Myndigheternas ledningsformer och särskilda organ

Här beskriver vi myndigheternas organisering, det vill säga vilka ledningsformer och särskilda organ som de har. Vi redovisar uppgifter för i år och vissa förändringar som har skett dels sedan Statskontorets kartläggning och analys av myndigheternas ledningsformer och särskilda organ 2014, dels sedan vår studie om särskilda organ 2023.

Det finns i huvudsak tre ledningsformer i myndigheter

Regeringen anger en myndighets ledningsform i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2007:515) beskriver tre olika ledningsformer.

I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen.

I en styrelsemyndighet är det en styrelse som är myndighetens ledning och som har det fulla ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Myndighetschefen svarar då för den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

I en nämndmyndighet är det nämndens ledamöter som kollektivt är myndighetens ledning. Till skillnad från de andra två ledningsformerna har nämndmyndigheterna inte någon myndighetschef. Vissa av dem har i stället en kanslichef som sköter de administrativa uppgifterna.

Det finns myndigheter som faller inom ramen för dessa tre ledningsformer, men som i praktiken fungerar annorlunda. Det gäller bland annat högskolor och universitet, AP-fonderna, domstolarna och några andra myndigheter. Till exempel leds både högskolor och universitet samt AP-fonderna av styrelser, men dessa styrelser är av ett annat slag än de som myndighetsförordningen beskriver.

Enrådighetsmyndighet är den vanligaste ledningsformen

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen bland myndigheterna under regeringen. Det finns sammanlagt 130 enrådighetsmyndigheter. Det motsvarar 35 procent av myndigheterna i Sverige. Antalet enrådighetsmyndigheter år 2025 är samma som år 2015. Detta gäller trots att regeringen sedan 2015 har ombildat flera enrådighetsmyndigheter till styrelsemyndigheter. Det beror på att regeringen ofta har valt enrådighet som ledningsform för nya myndigheter. Till exempel valde regeringen enrådighet som ledningsform när den inrättade Myndigheten för psykologiskt försvar och Mediemyndigheten.

Drygt 70 procent (92) av de 130 enrådighetsmyndigheterna har ett insynsråd. Det är regeringen som bestämmer om det ska finnas ett insynsråd vid myndigheten eller inte. Insynsråden ska ha insyn i myndigheten och ge råd till myndighetschefen.

Myndigheternas ledningsform (antal)

-	2015	2025
Myndigheter under regeringen	374	367
Enrådighetsmyndigheter	130	130
Styrelsemyndigheter	36	41
Nämndmyndigheter	79	70
Universitet och högskolor	31	31
AP-fonder	6	6
Övriga*	7	6
Styrelse med begränsat ansvar, SBA**	1	1
Domstolar	84	82

Kommentar: Uppgifterna gäller den 1 januari 2025. Vi väljer att särredovisa AP-fonderna, universitet- och högskolorna samt domstolarna eftersom deras ledning fungerar annorlunda än de ledningsformer som framgår av Myndighetsförordningen (2007:515). Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner.

*Hit räknas Arbetsgivarverket, Lagrådet, Regeringskansliet, Styrelsen för samefonden, Svenska FAO-kommittén, Svenska ILO-kommittén och Zornsamlingarna (för 2015).

**Styrelse med begränsat ansvar är en äldre ledningsform och fanns tidigare reglerad i verksförordningen (1995:1322). Nu finns endast Sametinget kvar i kategorin.

Antalet styrelsemyndigheter har ökat sedan 2015

Styrelsemyndigheterna har blivit fler sedan 2015. Under perioden har flera enrådighetsmyndigheter ombildats till styrelsemyndigheter. Några exempel är Socialstyrelsen, Skatteverket och Statens jordbruksverk. Det har även bildats nya styrelsemyndigheter, till exempel Institutet för mänskliga rättigheter och Utbetalnings­myndigheten. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Könsfördelningen i styrelserna är relativt jämn. En något mindre andel av ledamöterna är kvinnor. Av myndighetscheferna för styrelsemyndigheter är 46 procent kvinnor. Samtliga styrelser har representation av både kvinnor och män.

Könsfördelning i styrelserna, andel kvinnor i respektive grupp

	Andel kvinnor (procent)	Antal ledamöter
Myndighetschefer	46	41
Ordförande	46	41
Övriga ledamöter	48	250
Samtliga	48	332

Kommentar: De två styrelsemyndigheterna Kärnavfallsfonden och Sveriges författarfond saknar myndighetschef. Vi räknar därför styrelseordförandena i dessa myndigheter som myndighetschefer i denna tabell. Källa: Uppgifterna är hämtade från myndigheternas årsredovisningar eller verksamhetsberättelser och avser den 31 december 2024.

Antalet nämndmyndigheter har minskat sedan 2015

Nämndmyndigheterna har blivit färre sedan 2015. Det beror delvis på att vissa nämndmyndigheter har upphört, men också på att vissa har införlivats i andra myndigheter. Ett exempel är nämndmyndigheten E-legitimationsnämnden som 2018 uppgick i den nybildade Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Ett annat exempel är de sex regionala etikprövningsnämnderna som 2019 uppgick i den nybildade Etikprövningsmyndigheten.

Det finns 21 myndigheter som har en överdirektör

21 myndigheter ska enligt sin instruktion ha en överdirektör. Det är regeringen som utser en myndighets överdirektör. Överdirektören är myndighets­chefens ställföreträdare. Jämfört med förra året har ytterligare två myndigheter fått en överdirektör: Statens institutionsstyrelse och Statens skolverk.

