En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk

Statskontoret yttrar sig endast över slutbetänkandet En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Kommitténs uppdrag och förslag är över lag specifikt kopplade till frågan om utformningen av stödet till korttidsarbete. I remissyttrandet diskuterar Statskontoret huvudsakligen några mer generella aspekter kring förslagen.

Ökad förutsägbarhet och konkurrenskraft med endast ett system för korttidsarbete

Kommittén föreslår att en ny lag om stöd vid korttidsarbete ska införas och att lagen endast ska innehålla ett samlat system för korttidsarbete. Statskontoret delar kommitténs analys och bedömning i denna fråga och tillstyrker därför förslaget. Att ha ett enda samlat system gör förutsättningarna för arbetsgivare beträffande om, hur och när korttidsarbete kan införas mer överskådliga och förutsägbara, samtidigt som administration av stödet underlättas.

Statskontoret delar också uppfattningen att det nuvarande öppna och permanenta systemet bör vara utgångspunkt för ett enda samlat system för korttidsarbete, och att systemet som aktiveras av regeringen vid en synnerligen djup lågkonjunktur avvecklas. Det finns enligt Statskontoret flera skäl för detta, och som också kommittén har pekat på. Det öppna och permanenta systemet har störst likheter med de system som finns i andra länder som konkurrerar med Sverige om företagsetableringar. Systemet innehåller också en behovsprövning av stödet, till skillnad från systemet som aktiveras av regeringen. Detta bör rimligtvis vara ett viktigt inslag i ett stöd vid korttidsarbete för att undvika dödviktseffekter och omotiverat stora offentliga kostnader. Statskontoret konstaterar även att systemet som aktiveras av regeringen aldrig har tillämpats, inte ens vid spridningen av covid-19.

Vidare tillstyrker Statskontoret förslaget om att systemet för kortidsstöd i den nya lagen ska kunna förstärkas under en synnerligen djup lågkonjunktur. Det gör att det enda samlade systemet blir bättre anpassat för att kunna nyttjas under olika typer av kriser som kan uppstå. Förslaget skapar flexibilitet och mer förutsägbara för-utsättningar även vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Även detta bör kunna bidra till att öka konkurrenskraften hos det svenska stödet vid korttidsarbete.

Förslaget ger en tydligare koppling mellan stödets syfte och förutsättningarna för att få det
Kommittén förslår att förutsättningarna för att få godkännande för stöd i den nya lagen ska grunda sig på arbetsgivarens behov av arbetstidsminskning, i stället för förekomsten av allvarliga ekonomiska svårigheter så som i dag. Statskontoret delar kommitténs bedömning att förutsättningarna för att få stöd behöver bli mer tydligt kopplade till själva syftet med stödet. Stödet ska stötta långsiktigt livskraftiga arbetsgivare som har ett tillfälligt behov av arbetstidsminskning till följd av händelser utanför arbetsgivaren kontroll, men inte arbetsgivare som i största allmänhet befinner sig i ekonomiska svårigheter. Förslaget skapar enligt Statskontoret en sådan tydligare koppling och blir på det sättet mer träffsäkert.

Risken för ett omotiverat högt nyttjande bör följas upp

Statskontoret bedömer att förslaget om att förutsättningarna ska grunda sig på behovet av arbetstidsminskning kan medföra att fler arbetsgivare kvalificeras till stödet, eftersom det inte längre kommer krävas att de ska ha allvarliga ekonomiska svårigheter. Detta kan leda till ett omotiverat högt nyttjande av systemet. Även förslaget om att det inte längre ska krävas att arbetsgivare först har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att få stödet, kan bidra till att systemet nyttjas mer. Trots om det finns incitament i systemet som motverkar detta och att kommittén föreslår fler bestämmelser i den nya lagen för att möjliggöra kontroll och motverka missbruk, vill Statskontoret framhålla att risken för och förekomsten av ett omotiverat högt nyttjande bör följas upp efter en tid när det är lämpligt.

Viktigt att skapa förutsättningar för en effektiv handläggning

Kommittén lämnar flera förslag som syftar till att förenkla förfarandet för och administrationen av stödet vid korttidsarbete. Statskontoret delar bedömningen att det finns en risk för långa handläggningstider hos Skatteverket, och därmed minskad nytta och betydelse av systemet, om systemet är komplicerat att tillgodo-göra sig för arbetsgivare. Statskontoret tillstyrker därför förslagen om att stöd-perioden förlängs till nio kalendermånader, att det införs en fast tidpunkt för jämförelsemånaden, att de löpande avstämningarna under stödperioden tas bort, att förfarandet för ersättning för kompetensinsatser förenklas samt att det införs ett skyndsamhetskrav för Skatteverkets handläggning av ansökan om stöd.

Statskontoret vill i sammanhanget peka på vikten av att regeringen och riksdagen skapar så goda förutsättningar som möjligt för myndigheter att bedriva en effektiv ärendehandläggning, när de utformar och beslutar om lagstiftningens närmare innehåll. Statskontoret har i rapporten Effektiv ärendehandläggning i staten - En studie av hur statliga myndigheter kan arbeta för att effektivisera sin ärendehand-läggning (2022) identifierat att utformningen av lagstiftning och förordningar har stor betydelse för effektiviteten i myndigheters ärendeprocesser. Ett komplext regelverk gör det svårare för den handläggande myndigheten att bedriva en effektiv och snabb ärendehandläggning.