Kartläggning av tidsomställningens effekter i Sverige

Uppdrag och genomförande

För drygt 100 år sedan införde Sverige sommartid för första gången. Men omställningen från normaltid till sommartid avskaffades redan efter ett år. Sedan dess har frågan om tidsomställningen aktualiserats flera gånger och 1980 införde Sverige åter sommartid. Sedan 1996 ställer alla EU-länder om till sommartid under samma tidsperiod.

Statskontorets uppdrag

Regeringen beslutade i maj 2018 att ge Statskontoret i uppdrag att kartlägga vilka effekter som den tidsomställning som görs två gånger per år har i Sverige. Enligt uppdraget ska kartläggningen omfatta kända eller lättillgängliga effekter inom områdena folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism. Uppdraget återfinns i bilaga 1.

Efter samråd med Näringsdepartementet har Statskontoret upphandlat konsulten Sweco Society AB för att genomföra kartläggningen. Statskontoret har medverkat med stöd och vägledning i Swecos arbete, och vi har också lämnat synpunkter på ett utkast till deras rapport. Sweco svarar självständigt för de resultat de redovisar i rapporten.

Bakgrund till uppdraget

Sedan några år tillbaka har EU:s institutioner diskuterat vilka effekter som tidsomställningen har. I februari 2018 antog Europaparlamentet en resolution som uppmanar EU-kommissionen att utvärdera EU:s direktiv om sommartid, och att presentera förslag om förändring om det skulle behövas. Regeringen bedömde då att den behöver ett underlag som visar vilka effekter den nuvarande tidsomställningen har i Sverige och gav därför Statskontoret i uppdrag att kartlägga detta. Vår kartläggning sammanfattas i kapitel 2. Underlaget för sammanfattningen, det vill säga Swecos rapport, finns i bilaga 2.

Statskontorets uppdrag i förhållande till EU-kommissionens förslag till direktiv

Under juli och augusti 2018 genomförde EU-kommissionen ett så kallat offentligt samråd, där medborgare från de 28 medlemsländerna via internet bjöds in för att ge sin syn på om tidsomställningen bör vara kvar eller inte. Medborgarna fick också bland annat svara på frågan om de vill ha permanent sommartid eller permanent normaltid (även kallad vintertid). Strax under en procent av EU:s befolkning deltog i samrådet, 4,8 miljoner medborgare. Av dem uppger 84 procent att de vill avskaffa tidsomställningen. Ungefär 56 procent av dem som svarade på enkäten föredrar permanent sommartid, och ungefär 36 procent permanent normaltid^[1].

Efter samrådet föreslog EU-kommissionen i september 2018 i ett förslag till ett direktiv att avskaffa den årliga tidsomställningen. Förslaget innebär också att medlemsländerna själva ska välja om de vill att den nuvarande sommartiden eller den nuvarande vintertiden blir permanent.

Frågan om permanent sommartid eller vintertid har blivit aktualiserad i Sverige som en följd av EU-kommissionens förslag till direktiv. Eftersom uppdraget till Statskontoret inte omfattar denna fråga ger vår rapport inte en heltäckande bild av de två alternativens för- och nackdelar. Men vår kartläggning av kända effekter av tidsomställningen ger oss ändå möjlighet att redovisa några förväntade följder av att införa permanent normaltid (vintertid) eller permanent sommartid. Detta beskriver vi i kapitel 3.

Statskontorets sammanfattning av resultaten

Statskontoret har låtit Sweco kartlägga de kända effekterna av den nuvarande tidsomställningen inom områdena folkhälsa, fritidsverksamhet, jordbruk, energi, transporter och turism. I detta kapitel sammanfattar vi resultaten i Swecos kartläggning och presenterar våra bedömningar och slutsatser utifrån kartläggningen.

Sammanfattningsvis bedömer Statskontoret att de totala effekterna på samhället av tidsomställningen är små. De effekter som kunnat konstateras är övervägande positiva och finns inom energiområdet och folkhälsoområdet.

Folkhälsa

Tidsomställningen påverkar folkhälsan på flera sätt. Forskningen visar bland annat olika sorters medicinska effekter av tidsomställningen. Dessutom har tidsomställningen både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter, där de kortsiktiga uppkommer i anslutning till omställningsdygnen och de långsiktiga under hela perioden med sommartid.

Statskontoret konstaterar att forskningen visar att själva tidsomställningen medför hälsorisker för vissa grupper. Särskilt på våren kan tidsomställningen orsaka mindre sömn, sämre sömnkvalitet och en rubbad dygnsrytm. För några individer leder det till en ökad risk för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Dessa effekter är väl belagda men berör relativt små grupper.^[2] Enligt Arbetsmiljöverket påverkas inte antalet arbetsplatsolyckor av tidsomställningen.