Ungefär en fjärdedel av de myndigheter som har en överdirektör har mellan 1 000 och 2 000 årsarbetskrafter. Bland de myndigheter som har en överdirektör är Kriminalvården störst, med nästan 17 200 årsarbetskrafter. Ekonomistyrningsverket är minst bland dessa myndigheter, med 150 årsarbetskrafter.

Antal årsarbetskrafter i de myndigheter som har en överdirektör, 2025.

Myndighet	Antal årsarbetskrafter 2024
Kriminalvården	17 159
Försäkringskassan	11 224
Trafikverket	10 507
Arbetsförmedlingen	9 085
Skatteverket	8 906
Migrationsverket	5 022
Statens institutionsstyrelse	4 168
Försvarets materielverk	2 878
Tullverket	2 429
Transportstyrelsen	2 104
Statens jordbruksverk	1 647
Totalförsvarets forskningsinstitut	1 363
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 276
Luftfartsverket	1 154
Kustbevakningen	959
Statens skolverk	871
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete	598
Statens fastighetsverk	571
Tillväxtverket	458
Ekonomistyrningsverket	150
Försvarets radioanstalt	-

Kommentar: Vi saknar uppgifter om antal årsarbetskrafter för myndigheten Försvarets radioanstalt (FRA). Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner. SCB.

Det finns ytterligare ett antal myndigheter som enligt sin instruktion ska ha någonting som liknar en överdirektör. Till exempel ska Riksantikvarieämbetet ha en över­antikvarie. Ett annat exempel är att länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ska ha en länsöverdirektör och att övriga länsstyrelser ska ha ett länsråd.

Inom vissa myndigheter finns det särskilda organ

Inom en del myndigheter finns så kallade särskilda organ. Vissa av dessa organ kan fatta egna beslut, medan andra är rådgivande. Regeringen beslutar i många fall om vissa eller samtliga ledamöter i dessa organ. I de flesta fall är det myndighetschefen som är ordförande. Vår kartläggning omfattar de särskilda organ som regleras i myndigheternas instruktioner. Vi har identifierat enstaka exempel på särskilda organ som regleras i andra förordningar, men dessa ingår inte i vår kartläggning. Det finns också personalansvarsnämnder. Dessa omfattas inte heller av vår kartläggning.

Särskilda beslutsorgan kan till exempel ha till uppgift att fördela vissa bidrag, besluta i rättsliga eller medicinska frågor eller om föreskrifter och allmänna råd. De kallas ofta råd, nämnder eller delegationer. Det finns också myndigheter som kallas råd, nämnder eller delegationer. Den huvudsakliga skillnaden mellan dem är att de råd, nämnder eller delegationer som är myndigheter regleras av en egen instruktion.

Särskilda rådgivande organ har ofta någon typ av expertkunskap. Till exempel är vissa av de rådgivande organen vetenskapliga råd och vissa bidrar med råd eller tolkningar som gäller författningsfrågor. Ibland är syftet också att samverka med andra myndigheter eller intressenter. De särskilda rådgivande organen fattar inte egna beslut.

Under 2023 genomförde Statskontoret en studie om de särskilda organen. Vår kartläggning visar exempelvis att det inte finns några bestämmelser om särskilda organ i myndighetsförordningen. Omfattningen av verksamheten i organen skiljer sig också mycket åt. Det finns organ vars verksamhet begränsas till ett årligt möte med förberedelser. Andra organ fungerar i praktiken som små myndigheter, med heltidsanställd personal.

Det finns 179 särskilda organ i myndigheterna

Vår kartläggning visar att det finns 179 särskilda organ i myndigheterna. Det är ett särskilt organ fler jämfört med förra året. Av dessa är 100 särskilda beslutsorgan och 79 särskilda rådgivande organ.

Det är 54 myndigheter som har minst ett särskilt beslutsorgan. Det är lika många myndigheter som förra året. Även det totala antalet särskilda beslutsorgan är lika många. Men det har skett en förändring i vilka myndigheter som har ett särskilt beslutsorgan och vilka särskilda beslutsorgan som finns. Till exempel har regeringen avvecklat Myndigheten för stöd och trossamfunds särskilda beslutsorgan Rådet för beslut om statsbidrag. Det har medfört att myndigheten inte längre har något särskilt beslutsorgan. Ett annat exempel är att regeringen har inrättat det nya särskilda beslutsorganet Delegationen för kontroll på begäran av enskild vid Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet. Det är myndighetens enda särskilda organ. Flest särskilda beslutsorgan har Vetenskapsrådet (7) och Statens jordbruksverk (6).

Det är 49 myndigheter som har minst ett särskilt rådgivande organ. Det är lika många myndigheter som förra året. Det totala antalet särskilda rådgivande organ är ett fler än förra året. Det beror på att regeringen har inrättat ytterligare ett särskilt rådgivande organ vid Statens skolverk kallat Vetenskapliga rådet.

10 myndigheter har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan.

 

Särskilda organ i myndigheterna 2023–2025 (antal).

	2023	2024	2025
Antal myndigheter med ett eller flera särskilda beslutsorgan	57	54	54
Totalt antal särskilda beslutsorgan i dessa myndigheter	99	100	100
Antal myndigheter med ett eller flera rådgivande organ	49	49	49
Totalt antal rådgivande organ i dessa myndigheter	76	78	79

Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner. Siffrorna från 2023 utgår i från Statskontoret (2023). Myndigheternas särskilda organ – Vad, hur och varför.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid

Antalet särskilda beslutsorgan och särskilda rådgivande organ har ökat över tid. Under 2013 fanns det 97 särskilda beslutsorgan fördelade på 51 myndigheter och 59 särskilda rådgivande organ fördelade på 46 myndigheter. Totalt finns det 23 fler särskilda organ i dag än under 2013 och fyra fler än under 2023.