Styrkraft i funktionshinderspolitiken

Styrutredningen för funktionshinderspolitiken har haft i uppdrag att se över styrningen och uppföljningen av den nya politik på området som presenterades av regeringen och beslutades av riksdagen 2017. Förslagen tar sin grund i regeringens bedömning att styrningen behöver effektiviseras för att öka takten i genomförandet, och syftar sammantaget till att skapa ett mer effektivt styr- och uppföljningssystem. Utredningens förslag rör bland annat frågor om styrning och uppföljning inom området och det är också detta som Statskontoret har tagit fasta på i remissvaret.

Sammanfattning av Statskontorets synpunkter

• Statskontoret delar utredningens övergripande bedömning att styrningen och uppföljningen av funktionshinderspolitiken behöver stärkas och utvecklas.
• Statskontoret tillstyrker förslaget om att genomförandet av funktionshinderspolitiken bör styras genom mål inom särskilt prioriterade samhällsområden, samt att i uppföljningen av politiken prioritera frågor/perspektiv av särskild vikt.
• Statskontoret tillstyrker förslaget om att ge Myndigheten för delaktighet ett långsiktigt och övergripande ansvar, samt att till regeringen redovisa arbetet inom de olika samhällsområdena.
• Statskontoret tillstyrker förslaget om att tillsätta en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken, och menar att regeringen bör överväga en sådan lösning för att konkretisera och effektivisera politikens genomförande.

Styrning och uppföljning i praktiken (kap. 7)

Utredningen föreslår att genomförandet av funktionshinderspolitiken ska styras genom mål inom sju samhällsområden av särskild betydelse för att det nationella målet ska uppnås. Vidare föreslås att sju frågor av särskild vikt för politiken ska prioriteras i genomförandet och uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Statskontoret bedömer att utredningens val av samhällsområden och frågor är rimliga mot bakgrund av de överväganden som har gjorts samt för att nå en ökad måluppfyllelse och tillstyrker därför utredningens förslag.

Statskontoret tillstyrker även förslaget om att en myndighet inom varje prioriterat samhällsområde ska ha ett samordnande ansvar i förhållande till andra berörda myndigheter och aktörer, och även vara stödjande och pådrivande inom sitt verksamhetsområde.

Statskontoret tillstyrker vidare förslaget om att Myndigheten för delaktighet (MFD) bör ha ett långsiktigt och övergripande ansvar för det tvärsektoriella perspektivet avseende genomförandet av politiken, samt att regeringen bör ge myndigheten i uppdrag att till regeringen redovisa arbetet inom de olika samhällsområdena.

Nationell samordnare för funktionshinderspolitiken (kap. 8)

Utredningen har identifierat ett behov av att formalisera styrningen i en mer operativ roll genom att föreslå att regeringen tillsätter en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken med uppdrag att främja genomförandet av politiken och verka som ambassadör i dialog med företrädare för kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. Utredningen föreslår vidare att en rådgivande expertgrupp knyts till den nationella samordnaren med representanter för funktionshindersrörelsen, kommunal och statlig sektor samt akademin. Statskontoret bedömer att regeringen bör överväga att, under en tidsbegränsad period, pröva en sådan lösning för att konkretisera och effektivisera genomförandet av politiken på nationell, regional och lokal nivå och samtidigt främja en ökad samverkan med berörda civilsamhälles- och intresseorganisationer. I rapporten Nationella samordnare – statlig styrning i otraditionella former? (2014) pekade Statskontoret på vikten av att tydliggöra formerna för att föra arbetet vidare efter att samordnarens uppdrag är avslutat samt att vara medveten om eventuella risker med ett försvårat ansvarsutkrävande, framför allt med samordnare som, till skillnad från en fristående kommitté, placeras som en funktion inom Regeringskansliet.