Ett nytt Nationellt cybersäkerhetscenter – Ändamålsenliga och effektiva former för ledning, organisering och styrning, del 1
Statskontoret kommenterar i detta remissvar delbetänkandet Ett nytt Nationellt cybersäkerhetscenter – del 1. Våra synpunkter rör endast de bedömningar och förslag som är relevanta utifrån från vår roll som expertmyndighet för förvaltningspolitik och offentlig organisering. Vi kommenterar inte övriga delar av delbetänkandet.
Att bygga upp omfattande samverkansverksamhet tar tid
Statskontoret konstaterar att regeringen har höga förväntningar på den verksamhet som Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) ska bedriva. NCSC anger att omkring 100 personer arbetade med centrets verksamhet 2023 och att samverkan sker mellan sju myndigheter. Statskontoret kan konstatera att drygt tre år är en relativt kort tid för att bygga upp en sådan omfattande samverkansverksamhet. Det gäller särskilt som samtliga berörda myndigheter inte har fått någon särskild finansiering för arbetet. Statskontoret har tidigare uppmärksammat att samverkan kan vara både tids- och resurskrävande.[1]
Bra med förstärkt styrning av samverkan
Statskontoret noterar att NCSC hittills saknat tydligt fastställda och konkreta mål, vilket vi tidigare har konstaterat är viktigt för att regeringen ska få genomslag för tvärsektoriell styrning.[2] Vi ser därför positivt på utredningens förslag om att tydliggöra mål och uppgifter för NCSC (avsnitt 5.1.1). Det är däremot oklart för oss varför mål och uppgifter ska regleras i en särskild förordning snarare än i exempelvis instruktionen för den myndighet som huserar centret. Det är vidare otydligt exakt hur ansvaret hittills har fördelats mellan de deltagande myndigheterna. Statskontoret ser därför också positivt på att tydliggöra myndigheternas skyldighet att bidra i arbetet i respektive instruktion (avsnitt 5.3.1). Vidare instämmer vi i utredningens bedömning att NCSC bör utvärdera om det finns behov av att förtydliga respektive myndighets uppgifter och befogenheter. Vi ser dessutom positivt på att reglera samverkan på strategisk nivå (avsnitt 5.4.1).
Inte tydligt varför den föreslagna ordningen är den mest lämpade
Utredningen föreslår att NCSC ska vara en avgränsad del av Försvarets radioanstalt (FRA) (avsnitt 5.2). Som Statskontoret ser det kan ett center inom en myndighet vara ett sätt att kraftsamla kompetens och resurser inom ett område samt att lyfta och samverka kring en viss fråga. Men vi ser inte att utredningen visar tydligt varför ett center inom FRA är att föredra framför att exempelvis FRA själva väljer hur uppgifterna ska organiseras. Vi ser inte heller att utredningen tydligt har belyst varför de aktuella uppgifterna bör bedrivas i samverkansform mellan flera myndigheter snarare än att undersöka alternativ som att samla ansvaret och kompetensen inom en myndighet.
Utredningen föreslår också att regeringen ska utse en egen chef för NCSC som är underställd generaldirektören för FRA (avsnitt 5.2.1). Vi ser inte att utredningen har lyckats visa varför den föreslagna ordningen är att föredra framför andra alternativ, till exempel att generaldirektören för FRA även är chef för NCSC.
Utredningen föreslår vidare att medel ska överföras från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen till FRA och NCSC (avsnitt 6.3). Även om krav införs på de deltagande myndigheterna att bidra i arbetet kommer inte NCSC kunna ställa krav på hur stora resurser som respektive deltagare ska avsätta. Minskade resurser till övriga myndigheter medför en risk för att de förr eller senare behöver nedprioritera sitt arbete inom centret. Det skulle motverka syftet med NCSC, att myndigheterna bidrar gemensamt till samverkan.
[1] Statskontoret. (2022). Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor. En studie om erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. (Om offentlig sektor).
[2] Ibid.