skyddat boende till asylsökande behöver analyseras närmare som ett stöd för riksdagens beslut. Den fortsatta analysen behöver belysa för- och nackdelar med olika alternativ och också förhålla sig till de förslag som Mottagandeutredningen har lämnat.

Statskontoret delar utredningens uppfattning om att frågan om skyddat boende för asylsökande behöver hanteras, då det i dag finns oklarheter om vilken huvudman som ansvarar för insatsen. Utredningen föreslår att kommunerna ska ansvara för skyddat boende till asylsökande, men få full ersättning för det av Migrationsverket.

Som Statskontoret ser det skulle det kunna finnas fördelar med att låta Migrationsverket ha såväl finansierings- som verksamhetsansvar för skyddat boende till asylsökande. Att i dessa situationer fördela ansvaret på två aktörer, Migrationsverket och kommunerna, ger upphov till administrativa kostnader hos båda aktörerna. Det kan också vara kostnadsdrivande att kommunerna ersätts för hela kostnaden.

Migrationsverket bör också, givet sitt allmänna ansvar för logi för asylsökande, kunna ha förutsättningar att på ett effektivt sätt ordna lämpliga skyddade boenden för de som kan vara i behov av det. Dessutom har Migrationsverket i dag skyddade boenden i egen drift för våldsutsatta kvinnor och personer som upplever otrygghet i ordinära boenden på grund av exempelvis sexuell läggning eller religiös tillhörighet.

Det krävs insatser från både stat och kommun för att tillgodose behoven av bostäder

Utredningen föreslår att socialnämnden ska sörja för att det finns tillgång till skyddade boenden i tillräcklig omfattning. Vidare framhåller utredningen att socialnämnden bör verka för att avtal sluts med allmännyttan och privata företag om bostäder till våldsutsatta och deras barn i syfte att främja en trygg utflyttning från det skyddade boendet. Vi vill i detta sammanhang framhålla att det i dag finns stora behov av boenden för olika utsatta grupper, vilka kan vara svåra att tillgodose för kommunerna. Staten behöver därför uppmärksamma frågan om hur kommunerna på bästa sätt kan stödjas i arbetet med att ordna boenden åt utsatta grupper.