På längre sikt påverkas folkhälsan troligen positivt av omställningen till sommartid. Exponeringen för dagsljus ökar under sommarhalvåret för stora grupper som en följd av sommartiden, vilket i sig har positiva hälsoeffekter. Dessutom medför ljuset sannolikt att fler ägnar sig åt fysiska aktiviteter. Det har i så fall också positiva effekter på folkhälsan (se vidare avsnitt 2.2 om fritidsverksamhet).

Det finns alltså både positiva och negativa effekter på folkhälsan av den nuvarande tidsomställningen. Men de negativa effekterna är koncentrerade till specifika riskgrupper, och de positiva effekterna är utspridda på breda grupper i befolkningen. En ytterligare komplicerande faktor är att det finns mer forskning om de kortsiktiga, negativa effekterna än om de långsiktiga och positiva effekterna. Därmed kan det vara svårt att väga dessa typer av effekter mot varandra. Ännu en aspekt är att många personer i riskgruppen för omställningens negativa effekter skulle kunna identifieras och få tillgång till preventiva åtgärder.

Statskontorets sammantagna slutsats är att ur en folkhälsosynpunkt är sannolikt fördelarna större än nackdelarna med den tidsomställning som görs två gånger per år.

Fritidsverksamhet

Ett vanligt argument för omställningen till sommartid är att den ger möjligheter att bättre utnyttja dagsljuset till fysisk aktivitet. Men forskningen om det verkligen förhåller sig så i Sverige är mycket begränsad. Utifrån vad utländsk forskning visar och vad som framkommer i Swecos intervjuer med svensk expertis bedömer Statskontoret ändå att sommartiden bidrar till mer utomhusaktiviteter och till mer fysisk rörelse. Det saknas i stort sett kunskap om hur tidsomställningen påverkar andra typer av fritidssysselsättningar.

Jordbruk

Jordbrukets företrädare har historiskt sett ofta invänt mot att införa sommartid. Men de senaste decenniernas tekniska utveckling har minskat tidsomställningens negativa verkningar. Ett exempel är att ensilage till stora delar har ersatt höet som grovfoder. Det har gjort skördearbetet mindre känsligt för fukt och temperatur, och därmed också mindre känsligt för vilken tid på dygnet som det kan utföras. I mjölksektorn har en betydande automatisering skett, exempelvis genom mjölkrobotar. Även detta har minskat hur mycket tidsomställningen påverkar jordbruket. Jordbruksverket bedömer därför att även om tidsomställningen fortfarande påverkar vissa gårdar negativt, är effekterna numera negligerbara för jordbruket som helhet.

Energi

Energibesparingar har varit ett återkommande argument för att införa sommartid, både i Sverige och andra länder. Beräkningarna av hur stora besparingar sommartiden medför har varierat, och vissa studier tyder på att vinsterna är försumbara. Men skillnaderna mellan olika länder är betydande, beroende på klimat och breddgrad. En studie av den svenska och norska elmarknaden under åren 2003–2009 tyder på att svenska hushåll gör av med 1 procent mindre el, motsvarande 175 Mwh per år, som en följd av sommartiden. I 2009 års elpriser motsvarade det cirka 300 miljoner kronor. Men det är okänt om andra kategorier elandvändare också sparar el genom omställningen till sommartid, exempelvis industrin och den offentliga förvaltningen.

Transporter

Ett viktigt övervägande i internationell trafik när det gäller tidsomställning är hur tidtabellerna påverkas av olika länders beslut om normal- och sommartid. När Sverige införde sommartid 1980 var ett viktigt skäl till det att Danmark var på väg att följa Västtysklands exempel och införa tidsomställning. Regeringen ansåg då att det skulle uppstå problem inom tåg- och färjetrafiken om Sverige inte följde efter. Sedan dess har tidsomställningen harmoniserats inom EU, vilket innebär att samtliga EU-länder tillämpar vinter- respektive sommartid och ställer om samtidigt. Det har minskat de problem som kan uppstå som en följd av olika tidspolicy i olika länder.

Inom Sverige ställs särskilt lokaltrafiken inför vissa problem under själva omställningsdygnet. Det gäller framför allt på hösten, då det är två timmar mellan klockan 2 och klockan 3 på natten. Varje år finns det en risk för att det uppstår missförstånd som en följd av tidsomställningen. Men Statskontoret bedömer att samhället kan hantera dessa problem.

Hur tidsomställningen påverkar trafiksäkerheten är ett vanligt ämne för studier och forskning. Swecos kartläggning visar att tidsomställningen sannolikt inte påverkar trafiksäkerheten i Sverige.

Turism

Sweco har inte funnit några studier eller annan kunskap om tidsomställningens effekter på turismen. Statskontoret bedömer att detta sannolikt återspeglar att tidsomställningens påverkan på turismen i Sverige är försumbar.

