Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF), SOU 2025:21
Statskontoret avgränsar sitt yttrande till att övergripande kommentera förslaget om en strategi för biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn, samt till delar av Miljömålsberedningens förslag om förvaltning av skyddade områden.
Strategin för biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser är motiverad
Statskontoret ställer sig positiv till en strategi för att nå Sveriges internationella åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Det finns en tydlig argumentation och väl underbyggd problembild i utredningen som understödjer behovet av detta. Strategin berör komplexa samhällsutmaningar och innefattar att en rad olika aktörer på flera nivåer i samhället.
Statskontoret har tidigare utvärderat flera strategier och regeringens styrning med strategier. Vi har också utvärderat olika områden som liksom miljö- och klimatpolitiken är tydligt tvärsektoriella. Utredningarna visar sammantaget att styrning med strategier behöver kopplas till konkreta styråtgärder för att få genomslag.[1] Statskontoret har tidigare påtalat att Miljömålsberedningens förslag brustit i tydlighet vad gäller förslag till konkreta åtgärder, ansvarsfördelning och roller mellan myndigheter och aktörer.[2] Det är därför positivt att Miljömålsberedningen identifierat ett antal faktorer som man menar är särskilt viktiga att för att styrningen av myndigheterna ska kunna bidra till att nå målen i den föreslagna strategin. Flera av dessa faktorer ligger i linje med de iakttagelser som Statskontoret tidigare gjort, bland annat vad gäller att regeringen behöver vara tydlig i styrningen av myndigheterna om hur målkonflikter ska hanteras, hur mål och insatser ska prioriteras samt att det finns en tydlig styrning om roller, ansvar och finansiering av tvärsektoriella samarbeten.
Statskontoret tillstyrker delar av förslaget om förvaltning av skyddade områden
Statskontoret tillstyrker delar av Miljömålberedningens förslag om förvaltning av skyddade områden. Statskontoret tar inte ställning till de föreslagna etappmålen och anslagsnivåerna i förslaget. Statskontorets ställningstaganden baseras på myndighetens översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia. I denna översyn föreslår Statskontoret att regeringen, berörda myndigheter och den ideella förening som ansvarar för förvaltningen behöver genomföra ett antal olika åtgärder för att stärka och utveckla förvaltningen av världsarvet. Statskontorets slutsatser kan också vara relevanta i det fortsatta arbetet med Miljömålsberedningens förslag om förvaltning av formellt skyddade områden.
Statskontoret tillstyrker förslaget om att uppdatera inaktuella skötselplaner och bevarandeplaner och ta fram planer där det saknas
I översynen av världsarvet Laponia menar Statskontoret att det finns ett behov av att världsarvets förvaltnings- och skötselplaner uppdateras. De skäl som Miljömålsberedningen anger i sitt förslag är viktiga men Statskontoret ser samtidigt att andra aspekter också behöver beaktas för att Laponias förvaltnings- och skötselplaner ska bli mer ändamålsenliga. Statskontoret menar att en uppdatering också behöver göras för att renodla planerna så att de endast omfattar uppgifter som ligger inom ramen för förvaltarens mandat och uppgifter. Vidare föreslår Statskontoret att skötselplanen också behöver kompletteras med tydligare mål och prioriterade åtgärder. Detta för att planen ska kunna bli ett ändamålsenligt verktyg för prioriteringar, till exempel i förvaltarens årliga verksamhetsplanering.
Statskontoret tillstyrker förslaget om komplettering av förordningen av områdesskydd
Miljömålsberedningens förslag om komplettering av förordningen av områdesskydd ligger i linje med Statskontorets slutsatser vad gäller behoven av uppdatering av skötselplanen för Laponia. Som nämnts ovan menar Statskontoret att förvaltnings- och skötselplanerna för världsarvet Laponia behöver renodlas för att bli mer ändamålsenliga.
Miljömålsberedningen bedömer även att Naturvårdverket behöver uppdatera sin vägledning som rör utformning av skötselplaner. Statskontoret instämmer i denna bedömning men ser även att Naturvårdsverket behöver vidta andra åtgärder för att bidra till en effektiv förvaltning av områdesskyddet. Vår översyn av förvaltningen av Laponia visar att det finns svårigheter för förvaltaren att använda sig av Naturvårdsverkets uppföljningssystem. Uppföljningssystemet används exempelvis för att rapportera in åtgärder som har utförts men också för att registrera indikatorer som sedan följs upp.
[1] Se Statskontoret (2023). Kunskapssammanställning om nationella strategier, 2023:72-5.
[2] Statskontoret, Remissvar på betänkandet SOU 2022:15 Sveriges globala klimatavtryck.