Planerad lokalisering av statlig verksamhet – en kartläggning av tio större myndigheter
Statskontoret har kartlagt var i landet tio stora myndigheter kommer att bedriva sin verksamhet under de närmaste åren. Kartläggningen visar att det totala antalet myndighetskontor minskar – men för de flesta myndigheter förblir antalet kontor stabilt. Det stora undantaget är Arbetsförmedlingen som planerar att avveckla mer än hälften av sina kontor.
I kartläggningen redovisar Statskontoret tio stora myndigheters beslut och planer för var i landet de ska bedriva sin verksamhet under perioden 2014-2022. De myndigheter som ingår i kartläggningen är: Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och Trafikverket. Därutöver har Statskontoret kartlagt lokaliseringen av servicekontoren.
Statskontorets kartläggning visar att det är vanligare att myndigheterna avvecklar verksamheten i en kommun än att de etablerar kontor i en kommun där de tidigare inte fanns representerade. Men för de flesta myndigheterna handlar det inte om några större förändringar i relation till det totala antalet kontor. Det gäller däremot inte Arbetsförmedlingen, som har lagt ner kontoren i 60 kommuner mellan 2014–2018 och planerar att avveckla verksamheten i ytterligare 112 kommuner under de närmaste åren. Även Lantmäteriet har lagt ner sina kontor i 19 kommuner under perioden 2014-2018. Det är endast Trafikverket som planerar att öppna kontor i en kommun där de för närvarande inte bedriver någon verksamhet.
Flera skäl till att myndigheterna avvecklar verksamhet
Flest myndighetskontor läggs ner i pendlingskommuner nära mindre och större städer. När det gäller nya kontor är det vanligast att de placeras i landsbygdskommuner. Det gäller framförallt de nya servicekontoren, som har etablerats på uppdrag av regeringen.
Ett vanligt skäl till att myndigheterna avvecklar verksamhet är att kontoren är för små för att kunna erbjuda varierande arbetsuppgifter och möjlighet till kompetensutveckling. Andra skäl är att myndigheterna har svårt att rekrytera rätt kompetens och att digitaliseringen minskar behovet av fysisk närvaro. Det allmänna effektiviseringstrycket på myndigheterna påverkar också myndigheternas beslut och planer för var de ska bedriva verksamhet.
– Myndigheterna öppnar sällan nya kontor i kommuner där de inte redan bedriver verksamhet. Men vi konstaterar också att flera myndigheter planerar att flytta tjänster från Stockholm till kontor i andra delar av landet, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall-Ljunggren.