Ytterligare överväganden om sommar- respektive vintertid

Statskontorets utredningsuppdrag handlar om att kartlägga de kända effekterna av den årliga tidsomställningen. Det har däremot inte ingått i vårt uppdrag att ta ställning till om Sverige bör fortsätta med tidsomställningen eller inte. Det ingår inte heller att bedöma vilken tid Sverige bör välja (permanent vintertid eller permanent sommartid) om tidsomställningen avskaffas. Men vår kartläggning visar några uppenbara effekter som valen av permanent tidszon skulle medföra. Vi redovisar dessa i avsnitt 3.1 nedan. Ytterligare en näraliggande aspekt av tidsomställningen är samspelet mellan Sveriges och andra grannländers tidszoner. I avsnitt 3.2 diskuterar vi vad som går att säga om detta.

Permanent sommartid eller permanent vintertid?

Fritidsaktiviteter och folkhälsa är två områden som hänger ihop. Swecos rapport visar att de positiva folkhälsoeffekterna av sommartiden bland annat beror på att de ljusare eftermiddagarna och kvällarna ökar viljan till fysisk rörelse utomhus. Under vinterhalvåret är däremot den nuvarande normaltiden (vintertid) att föredra ur en folkhälsosynpunkt. Anledningen är att den ger en betydligt större tillgång på dagsljus före klockan 10 på förmiddagen, vilket enligt sömnforskarna är viktigt för människans så kallade cirkadiska rytm. Störningar i denna rytm hos vissa individer ökar bland annat risken för depression. Till exempel får Stockholm nästan 150 fler timmar med dagsljus före klockan 10 under vinterhalvåret med permanent vintertid, än vad som skulle vara fallet med permanent sommartid (tabell 2 i bilaga 2). Det innebär att både permanent vintertid och permanent sommartid skulle medföra negativa effekter för folkhälsan jämfört med dagens situation.^[3]

Inom energiområdet tycks det alltså finnas en viss besparingseffekt av sommartiden, jämfört med om vintertid skulle råda också under sommarhalvåret. Men det är också osäkert hur stor den totala effekten är. Kartläggningen jämför inte heller hur sommartid på vintern skulle påverka energianvändningen. Därmed går det inte utifrån kartläggningen att säga om permanent sommartid eller permanent vintertid är att föredra ur energisynpunkt.

För området transporter är det svårt att ur det redovisade materialet se några tydliga för- eller nackdelar delar med permanent vintertid jämfört med permanent sommartid.

När det gäller jordbruk och turism är omställningen mellan vinter- och sommartid icke-frågor. Statskontoret bedömer att frågan om permanent sommar- eller vintertid därför inte heller är särskilt viktig för dessa sektorer.

Samordning med andra länder

Samordningen med utlandet är inte relevant inom de flesta av de områden som omfattas av vår kartläggning. Inom transportsektorn skulle dock internationella förbindelser kunna påverkas negativt om de länder som nu har samma tid väljer olika tidszoner i framtiden. Sweco konstaterar att det skulle vara problematiskt om grannländer bytte tidszon utan att Sverige gjorde det, eller tvärtom. Statskontoret konstaterar också att IATA, flygbranschens internationella organisation, i ett remissvar påpekar att det skulle uppstå stora svårigheter för flyget i Europa om tidsindelningen i Europa skulle förändras snabbt. Eventuellt skulle också turismen kunna påverkas negativt vid en sådan omställning.

Sammantaget är det inte svårt att se att transporten av personer och varor skulle påverkas initialt om Sverige skulle få en annan permanent tid än grannländer som Danmark. Som beskrivits tidigare, var de besvär som en ensidig dansk tidsomställning två gånger om året skulle medföra för trafiken över Öresund ett tungt vägande skäl till att tidsomställning 1980 infördes också i Sverige. Problemen som skulle uppstå om Danmark och Sverige får olika tidszoner är av en något annorlunda karaktär. Själva omställningsproblemen för trafiken skulle vid detta scenario bara uppstå en gång. Däremot kan det inte uteslutas att möjligheten till integration i Öresundsområdet påverkas permanent, om exempelvis arbetstider och öppettider för offentlig service varaktigt förskjuts en timme mellan de båda länderna. Kartläggningen i denna rapport ger ingen uttömmande bild av sådana regionala effekter. Statskontoret bedömer därför att frågan behöver analyseras noggrannare om ett scenario med olika tid i Sverige och Danmark bedöms kunna bli verklighet.

Bilaga 1

Regeringsuppdraget

Fotnoter

1. Resterande 8 procent uttryckte ingen åsikt. ↑

2. Enligt Swecos beräkningar, utifrån forskning på svenska data, ökar exempelvis antalet hjärtinfarkter veckan efter tidsomställningen på våren med ungefär 20 fall. Detta kan jämföras med det totala antalet hjärtinfarkter under ett år i Sverige på ungefär 25 000 fall. ↑

3. De negativa effekterna av själva omställningen skulle givetvis försvinna vid båda dessa alternativ. Men Statskontoret bedömer att dessa effekter är begränsade, se avsnitt 2.1. ↑