Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Utvärdering av omregleringen av spelmarknaden – Delrapport 4: Andra året med den nya spelregleringen

Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spelreglering. I denna rapport kallar vi detta för omregleringen av spelmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera omregleringen. Detta är vår fjärde delrapport av fem.

Den offentliga kontrollen har minskat jämfört med 2019

Statskontoret konstaterade i den förra delrapporten att den offentliga kontrollen över spelandet har ökat. Kanaliseringsgraden hade ökat från under 50 procent före omregleringen till 88 procent 2019. Kanaliserings­graden mäter hur stor del av spelandet på den konkurrensutsatta del­marknaden som sker hos företag med licens i Sverige.   

Kanaliseringsgraden var under 2020 uppskattningsvis 85 procent, det vill säga något lägre än 2019. Regeringen bedömde inför omregleringen att kanaliseringsgraden skulle kunna bli minst 90 procent. Vi ser också att Spelinspektionen och rättsväsendet har svårt att motverka att svenskarna spelar på sajter utan svensk licens. Vi bedömer därför att det kommer att krävas åtgärder för att stärka den offentliga kontrollen över spelandet.

Bättre skydd för spelarna, men det finns utvecklingsområden

Statskontoret lyfte i den förra delrapporten fram att omregleringen i flera avseenden förbättrat konsumentskyddet på spelmarknaden. I denna delrapport konstaterar vi att det finns tecken på att spelföretagen med svensk licens har blivit bättre på att följa spelregleringen. Samtidigt finns fortfarande brister i spelföretagens spelansvarsarbete och marknadsföring.

Vi pekar i denna rapport på att spelföretagens omsorgsplikt kan fungera bättre om förväntningarna på spelföretagen blir tydligare. Omsorgsplikten innebär att spelföretagen ska motverka överdrivet spelande bland sina kunder. Vi lyfter också fram att Spelpaus.se, där man kan stänga av sig från spel, fyller en viktig funktion. Men det finns de som stängt av sig som fortsätter spela hos företag utan svensk licens. Det finns också tecken på att en del personer som har stängt av sig avstår från eller senarelägger att söka vård och stöd, trots att de har ett sådant behov.

Läget 2020 inom tio områden

Vi följer omregleringens effekter på nio områden, som vart och ett utgör ett kapitel i rapporten. I denna delrapport har vi även ett särskilt kapitel om tillsynen på spelmarknaden.

Spelmarknadens utveckling (kapitel 2)

Spelmarknaden 2020 omsatte totalt 27,3 miljarder kronor. Omsättningen har ökat något jämfört med 2019, trots att omsättningen har minskat på flera spelformer som kräver att spelaren är fysiskt närvarande. Det senaste året har 56 procent av svenskarna spelat om pengar. Vi ser inga tecken på att omregleringen har haft någon tydlig påverkan på andelen som spelar.

Kanaliseringen på spelmarknaden (kapitel 3)

Kanaliseringsgraden var uppskattningsvis 85 procent under 2020. Det betyder att omkring 15 procent av svenskarnas spelande inom kommersiellt onlinespel (som onlinekasino) och vadhållning sker hos spelföretag utan svensk licens.

Statens intäkter från spel (kapitel 4)

Vi uppskattar att statens intäkter från spel uppgick till 7,5 miljarder kronor för 2020. Det är betydligt högre än 2019. Det är också högre än åren före omregleringen. Skillnaden mellan 2019 och 2020 beror framför allt på att Svenska Spel beslutade att inte dela ut sitt överskott till staten för 2019. Svenska Spels styrelse har föreslagit en utdelning på 3,2 miljarder för 2020.

Allmännyttiga organisationers intäkter från spel (kapitel 5)

Intäkterna från allmännyttiga spel var omkring 1,5 miljarder kronor 2020. Det är en liten ökning jämfört med både 2018 och 2019. De större rikslotterierna (som Postkodlotteriet) har klarat sig bäst. De mindre lotterierna och bingon visar lägre överskott 2020 än 2018 och 2019.

Konsumentskyddet på spelmarknaden (kapitel 6)

Spelföretagen tycker fortfarande att regleringen kring omsorgsplikten är svårtolkad. Företagen har generellt blivit bättre på att följa regler kring exempelvis bonuserbjudanden och marknadsföring. Nästan 60 000 personer hade stängt av sig från spel på Spelpaus.se vid årsskiftet 2020/2021. Utgifterna för spelreklam i traditionella medier har halverats jämfört med 2018.

Folkhälsa och spelande (kapitel 7)

Omfattningen av riskabelt spelande, det vill säga att spelandet har medfört en eller flera negativa konsekvenser för spelaren, har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Undantaget är män i åldrarna 18–29 år. Där har andelen som uppvisar tecken på riskabelt spelande ökat mellan 2018 och 2020. Hittills verkar pandemin inte ha lett till ökade spelproblem i befolkningen i stort. Men det finns tecken på att pandemin kan ha förvärrat situationen för en del som redan hade ett spelproblem.

Brottslighet och det brottsförebyggande arbetet (kapitel 8)

Antalet polisanmälningar mot olovlig spelverksamhet har ökat under 2020 jämfört med 2019. Men det är fortfarande svårt för Spelinspektionen och Polismyndigheten att komma åt spelföretag utan svensk licens som riktar sig till svenska kunder. Det har blivit mindre vanligt med matchfixning under 2020, vilket sannolikt beror att vadhållningen minskat till följd av pandemin. Samtidigt ser många aktörer tecken på att matchfixning är ett växande problem.

Den personliga integriteten (kapitel 9)

Spellagens bestämmelser om hanteringen av personuppgifter är allmänt hållna. Det finns därför en risk att spelföretagen har svårt att tolka lagen. Spelinspektionen misstänker också att spelföretag i vissa fall använder data från Spelpaus.se på andra sätt än vad som är tillåtet enligt spellagen.

Kostnader för statliga myndigheter (kapitel 10)

Statskontoret uppskattar att myndigheternas kostnader 2020 för arbete som berör spelmarknaden uppgår till 89 miljoner kronor. Vi bedömer att ökningen av kostnaderna på 19 miljoner kronor mellan 2018 och 2020 är en konsekvens av omregleringen av spelmarknaden. Det är framför allt Spelinspektionen som har kostnader som beror på omregleringen.

Tillsynen på spelmarknaden (kapitel 11)

Spelinspektionen har varit en aktiv tillsynsmyndighet efter omregleringen. Men Statskontoret bedömer att den kan göra mer för att vägleda branschen. För Konsumentverket har marknadsföringen av spel blivit ett prioriterat område efter omregleringen. Det delade tillsynsansvaret mellan Spelinspektionen och Konsumentverket fungerar enligt myndigheterna väl.

Statskontorets rekommendationer

I rapporten lämnar vi följande rekommendationer:

  • Spelinspektionen bör öka kunskapen om det olicensierade spelandet.
  • Spelinspektionen bör se över hur samspelet med andra insatser kan förbättras i samband med en avstängning på Spelpaus.se.
  • Regeringen bör ge Spelinspektionen i uppdrag att utreda programvara som blockerar spel online.
  • Spelinspektionen bör utveckla sina metoder för att ge vägledning till spelbranschen.
  • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) bör ta ställning om den behöver inleda tillsyn över hur spelföretagen behandlar personuppgifter.

Figur 1. Spelmarknaden efter omregleringen: delmarknader, licenstyper och spelformer.

Beskrivning av delmarknader, licensstyrning och spelformer.

Kommentar: Figuren utgår från kapitel 5–10 i spellagen (2018:1138).