Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning.

Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt hur kommuner aktivt medverkar till att personer som behöver ekonomiskt bistånd för att lösa sin bostadssituation flyttar till en annan kommun. I rapporten lämnar vi ett antal förslag för att motverka de problem en sådan aktiv medverkan kan skapa.

Statskontorets definition av aktiv medverkan och vilka som utsätts för den

Vår definition av aktiv medverkan utgår från socialtjänstlagen. Där slås det tydligt fast att socialtjänstens insatser inte får ske över huvudet på den enskilde. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den person som behöver stöd.

Tillsammans med en analys av hur kommuner agerar (eller avstår från att agera) för att hjälpa enskilda med ekonomiskt bistånd att få en bostad har vi kommit fram till följande definition av aktiv medverkan.

Aktiv medverkan är när en kommun genom sitt agerande får en person med ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun, utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta.

Vi har i vår undersökning urskilt fyra, delvis överlappande, grupper som är föremål för aktiv medverkan.

  • Nyanlända, i vår enkätundersökning anger 76 procent av kommunerna att de har tagit emot nyanlända som vid inflyttningen behövde ekonomiskt bistånd.
  • Personer med missbruk eller andra sociala problem, 81 procent av kommunerna anger att de har tagit emot personer med missbruk eller andra sociala problem som vid inflyttningen behövde ekonomiskt bistånd.
  • Personer i behov av skyddad boende, 41 procent av kommunerna anger att de har tagit emot personer i behov av skyddad boende som vid inflyttningen behövde ekonomiskt bistånd.
  • Strukturellt hemlösa, 33 procent av kommunerna anger att de har tagit emot strukturellt hemlösa som vid inflyttningen behövde ekonomiskt bistånd. Dessa personer behövde i hemkommunen inte något annat stöd än hjälp med att hitta ett boende.

Aktiv medverkan är ett problem i vissa kommuner

Våra enkätresultat visar att 63 procent av kommunerna har tagit emot nya invånare som har fått hjälp av sin tidigare hemkommun med att ordna den nya bostaden. Av de kommuner som tagit emot dessa nya invånare har 84 procent tagit emot personer som kommer från en kommun inom länet. Men de inflyttade kommer också från kommuner utanför länet. Detta har 86 procent av de mottagande kommunerna erfarenhet av.

Det behöver inte alltid vara ett problem för en kommun att ta emot personer som har flyttat till följd av en aktiv medverkan. Om det blir ett problem eller inte sammanhänger främst med den mottagande kommunens strukturella förutsättningar, såsom storlek, ekonomi, arbetslöshet och bostadsmarknad.

Vår undersökning visar att för mindre kommuner som redan har ansträngd ekonomi och sämre arbetsmarknadsförutsättningar, kan en inflyttning genom aktiv medverkan innebära en betydande ekonomisk belastning. Det kan också bli svårt för den enskilde att få ett arbete och etablera sig i samhället.

Av vår enkätundersökning framgår att det är det mer vanligt att kommuner som har låg skattekraft tar emot nya invånare. Av kommuner med en skattekraft under genomsnittet har 65 procent tagit emot nya invånare som har fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun med att ordna bostad, jämfört med 50 procent för kommuner med en skattekraft över genomsnittet.

Det är också vanligare att kommuner med en relativt hög arbetslöshet tar emot nya invånare som har fått hjälp av hemkommun med att ordna bostad. I kommuner med en arbetslöshet över genomsnittet har 75 procent tagit emot nya invånare, jämfört med 53 procent i kommuner med en arbetslöshet under genomsnittet.

Det är alltså vanligare att kommuner som redan tidigare har sämre ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga förutsättningar har tagit emot personer som har fått hjälp av den tidigare hemkommunen att flytta dit.

Faktorer bakom aktiv medverkan

Den viktigaste faktorn bakom aktiv medverkan är den varierande tillgången på bostäder. Bostadsmarknaden präglas i dag av brist på bostäder i flertalet kommuner, men inte i alla. Situationen på bostadsmarknaden tenderar att leda till att socialt utsatta personer hamnar där det finns bostäder, men där det också kan vara svårare att hitta arbete.

En annan faktor bakom aktiv medverkan är att vissa kommuner bara erbjuder bostad för nyanlända under de två år då staten betalar ut etableringsersättning. De personer som inte har lyckats hitta bostad under dessa två år är i akut behov av bostad. Hemkommunen kan då hjälpa till med att skaffa bostad i någon annan kommun, där det kan finnas lediga lägenheter.

Det kan även finnas ekonomiska motiv bakom aktiv medverkan. När personer med försörjningsstöd flyttar till en annan kommun minskar kostnaderna för ekonomiskt bistånd i hemkommunen. Att vissa kommuner aktivt medverkar till att personer med försörjningsstöd söker bostad i andra kommuner skulle därför kunna tolkas som ett sätt för en kommun att minska sina kostnader.

Statskontorets förslag

Våra förslag utgår från två huvudsakliga konsekvenser av aktiv medverkan. Den ena utgörs av de problem och som kan följa av bristen på information från hemkommunen till den nya kommunen, till exempel svårigheter att planera verksamheten. Den andra och viktigaste konsekvensen är de resursmässiga och sociala problem som den aktiva medverkan innebär för den mottagande kommunen och för de personer som utsätts för den.

För att motverka och mildra konsekvenserna av aktiv medverkan föreslår Statskontoret

  • att Socialstyrelsen i sin handbok för socialtjänsten tydliggör att socialtjänsten har möjlighet att be om individens samtycke att häva sekretessen i ärenden som rör försörjningsstöd för att få till ett informationsutbyte när en person som behöver stöd flyttar mellan två kommuner,
  • att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att initiera samverkan mellan kommuner i respektive län för att motverka aktiv medverkan. Ett mål för uppdraget bör vara att åstadkomma länsvisa överenskommelser,
  • att regeringen ger en länsstyrelse i uppdrag att samordna dels länsstyrelsernas uppdrag att initiera kommunal samverkan, dels erfarenhetsutbytet mellan länsstyrelserna. I uppdraget bör ingå att till regeringen redovisa länsstyrelsens bedömning av i vilken utsträckning kommunerna har utvecklat en samsyn när det gäller att motverka aktiv medverkan.
  • att Socialstyrelsen i sina allmänna råd tydliggör att kommuner inte har rätt att ställa som krav för fortsatt försörjningsstöd att berörda personer söker bostad utanför den egna kommunen,
  • att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp om kommunerna även efter en ändring av de allmänna råden villkorar ett fortsatt försörjningsstöd med att berörda personer söker bostad utanför hemkommunen. Uppdraget ska redovisas till regeringen,
  • att regeringen ser över bosättningslagen för att öka enhetligheten i tillämpningen och ge bättre förutsättningar för nyanländas integration.