En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter

Statskontoret yttrar sig i detta remissvar endast över Leverantörskontrollsutredningens förslag som berör frågan om ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. I svaret diskuterar vi några mer övergripande och principiella aspekter kring dessa förslag.

Statskontoret är principiellt positivt till att det tas fram en samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter

Statskontoret är principiellt positivt till förslaget att det tas fram ett system för samordnad registerkontroll av leverantörer i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. Vi menar att en samordnad registerfunktion kan öka både effektiviteten och rättssäkerheten i handläggningen vid upphandlingar, jämfört med dagens situation. Statskontoret vill samtidigt framhålla att vi genom detta inte tagit ställning till de förslag av mer juridisk karaktär som hänger samman med den samordnade registerkontrollen, exempelvis förslagen som rör sekretess och integritet. De frågorna ligger utanför Statskontorets kompetens- och ansvarsområden.

I utredningsdirektiven framhålls att det idag är komplicerat för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer på det sätt som förutsätts i upphandlingslagarna. Kontrollen upplevs som besvärlig och resurskrävande för både de upphandlande myndigheterna och leverantörerna. Statskontoret konstaterar att även utredningen anser att det är ett problem att det krävs kontroller i många olika myndighetsregister för att fastställa om det finns skäl för uteslutning. I dag behöver de upphandlande myndigheterna själva göra dessa omfattande kontroller, eller begära att leverantörerna lämnar in en sanningsförsäkran.

Statskontoret vill särskilt framhålla att det är positivt att den samordnade registerfunktionen även ska kunna användas i upphandlande myndigheters arbete med att följa upp kontrakt efter upphandlingar och vid inrättande av valfrihetssystem. Det kan komma att både öka viljan genomföra uppföljningar och underlätta arbetet i de uppföljningar som genomförs. Statskontoret visade i en utredning att statliga myndigheters arbete med att ställa arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar, att det är vanligt att de inte följer upp att leverantörerna följer villkoren och att huvudorsaken till det är begränsade resurser.[1]

Statskontoret tillstyrker att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandhålla den samordnade registerkontrollen

Statskontoret tillstyrker utredningens föreslag att det är Bolagsverket som ska ansvara för att tillhandhålla systemet för den samordnade registerkontrollen. Vi delar utredningens bedömning att Bolagsverket är den mest lämpliga myndigheten att ansvara för uppgiften. Myndigheten förvaltar idag en betydande del av de register varifrån uppgifter ska kunna hämtas via den samordnade registerkontrollen. Bolagsverket har därför en vana att hantera registeruppgifter om bolag och infrastruktur för olika typer av tjänster. Som utredningen beskriver har myndigheten också redan idag vissa kommunikationskanaler med en del av de registerförande myndigheter som kommer att vara informationsförsörjare i den samordnade registerkontrollen.

Utredningen föreslår att Bolagsverkets uppgift ska regleras i en ny förordning och att uppgiften ska framgå av Bolagsverkets instruktion. Statskontoret vill understryka att det är viktigt att regleringen av uppgiften i de båda dokumenten överensstämmer med varandra så att det inte uppstår några tolkningsproblem. Vidare bedömer utredningen att Bolagsverket ska få återrapporteringskrav för denna uppgift i sitt regleringsbrev. Mot bakgrund av att det handlar om en ny uppgift inom staten och relativt stora kostnader för utveckling och förvaltning, anser Statskontoret att det är rimligt att regeringen följer upp den samordnade registerkontrollen genom särskilda rapporteringskrav. Vi anser att det skulle kunna handla om både bredare rapporteringskrav kring själva implementeringen, tillämpningen och efterfrågan på funktionen, och mer specifika krav om till exempel handläggningstider och produktiviteten för olika typer av kontroller som Bolagsverket kommer att göra.

 

[1] Statskontoret (2020), Statliga myndigheters upphandlingar med arbetsrättsliga villkor (2020:24), sid. 34.