Förslag till ändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Statskontorets remissvar behandlar de förslag till ändringar i tredje kapitlet i förordningen som syftar till att göra årsredovisningarna mer ändamålsenliga för regeringen. Statskontoret har inga synpunkter på övriga förslag i promemoria.

4.1 Resultatredovisningen syfte

Statskontoret tillstyrker förslaget om att införa en bestämmelse om resultatredovisningens syfte. Vi har tidigare sett att myndigheter ibland inte utformar årsredovisningen utifrån att det är regeringen som är den primära mottagaren. Det innebär att de redovisar mycket som inte är resultat i resultatredovisningen och som kan vara av begränsad nytta för regeringen. Statskontoret ser därför positivt på att resultatredovisningens syfte tydliggörs.

4.2 Redovisning av resultat i förhållande till regeringens beslut

Statskontoret tillstyrker att det införs en bestämmelse om att redovisningen ska ske i förhållande till regeringens mål och krav samt innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat. Statskontoret anser att föreslagen skrivning skapar förutsättningar för att regeringen bättre kan dra nytta av myndigheternas resultatredovisning, samtidigt som den lämnar utrymme för myndigheterna att verksamhets- och behovsanpassa redovisningen.

4.3 Redovisning av styckkostnader för ärenden

Statskontoret avstyrker på nuvarande grund förslaget om att myndigheter som handlägger ett stort antal ärenden även ska redovisa antal och styckkostnader fördelat på ärendeslag. Statskontoret instämmer i att inriktningen bör gå mot ett mindre generellt krav på myndigheter att redovisa prestationers volymer och kostnader. Vi anser dock att den formulering som föreslås om att redovisa styckkostnader fördelat på ärendeslag innebär skärpta krav på berörda myndigheter. Statskontoret anser att behovet av den typen av redovisning behöver vägas mot kostnaderna för berörda myndigheter att ta fram informationen.

Ett flertal myndigheter redovisar redan idag uppgifter om styckkostnader i resultatredovisningen, i vissa fall även nedbrutet på en mer detaljerad nivå. Exempelvis har Försäkringskassan utvecklat former för att ta fram styckkostnader för de drygt 30 olika förmåner som myndigheten handlägger. I resultatredovisningen redovisar myndigheten antal beslut, utbetalningar och styckkostnader för handläggningen av de tretton mest väsentliga förmånerna.

En del myndigheter behöver dock utveckla sina förutsättningar för att på ett relevant och rättvisande sätt fördela kostnader till ärendeslag. Exempelvis bedömer Polismyndigheten i årsredovisningen att det inte är ändamålsenligt att redovisa styckkostnader för olika brottskategorier i utredningsverksamheten. För att få fram uppgifter som är tillförlitliga behöver myndigheten utveckla både rutiner och it-system, vilket är ett långsiktigt arbete.

Eftersom förslaget om att redovisa styckkostnader per ärendeslag innebär utökade krav på vissa myndigheter anser Statskontoret att kostnaderna för berörda myndigheter att ta fram informationen behöver analyseras.

Statskontoret vill därtill framhålla att förslaget går i motsatt riktning mot den utveckling som flera myndigheter har sett på senare tid och som innebär att återrapporteringskraven i regleringsbrevet har setts över och förenklats. Enligt Statskontoret förutsätter en ändamålsenlig återrapportering att kraven är både tydliga och någorlunda konsekventa så att myndigheterna ges möjlighet att anpassa rutiner och rapporteringssystem efter den information som regeringen efterfrågar.