Till huvudinnehåll

Statlig styrning av kommuner och regioner

Statens styrning av kommuner och regioner har ökat sedan början av 1990-talet, bland annat genom regelstyrning, riktade statsbidrag och mjukare styrning som överenskommelser och strategier med mer eller mindre detaljerade uppställda mål. Styrningen har också ökat genom den kommunala utjämningen av skattemedel från kommuner med bättre ekonomiska förutsättningar till kommuner med sämre ekonomiska förutsättningar.

Den ökade styrningen är i hög grad föranledd av diskussioner om likvärdighet och kvalitet i kommunernas och regionernas verksamheter. Samtidigt måste staten förhålla sig till den kommunala självstyrelsen som är reglerad i grundlagen. Kommuner och regioner har ett betydande handlingsutrymme där de folkvalda prioriterar mellan olika verksamheter och bestämmer om serviceformer och servicenivåer. Det finns därför en målkonflikt mellan likvärdighet och anpassning av välfärdstjänster till regionala och lokala förutsättningar.

Statlig förvaltningspolitik och kommunal självstyrelse – utvecklingstendenser och framtidsfrågor 
 Eva Edström Fors, från forskningsantologin om statlig förvaltningspolitik för 2020-talet